Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Delningsekonomin spås skaka om elbranschen

Publicerat tisdag 19 januari 2016 kl 18.53
"Smarta batterier kommunicerar med varandra"
(9:11 min)
Egon Krage med sitt batteri för att lagra solel  Foto Marcus Hansson
Egon Krage med sitt batteri för att lagra solel Foto Marcus Hansson

Riktigt soliga dagar så står solenergi för 50 procent av Tysklands elbehov. Bland annat så bidrar mer än 1,5 miljoner småskaliga solcellsanläggningar, på folks villatak, uthus och liknande till att generera det här. Problemet är att det här orsaker stora svängningar i kraftnätet. Helt plötsligt strömmar det in miljarder kilowatt i elnätet, ett par timmar senare nästan ingenting. Därför talas allt mer om vikten av att kunna lagra solelen lokalt hos producenterna.

Här nere i källaren står anläggningen, säger Egon Krage, och visar vägen nerför en ranglig trappa. Egon Krage bor i den lilla byn Bad Schwartau strax utanför Lübeck i norra Tyskland. På sitt garagetak har han 8300 Watt solpaneler, men det är inte de vi ska titta på denna regniga och för solceller riktigt usla dag. Nej, det är ett vitt och anonymt skåp inträngt i Egon Krages källarskrubb som vi vill se. Skåpet är en meter högt, 60 centimeter brett å en halvmeter djupt och fullproppat med elektronik och batterier.

På en liten display på skåpets framsida ser vi att solcellerna på Egon Krages tak för tillfället bara ger mellan 200 och 300 watt. Knappt så att det räcker till att koka en kopp te. Men, som tur är så har Egon Krage sitt batteri och det är fulladdat. Tack vare det kan han både ställa sig vid spisen och laga mat, samtidigt som Lisa Krage kör en tvättmaskin och låter musik stå på högsta volym i vardagsrummet. 

Att Egon och Lisa Krage bestämde sig för att satsa på solceller har inget med miljömedvetenhet att göra. Nej, allt handlar om pengar. När de insåg att räntan på banken var så låg att de inte längre fick någon avkastning på sitt sparande, så växlade de in sin livförsäkring och köpte solceller. 

För att göra anläggningen extra lönsam så satsade paret Krage också på det här så kallade smarta batteriet, som står här i skåpet. Matematiken är enkel. I Tyskland får idag den som sätter upp solpaneler på taket och som säljer den ut på nätet cirka en krona i ersättning per kilowattimme. Men, när man sen behöver elström och solen inte lyser, på kvällen till exempel, så måste man köpa tillbaka el för cirka tre kronor per kilowattimme. Det är som att sälja sin äppelskörd för en krona, och sen när man blir hungrig tvingas köpa tillbaka den för tre gånger så mycket. Om man då istället har ett batteri i källaren så kan man lagra sina äpplen där och ha så att de räcker en längre tid. Kombinationen solceller och batteri beräknas täcka upp till 70 procent av elbehovet för en genomsnittlig husägare. Så, några ”äpplen” måste man fortfarande köpa in från den öppna marknaden. 

– Men det är ändå en stor besparing vi gör, säger Egon Krage, som nu måste köpa in cirka 1100 kwh om året, vilket är en fjärdedel av vad en vanlig tysk småfamilj gör. 

Redan idag finns 30 000 batterisystem, liknande det här installerade i Tyskland, från en lång rad tillverkare. Med mer än 1,5 miljoner husägare med små solcellsanläggningar på sina tak så finns det gott om tillväxtpotential. Batterier i hemmet för vanliga solcellsägare spås bli en miljardbransch de kommande åren. 

För ett drygt halvår sen, under stort jubel, så presenterade Elon Musk, ägare av den amerikanska elbilstillverkaren Tesla, sin så kallade Powerwall, en designad låda som inte är fulare än att du kan hänga den på väggen i ditt vardagsrum.

Den så kallade kraftväggen är fullsmockad med litiumjon-batterier, alltså samma som i din mobil eller laptop och som kan lagra överskottet från dina solpaneler på taket. Samma sak som Egon Krages burkliknande batteri gör i hans källare – men snyggare och sexigare.  Utgångspriset för Elon Musks batteri ligger långt under konkurrenternas och det har satt fart på hela marknaden. Priset för själva solcellerna har ju som bekant rasat de senaste åren och samma sak sker nu med batterilagringssystem. 

– De senaste två åren har priset gått ner med 70 procent så nu kan vi erbjuda ett lagringssystem för 4000 euro, alltså cirka 35 000 kronor. Det säger Philipp Schröder, VD på tyska marknadsledaren Sonnen. Han strålar av självförtroende och menar att Sonnen om fem år kommer att ha mellan 100 och 200 000 kunder. 

Sonnen började för mindre än fem år sen som ett litet fåmansföretag i en avlägsen by i Bayern. Idag har de mer än 200 anställda. Tack vare prisfallet så är deras kunder inte längre bara övertygade så kallade Ökos, alltså miljövänner, utan alla som vill ha lägre elräkning,  potentiella kunder. En batterianläggning betalar av sig på 10-12 år, enligt Philipp Schröder. Sen, har man gratis el, så det här lönar sig för alla som bor i villa, menar han. 

Men det kanske starkaste argumentet för att satsa på utbyggnaden av privata batterier för att lagra solcellsel är att avlasta elnätet. När solen skiner som mest produceras enorma mängder solel vilket ger kraftiga produktionsspikar. För att klippa av de här spikarna och få en jämnare försörjning så är en lösning att lagra solelen i batterier, som varje solcellsägare har i sitt hem. 

När vi träffar företaget Sonnens vd Philipp Schröder, så är det under en så kallad pressfrukost i en liten restaurang på Unter den Linden i Berlin. En av nyheterna som det pratas om här är att Sonnen vill binda ihop alla sina kunder runtom Tyskland i ett delningsnätverk. 

– Nu kan våra kunder dela sin egenhändigt producerade elström med varandra. Det är lite som AirBnB fast för elmarknaden, säger Philipp Schröder.

AirBnB är en plattform där man på ett enkelt sätt kan hyra andras bostäder eller hyra ut sin egen, något som på svenska har kallats för delningsekonomi och där internet och digitaliseringen gjort det lättare för små producenter och konsumenter att få direktkontakt med varandra. De mest kända exemplen är bostadsförmedlingen AirBnB och taxitjänsten Über. De har båda på kort tid skakat om taxi- respektive hotellbranschen. 

När det gäller elström från solceller så funkar det genom att användarnas smarta lagringsbatterier kommunicerar med varandra. De har alla tillgång till väderprognoser och kan i förväg räkna ut hur mycket solcellerna på taket kommer att producera. Om batteriet är på väg att bli tomt så skickas automatiskt en begäran om att köpa in el från en annan medlem, som bor någon annanstans där solen för tillfället lyser starkt. 

– När Paul i Flensburg, där det ju ofta regnar, har ett tomt batteri, ja då kan han köpa el av Peter i München, där solen lyser, förklarar Philipp Schröder. Sen är förstås också Magda och Martha i Frankfurt och Berlin med, ja så försöker vi bygga upp en äkta självförsörjande struktur, säger han.

Nätverket för småproducenter drar igång nu under våren, men redan finns liknande system i bland annat Nederländerna och USA. Förlorarna i den här nya delningsekonomin för elström är de traditionella elbolagen. Sonnens vd Philipp Schröder har en tydlig vision, en verklig energiomställning med 100 procent förnybart och, som han säger, där vi avskaffar de traditionella energibolagen.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".