Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Utmaning att hantera väderberoende elproduktion

Publicerat tisdag 19 januari 2016 kl 18.32
"Måste vara exakt balans mellan produktion och förbrukning"
(6:43 min)
Frekvensmätare på Svenska kraftnät
1 av 3
Frekvensen i elnätet ska ligga så nära 50 hertz som möjligt.
Ulf Moberg är teknisk direktör på Svenska kraftnät. Bolaget ser till att det hela tiden är balans mellan produktion och förbrukning. Foto:Svenska kraftnät
2 av 3
Ulf Moberg är teknisk direktör på Svenska kraftnät. Bolaget ser till att det hela tiden är balans mellan produktion och förbrukning. Foto:Svenska kraftnät
Malin Hansson, projektledare på Powercircle
3 av 3
Malin Hansson är projektledare för smarta elnät och energilagring på Power circle. Foto:Power circle

I Tyskland har man varit tvungen att införa en del ny teknik för att kunna ta emot så mycket väderberoende elproduktion. I Sverige har vi inte kommit så långt men när mer och mer sol och vindkraft med tiden kommer in i systemet kommer det att krävas åtgärder för att hålla elnätet i balans. 

Elnätet är ett ytterst komplicerat system där det hela tiden måste vara balans mellan hur mycket elektricitet som produceras och hur mycket som förbrukas. Elen är en extrem färskvara som i princip förbrukas i samma stund som den tillverkas. Frekvensen mäts i hertz och ska ligga så nära 50 hertz som möjligt, går det ner till exempelvis 46 hertz, blir det problem.

– Ja kommer vi så långt ner, då kopplas förbrukning bort och det är någonting som vi inte vill ska hända. 

– Det blir strömavbrott helt enkelt?

– Ja det kan man säga. 

Ulf Moberg är teknisk direktör på Svenska kraftnät, det statliga bolag som ser till att elnätet hela tiden fungerar som det ska. Vi står bakom en glasvägg och tittar in i kontrollrummet där all elproduktion i landet övervakas och kontrolleras. Operatörerna sitter med en massa datorskärmar framför sig och på den ena väggen talar gulaktiga digitalsiffror om vad frekvensen ligger på exakt nu, 49,9 står det. 

– Man ska vara medveten om att frekvensen ändras hela tiden i systemet och då finns det automatik som ser till att ingripa så att den håller sig inom de förutbestämda värdena, berättar Ulf Moberg.

De små förändringarna som uppstår regleras automatiskt men operatörerna kan gå in och styra manuellt och tillexempel se till att ett vattenkraftverk börjar leverera in mer el i nätet om förbrukningen ökar.

 – Och då ringer man från kontrollrummet till producenter och ber dem att starta upp anläggningarna, vi har också tillgång till gasturbiner som vi kan köra igång själva i händelse av större störningar. Men det är vattenkraften som snabbast kan leverera. 

Men vad har då det här med energilagring och sol och vindkraft att göra. Jo i takt med att flera kärnreaktorer kommer stängas ner, och mer förnybar, väderberoende el kommer leverera energi så ställs det andra krav på elsystemet. Ulf Moberg är huvudförfattare till en rapport om utmaningarna med mer förnybar el i elnätet, för några veckor sen lämnades rapporten över till regeringen.

 – När man ersätter produktionskällorna med förnybar, väderberoende produktion så tappar man mycket av koordineringen mellan nät och produktion som vi haft, det innebär att man måste fundera på om det här är rätt sätt att upprätthålla spänningen, ska den tekniken ligga i produktionsanläggningarna eller ska man välja att investera i komponenter och utrustning i nätet för att upprätthålla spänningen.

 – Är det dyrbart att investera i de komponenter du nämner?

 – Det kommer kosta en del, men inte så mycket relativt sätt. Några hundra miljoner skulle jag kunna tänka mig, säger Ulf Moberg, teknisk direktör på Svenska kraftnät.

Nej rent tekniskt så är det inget problem att upprätthålla spänningen även om det alltså kommer kosta en del pengar, mer oklart är vem som ska betala kalaset, något som så småningom blir en fråga för politikerna. Med färre kärnkraftreaktorer kommer vattenkraften spela en större roll för att balansera nätet. Men frågan är var gränsen går? Om all kärnkraft är avstängd och har ersatts med sol och vind, kommer vattenkraften räcka till för att utjämna balansen när solen inte skiner eller när det inte blåser frågar jag Ulf Moberg.

– Det där en fråga som man funderar mycket på, vi har inget svar på var gränsen går, så jag vill inte uttala mig i den frågan. 

Nej det här är en fråga som inte är så lätt att svara på eftersom det finns så många andra delar i systemet som spelar in. Det statliga energibolaget Vattenfall planerar för ett framtida energisystem med mindre kärnkraft och mer förnybart. Bolagets VD Magnus Hall säger att enligt deras uträkningar skulle vattenkraften räcka till, under vissa förutsättningar.

– Vi behöver lite grann precis på marginalen för att klara topparna, men i övrigt så tror vi att med utbyggd biobaserad fjärrvärme, vattenkraft, vind och en del sol så kommer vi kunna ha ett system som är helt förnybart i Sverige.

 – Blir det inte att ganska sårbart system, tänk om det är ett torrår och vattenmagasinen inte fylls på ordentligt?

 – Nja, man måste också bygga det på att vi har goda förutsättningar att föra över elektricitet mellan länderna så att man kan utnyttja det faktum att produktionen sker på olika platser. Vi är ju inte helt osårbara idag heller om vi har tre kärnkraftsreaktorer som står stilla samtidigt. Det här måste man på något sätt ändå hantera, säger Vattenfalls VD Magnus Hall.

Ett problem som Svenska kraftnäts rapport pekar på, och som också Magnus Hall på Vattenfall nämnde, är det kan bli svårt att klara av dom så kallade effekttopparna, alltså när det går åt som mest el, det handlar om vissa tider på dygnet, särskilt under den kalla årstiden, som nu. Och här kan energilagring vara en lösning och där batterier kan spela en stor roll, och då handlar det inte bara om att elektricitet ifrån sol och vind skulle kunna l agras i batterier och användas när det inte blåser eller solen gått i moln, Utan också för att få ner effekttopparna. Malin Hansson arbetar på Power circle, elkraftsbolagens intresseorganisation. 

– Det finns ju också möjligheten att köpa elen när den är billig och ladda sitt batteri, i Sverige har vi just nu ganska små variationer i elpriset så för närvarande är det inte så lönsamt, men i en del andra länder finns det personer som gör det här nu. Du kan sen sälja energin när priset är högre och då det finns ett behov av att justera effekttopparna.

Malin Hansson ser alltså framför sig att privatpersoner skulle kunna ha ett batteri på väggen hemma som laddas automatiskt när priset på el är lågt, alltså inte kopplade till någon egen produktion. Om många hushåll skaffar batterier kan de kopplas samman och leverera el till nätet när det behövs som mest. 

– Har man flera hushållsbatterier kan man samla ihop dem och verka som ett stort batteri, nästan som ett virtuellt kraftverk som kan skjuta in en del effekt när det behövs, säger Malin Hansson på Power circle.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".