Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.
Kolgruvornas evighetsbränder

Kolbränder – en pågående miljökatastrof

Publicerat onsdag 15 mars kl 17.40
"Jag kunde inte tro mina ögon- rök överallt och vägarna sprack"
(6:01 min)
Professor Glenn Stracher tar prover från en brinnande kolgruva i Alabama.
1 av 2
Professor Glenn Stracher tar prover från en brinnande kolgruva i Alabama. Foto: Janet L. Stracher, East Georgia State College
Glenn Stracher i Centralia, platsen som fick honom intresserad av brinnande kolgruvor.
2 av 2
Glenn Stracher i Centralia, platsen som fick honom intresserad av brinnande kolgruvor. Foto: Janet L. Stracher, East Georgia State College

Tusentals bränder pågår i kolgruvor världen runt, men samtidigt ett problem som vi hör ganska lite om. Professor Glenn Stracher i Georgia i USA har studerat kolbränder i nära 30 år och kallar det här en pågående miljökatastrof.

Geologen Glenn Strachers intresse för kolbränder startade när han besökte samhället  Centralia i Pennsylvania  i början av 1990-talet. Han kunde inte tro sina ögon när rök fyllde luften, vägarna sprack och husen krackelerade.

− Rök kom upp ur underjorden, många av husen var förstörda och vägarna sprack, berättar Glenn Stratcher som är professor på East Georgia state college i USA.

Branden i Centralia blev en ögonöppnare för honom, speciellt med tanke på att det hade brunnit i 30 år när Glenn Stratcher för första gången besökte platsen. 

Han tänkte att utsläppen måste vara enorma om det brunnit så länge, och det dessutom finns massor av andra liknande bränder.

Sedan dess har han studerat kolbränder världen över. Faktum är att överallt där man öppnat upp kolgruvor finns problem med bränder ovan jord, i så kallade dagbrott, eller i underjordsgruvor. 

− Det finns kolgruvor i Kina som har brunnit i 200 år och Indien finns det en gruva som brunnit sedan 1916. Det ligger dessutom i ett område där en hel del människor bor. 

Enligt Glenn Stracher brinner det i kolgruvor i 22 länder, och det handlar sammanlagt om tusentals bränder. Bara i USA finns just nu 106 underjordsbränder och 86 ovan jord registrerade. Men det är bara de som dokumenterats, säkert finns fler, tror Glenn Stracher.

Men vad är det då som orsakar bränderna? 

– En orsak är självantändning. Vissa former av kol kan börja brinna av sig själv när förutsättningarna för det är optimala. När sådant kol som har legat under jord kommer upp till ytan och utsätts för syre kan en kemisk reaktion få kolet att öka i temperatur, och i vissa fall börja brinna. 

Men Glenn Stracher nämner en rad andra brandorsaker som skogsbränder, blixtnedslag, gnistbildning från olika maskiner, glödande fimpar – och till och med olaglig sprittillverkning i gruvor i Kina. 

− Det finns exempel från Kina där människor olagligt tagit sig ner i gruvor för att destillera spritdrycker som har resulterat i en brand. 

Bränderna kan alltså uppstå på många vis, och ibland kan skogs- och gruvbränder samverka på ett lömskt sätt. 

–  En skogsbrand kan antända en kolbrand som i sin tur orsakar ännu en kolbrand. Det blir som en ond cirkel. 

Antalet bränder i kolgruvor har ökat sedan industrialiseringen. Ju fler kolgruvor som öppnas och exponeras, desto större är också risken för bränder.

Om bränderna ökat eller minskat de senaste 20 åren går inte att säga. De forskare vi varit i kontakt med säger att de i alla fall inte blivit färre. 

Men alla kolbränder går inte att skylla på mänsklig aktivitet. 

− Långt innan människan existerade fanns det kolbränder som tog fyr med hjälp av blixten eller självantändning. Det kan vi se genom studier av sediment, men klart är att de ökade i omfattning när människor började nyttja kolet storskaligt. 

Uppgifterna om hur många kolbränder det finns globalt sätt är osäkra, samordningen av dokumentation i världen är nämligen undermålig.

Samma sak gäller hur stora utsläppen av olika ämnen är. Glenn Stracher har därför jobbat för att skapa nätverk av forskare världen runt för att på så sätt öka kunskapen om konsekvenser av bränderna, hur man släcker dem och vad man kan göra för att förebygga eldsvådorna. 

Det finns alltså mycket kvar att lära sig om kolbränder, särskilt hur man släcker dem, något som är mycket svårt och kostsamt.

Hur mycket som släpps ut av miljö och hälsofarliga ämnen är alltså osäkert, men man vet att ämnena som kommer ut är riktigt farliga. Det har analyser från rök och mineral som samlats in vid bränderna visat.

Glenn medger att han själv varit lite oförsiktig när han började besöka brinnande kolgruvor för att ta prover av olika slag. 

− Ja, jag borde nog inte ha gjort så. Jag hade en stav med mig som jag kände mig för så att marken var säker att gå på, och när jag kom till en plats med mycket rök så höll jag andan. När jag insåg hur mycket giftiga gaser som röken innehöll så började jag använda andningsmask. 

Men det räcker egentligen inte, säger Glenn. Man borde ha samma utrustning som de som är nära aktiva vulkaner.

− Jag upptäckte nämligen att när jag varit i närheten av en kolbrand så luktade jag svavel. Lukten försvann inte ens när jag duschat. Huden i sig luktade svavel i flera dagar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".