Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

"Sverige ett u-land i klimatberedskap"

Publicerat onsdag 2 december 2015 kl 17.27
Sverige inte redo för klimatfloden
(7:04 min)
Ulf Moback på stadsbyggsnadskontoret Göteborg Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
1 av 4
Ulf Moback på stadsbyggsnadskontoret Göteborg Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
Översvämning i Göteborg. Foto: Sune Ramstedt
2 av 4
Översvämning i Göteborg. Foto: Sune Ramstedt
Åse Johannessen forskare SEI Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
3 av 4
Åse Johannessen forskare SEI Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio
Sten Bergström SMHI. Foto: privat
4 av 4
Sten Bergström SMHI. Foto: privat

– När det gäller åtgärder mot kommande klimatöversvämningar så är Sverige ett u-land skulle jag vilja hävda, säger landskapsarkitekten Ulf Moback vid stadsbyggnadskontoret i Göteborg som är en av landets främsta experter på praktiskt översvämningsskydd. 
Klotet har hört med forskare och experter hur redo landet är när floden kommer...

– Vattenskräcken kallas jag, eller Göteborgs vattenskräck, säger Ulf Moback och skrockar förnöjt.
Vi träffas intill kasinot intill Göta älv som redan fått vatten i källarn flera gånger vid stormflod.  Ulf Moback håller på att ta fram datormodeller över hur mycket älvarna, åarna och havet kan stiga som värst de kommande 100 åren när man räknat bort tre decimeters landhöjning och hur mycket dräneringsrören nere i gatan tål av ökat skyfall.

– Om vi inte gör något så kommer staden att drabbas ganska hårt om vi pratar om högvatten från havet, säger Ulf Moback.
– För då dränks staden lite titt som tätt?
– Ja flera gånger om året, men detta är ju en fråga för betydligt fler städer i Sverige även om vi är hårt drabbade. I södra Sverige har man ju en landsänkning så de kommer ju att drabbas tidigare än vad vi kommer att göra. Så Malmö kommer säkert att få stora bekymmer före oss, tror Ulf Moback.

– Vad gäller organisationen på statlig nivå så är den under all kritik. Idag är det 30 olika statliga verk och bolag som arbetar med den här frågan. Det är 7 departement och fler ministrar och ingen samordnar detta, hävdar Ulf Moback.

Ulf Moback efterlyser en nationell svensk strategi för klimatanpassning, istället för att varje kommun ska tvingas klura själva. Han har bland annat lett ett forskningsprojekt för att se hur ett nytt bostadsområde i Frihamnen skulle kunna bli  översvämningståligt och nu håller han alltså på att ta fram Göteborgs översvämningsplan. Till 2015 ska arbetet vara klart så politikerna får ta ställning till tre olika skyddsstrategier mot havsnivåhöjningarna. Ska man bygga vallar och murar runt enskilda hus, eller kanske längs med hela älvkanten tillsammans med en massa pumpar, eller ska det byggas en megadyr barriär i havet utanför Älvsborgsbron för mellan 10-20 miljarder kronor.

I Skåne hotas på sikt 23 000 hus att ätas upp av stigande vatten enligt länsstyrelsens prognos och Ulf Moback är inte ensam om bilden att Sverige ännu har en dålig beredskap för kommande klimatöversvämningar.

– Nej jag tycker inte att vi är så jätteförberedda som vi borde vara, säger Åse Johannessen på Stockholm Environment Institute som sitter med i en grupp av forskare och stora biståndsorganisationer som jobbar med översvämningsrisker internationellt. Även de har bilden att Sverige inte är redo för floden:
– Jag tror inte kommunerna har de verktygen som behövs för att vattnet kommer ju ofta utifrån kommunen så finns inte så mycket de kan göra.

– Men är det inte länsstyrelserna som ska ta hand om det större perspektivet?
– Jo, men det har inte börjat att göra det än. Strategin man använder nu är att man väntar och ser. När man börjar få effekter så bygger man kanske en vall. Vad man borde göra istället är att tänka långsiktigt och lära sig från Centraleuropa som Holland, Tyskland och England. Lära sig hur det kan bli när man har byggt in sig i sårbarhet och försöka undvika det.

Åse Johannessen skulle önska att det inte är vallar och murar som planeras i första hand eftersom de kan visa sig vara för låga eller brista och bygger in samhället i en falsk trygghet. Precis som dräneringsrören i gatan som inte klarar att svälja stora skyfall, och där öppna diken med växtlighet har mycket större kapacitet. Hon skulle hellre se att att man skapar översvämningståliga städer med hus på pålar och där elskåpen och datorerna inte står i källaren. Dessutom borde ingenjörerna börja lyssna på ekologerna som vet hur en anlagd våtmark tål översvämningar och kan bromsa vattnet säkrare än en mur.

En nestor inom översvämningsforsning i Sverige är Sten Bergström som förut var forskningschef på SMHI och numer seniorrådgivare. Han har hjälpt till att säkra ombyggnaden av Slussen för att sjön Mälaren som ger dricksvatten till två miljoner svenskar inte ska översvämmas av Östersjöns bräckta vatten när havet väntas stiga upp mot en meter under seklet, även om landhöjningen i Stockholmsrakten kompenserar för hälften. Han har också räknat på hur Västlänken, nya tågtunneln som ska byggas i Göteborg, ska klara av att vattnet stiger som värst fyra meter.

– Det börjar få rätt stora konsekvenser om vi kommer upp i den där metern. Sedan får man tänka på att samhället fortsätter efter 100 år. Vi bygger väldigt nära kusterna och sedan kommer det att fortsätta stiga med mer än en meter om 200 år. Kommer vi upp i tre meter så måste vi nog ta till väldigt drastiska åtgärder för att städerna ska kunna vara kvar där de är. Vi måste bygga storskaliga skyddsvallar helt enkelt, anser Sten Bergström.

– Mycket av det här är frågor vi har problem med redan idag. Vi har problem med underdimensionerade system för dagvatten tex och det ser vi ju välddigt ofta när det kommer skyfall att det blir stora försäkringskostander. Folk får avloppsvatten långt upp i källaren och gillestugan så vi har ett problem som riskerar att förvärras av att samhället förändras så snabbt, snabbare än klimatet. Det är oerhört viktigt när man bygger ut samhället som vi nu gör att vi har stor respekt för de gränser som naturen sätter även i dagens klimat, avslutar Sten Bergstöm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".