Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Bergkross till betong fungerar men många hinder kvar att övervinna

Publicerat onsdag 4 februari 2015 kl 13.36
"Det blir en segare betong"
(4:49 min)
Foto:Pelle Zettersten/SR
Grus, sand och sten i olika storlekar krävs som ballast i betong. Foto:Pelle Zettersten/SR

I Sverige tas ingen sand ifrån havsbotten för att tillverka betong, här är det istället grus och sand ifrån grusåsar som används. Men utvinningen från grusåsar håller på att fasas ut eftersom de anses viktiga för grundvattenförsörjningen. Ett alternativ till natursand och grus är därför att använda krossat berg, något som också görs i Sverige när det gäller de större stenarna i betong. Men för de mindre sand och gruskornen, under åtta millimeter, som också behövs i betongen har det inte slagit igenom i någon större omfattning ännu, även om det finns undantag. Björn Lagerblad, professor i geologi på KTH och forskare på Betonginstitutet, säger att det är fullt möjligt att ersätta naturgrus och sand med bergskross helt och hållet även om det finns många problem kvar för branschen att lösa.

– Lösningen är att hitta berg och rätt krossteknik för att få en lämplig kross som möjligt, man vill ha kubiska eller runda korn i en viss fördelning för att det ska optimalt för betongen. Det där är en omställning, för de bergtäkter som finns i Sverige är inte öppnade för att göra sand till betong, de har öppnats för att göra slitlager och så vidare till vägar, så den bergart man bryter är inte optimal för betong. Skall man kunna lösa problemet så måste man lära sig att kunna välja rätt berg och rätt krossteknik och vissa bearbetningar för att man ska kunna få en bra betong ballast och det kostar mycket pengar, säger Björn Lagerblad. 

Hur långt har man kommit med det här idag? 

– Det ligger väldigt mycket på den ekonomiska sidan. Vi vet hur man ska göra men då måste både de som ansvarar för bergtäkten ställa om och kanske bryta på ett annat sätt och betongfabrikerna måste lära sig hur man hanterar krossballasten. 

Men det finns ju exempel på de som gör detta idag, har det fungerat bra?

– Det fungerar bra men betongen blir lite segare och byggarbetarna som ska göra gjutningarna är inte vana vid den här typen av betong, så det handlar om att övervinna en del kompetenssvårigheter för att få det här genomfört. 

Att krossa i andra länder att göra till betong, är det något som är på gång eller tar man det enklast möjliga och tar det från havsbotten eller liknande? 

– Det har varit stort i många år, allting hänger på att ballast är en billig vara och man ska ta det ganska lokalt. Om man tittar i Sverige tillexempel, mycket är uppbyggt av olika typer av graniter som man bryter. Men om man ser till Spanien tillexempel så har de bara kalksten och då använder man det. Den är enklare att krossa och blir till en bättre produkt, den ger mer kubiska korn jämfört med granit som innehåller en massa leror, glimmermineral och annat som kan ställa till problem, kalksten fungerar bättre och har använts i många år. 

Men kalksten finns det ju gott om på Gotland men den tillverkar man cement av istället, varför då?

– Jag har undersökt kalkstenen på Gotland och den går mycket väl att använda till betong men den är lite för porös, det är samma sak med kalkstenen på Öland, den blir inte frostbeständig och därför undviker man den. Den skånska ballasten är alldeles för mjuk och porös, däremot finns det urkalksten i mellan Sverige, de går bra att använda. 

Hur tror du det kommer se ut om 50 år, vilka material kommer man använda då i betongen? 

– Då kommer man använda krossberg, det är bara en tidsfråga innan man lär sig tekniken. Men det är andra saker som också kommer hända med betongen på 50 års sikt. Vad man vill är att göra, delvis av miljöskäl, är att minska cementhalten. De kommer införas olika typer av restprodukter som ersättningar för cement eftersom förbränningen av cement orsakar stora koldioxid utsläpp och är oerhört energikrävande.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".