Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.
Att drunkna i gödsel

Här har gödsel dumpats i 40 år

Publicerat onsdag 22 april 2015 kl 13.35
"Vi höll på att drunkna i gödsel"
(15 min)
Foto:Björn Gunér/SR
1 av 8
Kycklingar i Udarnik på väg att paketeras för att säljas till en alltmer köttätande befolkning i Sankt Petersburg. Foto:Björn Gunér/SR
Foto:Björn Gunér/SR
2 av 8
Gödsel ifrån kycklingfabriken i Udarnik har i över 40 års läckt ut fosfor till Finska viken. Foto:Björn Gunér/SR
Foto:Björn Gunér/SR
3 av 8
Kycklingfarmens direktör Grigorij Tjistjakov visar gärna upp den moderna kycklingfarmen. Foto:Björn Gunér/SR
Seppo Knuuttila
4 av 8
Seppo Knuuttila, miljöforskare. Foto: SR
Kycklingar på fabrik
5 av 8
Fyra dagar gamla kycklingar på farmen i Udarnik. Foto: Björn Gunér/SR
Direktören Grigorij Tjistjakov och Marjukka Porvari från John Nurminen Foundation vid gödsellagunerna. Foto: Björn Gunér/SR
6 av 8
Direktören Grigorij Tjistjakov och Marjukka Porvari från John Nurminen Foundation vid gödsellagunerna. Foto: Björn Gunér/SR
Sliten tegelbyggnad med kycklinglogga
7 av 8
Kycklingfarmen Udarnik utanför St Petersburg. Foto: Björn Gunér/SR
Direktören Grigorij Tjistjakov och Marjukka Porvari från John Nurminen Foundation vid gödsellagunerna
8 av 8
Direktören Grigorij Tjistjakov och Marjukka Porvari från John Nurminen Foundation vid gödsellagunerna. Foto: Björn Gunér/SR

Vad sägs om att drunkna i hönsgödsel under en tur i skogen? Ja det kan låta som en absurd tanke men det var faktiskt något som var nära att hända en person som vi ska träffa snart. Det handlar också om hur åkrar och fält dränks i hönsgödsel, vilket leder till att mycket stora mängder näringsämnen rinner ut i Östersjön och bidrar till övergödningen där. Men den här miljöbomben håller på att desarmeras med hjälp av stora filter som ska installeras i området, och som ska hindra fosforn från att läcka ut till finska viken.

I utkanten av Sankt Petersburg i Ryssland, närmare bestämt i Udarnik, ligger en kycklingfarm som under 40 års tid dumpad gödsel rakt ut i naturen. Den finska miljöstiftelsen John Nurminen foundation finansierar ett projekt där stora fosforfilter ska installeras för att fånga upp näringsämnena.

Marjukka Porvari som är projektledare på stiftelsen berättar att när hon var i Udarnik för att inspektera gödselhögarna höll hon på att gå ner sig i det mjuka underlaget. 

– Udarnik var kanske den värsta kycklingfabrik jag nånsin sett i Ryssland! 

Det säger Seppo Knuuttila, den finska miljöforskaren som var den utanför Ryssland som först upptäckte den här snarare pysande än tickande miljöbomben. Det var för sju år sedan nu och han gjorde det bland annat genom spaning, mätningar av näringsämnen i vattendrag och satellitbilder där det faktiskt går att se hur gröna fält och skogar övergår i brunt i områdena där gödseln har dumpats i över 40 år. 

Seppo Knuuttila har också uppmärksammat flera andra kycklingfabriker med liknande miljöeffekter men Udarnik är nog ändå värst, säger han. Han är besviken att inget har hänt här sedan dess, och att man därmed låtit ett par 100 ton fosfor rinna ut i Finska viken. Men han är glad att något nu till slut görs åt saken. 

– Vi har förlorat mycket tid men det är bra att någon tar tag i saken nu, säger Seppo Knuuttila. 

– Det här är ritningar över filter som vi tänker sätta in i dikena. 

Nu är vi hos Gunno Renman som är professor vid avdelningen för mark och vattenteknik på KTH i Stockholm. Han är särskilt intresserad av näringsutsläpp och övergödningen i Östersjön. För några år sedan såg han en film om det här av Vetenskapsradions medarbetare Ulrika Björksten och journalisten Folke Rydén. 

I filmen var också Seppo Knuuttila med och visade upp kycklingfarmen Udarnik som det värsta exemplet. Då insåg Gunno Renman att det filtermaterial av en särskild sorts krossad bergart som han forskat fram under 20 års tid nu skulle lämpa sig bra för den där ryska farmen. Nu är det just hans filterteknik som ska börja installeras där under året under ledning av John Nurminens stiftelse i Finland, den där Marjukka Porvari jobbar. 

Det här är första gången materialet provas i den här skalan. Poängen med tekniken är att den är enkel och billig, och inte kräver el och stora installationer på platsen. I stället fångas fosforn upp i en sorts jättestora filterpåsar som man kan byta ut och sedan kan man återföra näringen till jordbruk som kan behöva den. Gunno Renman har själv ännu inte varit på plats på kycklingfarmen men han har sett foton.

– Det finns bilder här som visar vattnet som flyter omkring, det blir extra tydligt när det regnar. Det tar med sig fosforn ut i dikena som sedan rinner ut i Finska viken.

Tillbaka på kycklingfarmen ska vi nu se om det går att hitta skurkarna i dramat. Varje år rinner 10 - 20 ton fosfor ut i ån härifrån och hälften av det rinner vidare ut i Östersjön, enligt beräkningar från Finlands Miljöcentral. Det innebär i värsta fall 10 ton fosfor till Östersjön varje år från en enda kycklingfarm. Det betyder att det är upp till en tredjedel så mycket som hela staden Helsingfors reningsverk släpper ut.

Åtminstone ett par av dessa ton fosfor hoppas Marjukka Porvari att de nya filtren ska kunna ta hand om. Hur mycket man faktiskt fångar beror på hur ofta filtren byts ut.

Vi tar jeepen tillbaka till kycklingfarmen där vi får en visning av den moderna produktionslinjen, nyligen inköpt från inköpt från Västeuropa. Det tar bara några minuter för de slaktmogna kycklingarna att i ett antal automatiska steg förvandlas från levande sprattlande djur till de lite rundat kantiga paket vi är vana att hitta i våra köttdiskar.

Efter att familjen Tjistjakov tog över här för några år sedan har även samtliga byggnader rivits och nybyggts. Produktionen har därefter skalats upp till en miljon kycklingar på plats.

En stor modernisering har alltså skett,  men hanteringen av gödslet består. Det är ett tydligt arv från Sovjettiden då det här var en kolchos, en statlig jordbruksanläggning.

Det är alltså i 40 år som gödslet först har lagts att jäsa i de stora betongklädda lagunerna. Det är tänkt att minska risken att smittor sprids, och därefter har det lagts upp på högar eller spritts ut på fälten runtomkring. Det här har skett enligt de regler som har funnits. Från början gick det att tappa ut vätska ur gödseldammarna så att de inte skulle svämma över, men den funktionen har upphört säger Marjukka Porvari.

Efter en lunch i fabrikens matsal, kyckling naturligtvis, så fortsätter jag den avbrutna intervjun med direktören om hur han ser på gödselhanteringen. Han upprepar att det ser inte så trevligt ut men gödslet hanteras med föreskriven teknik även om den är lite föråldrad, och man tar också regelbundet prover att allt är som det ska säger han. Några större problem med det hela ser han inte.

Ändå har firman undersökt möjligheterna till att till exempel göra biogas av gödslet, men det går inte ihop ekonomiskt. Firman har inte heller råd att göra några andra större insatser för att minska sin miljöpåverkan, enligt direktören.

Men kanske kunde firman höja priset på sina produkter så att intäkterna räcker till en gödselhantering som inte skadar miljön?

Nej det fungerar inte så, priserna på kycklingköttmarknaden kan han inte styra, säger direktör Tjistjakov. Därför är han också mycket tacksam för hjälpen från sina utländska kolleger som han säger, och syftar på de filter som nu ska sättas in av den finska stiftelsen John Nurminen Foundation och partnern Baltic Sea Action Plan trust fund.

Också Seppo Knuuttila är som sagt glad att nånting nu sker. Att problemen skulle lösas från den ryska sidan går inte att räkna med på grund av ointresse från myndigheterna, inte minst orsakat av allvarlig korruption bland myndigheternas anställda, nåt som leder till att företag skyddas snarare än miljön säger han.

Det här har Seppo Knuuttila själv erfarenhet av. För några år sedan avslöjade han att en gödselfabrik i närheten släppte ut enorma mängder fosfor ut i Finska viken, men i samband med den undersökningen blev han arresterad i Ryssland och fick sin dator beslagtagen. Efter att företaget till slut medgav problemet kunde det hela sedan åtgärdas för en ganska billig peng, runt tio miljoner kronor.

För en förhållandevis liten summa kom man till rätta med lika stora utsläpp som det var från hela staden Sankt Petersburg innan den staden för några år sedan fick sin avloppsrening upprustad. Det var en insats som kostade bortåt tusen gånger mer än åtgärden vid gödselfabriken.

Bara genom de här insatserna vid gödselfabriken och i St Petersburg har fosforutsläppen till Finska viken minskat med 60 procent säger Marjukka Porvari när vi sitter i bilen på väg hem från hönsfabriken.

– Vi kan se effekten redan nu på Finska viken, och det är inte bara Finlands Miljöcentral som säger att vi kan se resultat. Även vanliga människor som säger att det aldrig har varit så klart vatten i Finska viken.

Men många andra mindre städer och byar häromkring har fortfarande mycket dålig avloppsrening eller ingen rening alls. Det här, menar både Marjukka Porvari och Seppo Knuuttila, nu är det allra största problemet när det gäller övergödningen.

Jordbrukets påverkan är begränsad här men med undantag för några allvarliga punktkällor, nämligen hönsfarmer som Udarnik och en handfull till som är nästan lika dåliga. De är bra mål för snabba punktåtgärde, även om också själva gödselhanteringen måste förändras så snart det går.

När det gäller just Udarnik är Marjukka Porvari glad efter dagens besök, där hon tycker att hon såg en ändrad attityd.

– De har blivit betydligt öppnare och visar gärna upp sin verksamhet, så var det inte för fem år sedan, berättar Marjukka Porvari.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".