Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Här tas sanden upp ur Öresund trots protester

Publicerat torsdag 5 februari 2015 kl 10.13
Unik bottenmiljö förstörs enligt kritiker
(12 min)
Björn Gunér och Michael Hansen, NCC Roads
1 av 5
Klotets reporter Björn Gunér och Michael Hansen, NCC Roads.
Avtalet om fiskebegränsningar från 1932 där Köge bugt ryms inom definitionen för Öresund
2 av 5
Avtalet om fiskebegränsningar från 1932 där Köge bugt ryms inom definitionen för Öresund
Jens P Jeppesen pekar förbi Kronborgs slott, mot sandbanken Disken i norra Öresund. Foto: Björn Gunér/SR
3 av 5
Jens P Jeppesen pekar förbi Kronborgs slott, mot sandbanken Disken i norra Öresund. Foto: Björn Gunér/SR
Jakob Harrekilde på danska Naturstyrelsen visar några av de områden där myndigheten gett tillstånd til sandsugning. Foto: Björn Gunér/SR
4 av 5
Jakob Harrekilde på danska Naturstyrelsen visar några av de områden där myndigheten gett tillstånd til sandsugning. Foto: Björn Gunér/SR
Mats Löfstedt, fiskare i Malmö, menar att den danska sandsugningen gör hans jobb svårare. Foto: Björn Gunér/SR.
5 av 5
Mats Löfstedt, fiskare i Malmö, menar att den danska sandsugningen gör hans jobb svårare. Foto: Björn Gunér/SR.

Klotet har rapporterat om vad som har beskrivits som ett sandkrig i Asien, där jakten på världens mest använda råvara efter vatten ofta sker illegalt med stora konsekvenser för miljö och boende. Men också i vårt eget närområde pågår sandutvinning. Den sker under betydligt hårdare reglering, men enligt kritiker skadar det miljön även här. Och enligt kritikerna så påverkar den danska sandutvinningen också miljön på den svenska sidan Öresund. Sundet anses ha en unik bottenmiljö tack vare över 80 år av förbud mot bottentrålning, men dess botten är alltså inte fredad mot sanduppsugning i stor skala.

Det brummar från transportbanden som släpar upp sand och grus och det yr sand som träffar mig i ögat. Vi står i ett hamnområde utanför Köpenhamn som heter Avedöre, alldeles intill Öresund. Här är vårt skepp, visar Michael Hansen som är chef inom råmaterialshanteringen vid danska NCC Roads. Han pekar mot fartyget Argonaut, som fullastat med sand just har kommit in till kaj.

Inte långt härifrån byggs det så det knakar i Köpenhamn. Bland alla byggen som kräver stora mängder betong finns en ny tunnelbanelinje, och det är mycket möjligt att sanden som vi ser i skeppets lastutrymme kommer att användas till bygget av tunnlar eller perronger, säger Michael Hansen. Det är sand av bra kvalité som gör sig bra i betongtillverkning.

Runt oss är det högvis med sand, grus och sten åt nästan alla håll men om jag vänder blicken rätt så ser jag ut över Köge bugt här i den södra delen av Öresund. Men hur det ser ut under havsytan kan vi förstås inte se. För att få en bild av det, och för att få höra en kritisk röst om sandutvinningen här, så tar jag tåget upp till den norra änden av sundet till Helsingör och Öresundsakvariet. Det är ett forskningsinstitut under Köpenhamns Universitet, kombinerat med ett publikt akvarium där besökarna kan se ett stort antal olika miljöer och arter som finns i Öresund. Där vi går runt mellan akvariernablir jag blir lite häpen över mångfalden. Det är över 130 fiskarter som har registrerats i sundet och flera av dem känns, i alla fall för mig, oväntat exotiska, som till exempel den turkosspräckliga skärsnultran.

Det är marinbiologen och akvariechefen Jens P Jeppesen som visar mig runt. I ett akvarium med ett lager sand på botten simmar ett stort stim med tobisfiskar omkring. De tycker om att gräva ner sig och gömma sig i sanden på botten, berättar Jeppesen, och där inne ser vi också några platta skrubbskäddor eller flundror, som liksom rödspättorna är beroende av sandbottnar. Och det är en lång rad arter i Öresund som under någon del av året behöver sandbottnar för att äta och fortplanta sig, säger han.

Men några andra som behöver sand är betongindustrin. För ett par år sen så sög entreprenörer upp stora delar av flera sandbankar här i Öresund. Vi kliver upp på akvariets tak där vi ser ut över sundet och Jens Peder Jeppesen pekar ut en sådan plats.

– Det har som jag ser det utgjort en stor förstörelse av området, säger Jeppesen. Det som har varit en katastrof är att man har tagit bort den livsmiljö som är otroligt viktig för många djur i Öresund.

Öresund är en väldigt speciell livsmiljö för marint liv, genom sina strömförhållanden och sin bottentopografi och med övergången från saltvatten till bräckvatten, säger Jens Peder Jeppesen. Men det som gör det hela ännu mer unikt är det förbud mot bottentrålning som har gällt här sedan 1932 genom en överenskommelse mellan Sverige och Danmark som ju delar sundet.

Men förbudet gäller alltså inte mot sandsugningen. Och i fråga om den så agerar länderna helt olika. I Sverige har det gått bra att hitta material till betongtillverkning på land och på svensk sida görs ingen utvinning alls i havet för det ändamålet. I danska vatten däremot tas det upp 7-8 miljoner kubikmeter sand varje år, enligt danska Naturstyrelsen som ger tillstånd för utvinningen.

Förra året blev det alltså stor uppmärksamhet kring utvinningen här i norra Öresund som då avbröts. Men i december gav Naturstyrelsen i stället ett tillstånd för en ännu mycket större utvinning i södra delen av sundet, just i Köge bugt. Det tillståndet väckte mycket uppmärksamhet med protester på båda sidor av sundet, bland annat från skånska fiskare som menar att deras fiske påverkas negativt av sandsugningen. En av dem som har protesterat är Mats Löfstedt som jag träffar i Malmö.

– Det blir mindre och mindre plats för fisken att leva på. Plus att fiskarna i Köge blir tvungna att gå någon annanstans för att fiska, så det blir trångt, säger fiskaren Mats Löfstedt i Malmö.

Men varför ger då danska Naturstyrelsen tillstånd för att ta upp sand i Öresund? Jag träffar Jakob Harrekilde på Naturstyrelsens avdelning för råvaruutvinning i havet, och där på väggen sitter en karta över områden där det finns tillstånd att ta upp sand. Många av dem ligger just i närheten av svenskt vatten noterar jag, men det tas också upp en hel del material runt Jylland.

– Vi har i Danmark haft en lång tradition att utvinna råmaterial från havet. Jag tror det började kring andra världskriget. Och sedan dess har verksamheten blivit allt mer reglerad, säger Jakob Harrekilde.

Idag krävs det att det företag som vill göra en utvinning kan styrka att det material man vill ta upp verkligen finns på botten så man inte stökar till botten i onödan. Sen ska företaget göra en miljöbeskrivning av botten och en miljökonsekvensbeskrivning av den tänkta utvinningen. Om allt det här ser ok ut så gör Naturstyrelsen ett utkast till tillstånd som går ut på remiss till ett antal instanser, i dem ingår ofta länsstyrelsen i Skåne. Och sedan ska Naturstyrelsen väga ihop allt och ta hänsyn både till behovet av råmaterial och till den möjliga påverkan på miljön.

I miljökonsekvensbeskrivningen som ett konsultbolag har gjort för NCCs råmaterialavdelning till deras ansökan för Köge bugt, där är ett av argumenten för att hämta sand just där det att området redan sedan tidigare har tydliga spår av sandutvinning i många år, bland annat finns det upp till sjutton meter djupa sughål och en del tros vara kvar sen innan 2006. Såna här hål anses ofta bli övergödda brunnar med syrebrist, men ändå är slutsatsen i rapporten att ny utvinning inte kommer lämna varaktiga spår. Det står också att området inte har något särskilt värdefullt växt- och djurliv och Naturstyrelsen där Jakob Harrekilde finns gav alltså sitt tillstånd till utvinning här.

I rapporten finns bilder från botten med alger och blåmusslor, hur går det med dem undrar jag? Ja det blir en viss negativ påverkan men den blir väldigt lokal i ett begränsat område utan särskilda naturvärden, säger Jakob Harrekilde.

Men den som inte håller med om slutsatserna som tillståndet baseras på har rätt att överklaga, så att utvinningen får vänta tills saken prövas av en särskild nämnd, och just så har det blivit i det här aktuella fallet, efter att danska Naturskyddsföreningen överklagade.

Ansökan kom från NCC Roads där råmaterialshanteringen ingår. Men ett tillstånd gäller också för andra entreprenörer, i det som kallas faellesområden, gemensamma områden, och tills vidare får ingen ta upp någon sand ur det rombformade område 548 i Köge bugt, som är nära 5 kvadratkilometer stort.

Men om vi nu förflyttar oss just till Köge bugt så kommer ju ändå NCC:s råvaruavdelnings fartyg inkörande med lastutrymmet fullt med sand, det visar mig ju chefen Michael Hansen.

Och ja, sanden kommer från Köge bugt, men från ett annat område i viken, där det finns tillstånd sen tidigare att ta upp sand.

Medan vi står här så kommer ett annat skepp in. NCC Roads har 6 sandsugarskepp i danska vatten och för det är mesta 3-4 av dom igång just här i området kring Köpenhamn. NCC är bara en av flera entreprenörer på området. Vad säger då Michael Hansen om hur miljön påverkas av det här? Ja all råvaruutvinning ger en viss miljöpåverkan säger han, det är ofrånkomligt, men det gäller att göra det på hållbarast möjliga vis, och det är därför det är viktigt med en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning. Sedan är det ju Naturstyrelsen som fäller avgörandet betonar han.

Men som han ser det så är det bra att ta sand här i området kring Köpenhamn, här finns sand av hög kvalité som passar till betongtillverkning. Det är mycket begränsade områden som berörs av upptagningen, säger han och dessutom så är det just av miljöskäl bra att ta upp sanden här, nära platsen där den ska användas menar han:

– Om man inte skulle hämta sanden i havet så fick man ju köra den i lastbil över Själland och det skulle ju ge en helt annan miljöpåverkan.

– Jag får akta mig att ramla ner här från kajen ner i Öresund! utropar jag när en stor grävskopa börjar röra på sig så att jag får flytta på mig.

– Det är inte Öresund där vi är nu, det är Köge bugt, säger Michael Hansen. Öresund är på andra sidan Öresundsbron.

Men den definitionen av Öresund håller inte Jens Peder Jeppesen på Öresundsakvariet med om. Öresund omfattar just vattnen till och med Köge bugt säger han, och likadant säger avtalet från 1932 som skyddar öresund från bottentrålning.

Men också Jens Peder Jeppesen kan hålla med om att Köge bugt är påverkad sen tidigare av sandsugning och inte lika viktig för djurlivet som sandbankarna i norra Öresund. Och inte ens när det gäller den utvinningen så är går det att bevisa att den har en påverkan på fisklivet i Öresund mer än väldigt lokalt, just där utvinningen sker, det är han medveten om. Men han tror att också till exempel fisket på den svenska sidan påverkas.

– Det tror jag det gör men vi kan inte bevisa det. Jag menar att det påverkar fisk om man tar bort så mycket sand i ett viktigt område, och det är synd för sportfiskare, yrkesfiskare och andra som vill njuta av naturen, säger Jens Peder Jeppesen.

Faktum är att den danska miljöministern har satt igång en kartläggning som pågår nu, om hur känsligt fisklivet i Öresund är i förhållande till sandutvinningen. Det berättar Jakob Harrekilde på Naturstyrelsen. Resultaten väntas till sommaren och möjligen kan det då bli totalstopp för sandsugning i Öresund.

Men det verkar inte Jens Peder Jeppesen tycka att man behöver vänta på. Han tycker att det är självklart att man inte ska suga sand just i det här skyddade området.

Där vi står på taket till Öresundsakvariet ser vi det pågående bygget av en ny strandpromenad, det byggs hus i närheten och även Öresundsakvariet byggs om just nu och använder betong i själva akvarierna. Och akvariechefen han förstår att det behövs sand till det här och till byggena i Köpenhamn.

– Absolut! Men det är skillnad var man tar upp sanden. Och just i Öresund har trålförbudet inneburit att bottenfaunan är nästan helt oskadad. Det är helt unikt, det har skapat helt unika bottenmiljöer, och det är det synd att förstöra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".