Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Guldkorn ur Sveriges Radios arkiv. Olika program med material ur Sveriges Radios arkiv.

P2 Arkiv Jazz 8/3 - en cool musikant!

Publicerat torsdag 3 mars 2011 kl 15.40

Lee Konitz – en  ”cool” musikant

Altsaxofonisten Lee Konitz personfierade begreppet ”cool jazz” i början av 1950-talet – fast visade sig snart spela mer temperamentsfullt och känsloladdat än vad som rimligen kunde rymmas inom den rubriken. I P2 Arkiv Jazz får vi höra honom från två svenska gästspel, nämligen det allra första hösten 1951 och på jazzfestivalen i Kristianstad 1976.

I november 1951 landade 24-årige altsaxofonisten Lee Konitz på Bromma för en veckas gästspel i Sverige. Det blev början till ett mångårigt förhållande till vårt land: under de 60 år som gått, har Konitz framträtt många gånger i Sverige och samarbetat med svenska musiker – senast i oktober 2010 då han framträdde vid jazzfestivalen i Umeå. Av ovan sagda kan den matematiskt förfarne räkna ut, att Lee Konitz fyller 84 i år.

Det allra fösta framträdandet i Sverige skedde i Stockholms konserthus måndagskvällen den 19 november 1951, då Konitz framträdde med trumslagaren Kenneth Fagerlunds kvintett som kommit med tåget från Göteborg. Dess mest namnkunnige medlem var 19-årige pianisten Bengt Hallberg, som redan hunnit göra sig ett internationellt namn genom skivinspelningar med tenorsaxofonisten Stan Getz, som gästat Sverige tidigare samma år. Samme Bengt Hallberg, som fyller 79 under 2011, har för övrigt nyligen återkommit till scenen efter nio års bortavaro och hälsats välkommen åter av en entusiastisk svensk jazzpublik.

Innan Konitz första gången anlände till Sverige hade han gjort sig känd som altsaxofonist i trumpetaren Miles Davis berömda ”tubaband”, vars första 78-varvsskivor givits ut i Sverige något år tidigare och gjort starka intryck; den musiken fick i LP-format senare rubriken ”Birth Of The Cool”.

Men framför allt var Konitz förknippad med den närmast mytomspunne blinde pianisten Lennie Tristano (1919-78) vars melodiskt och rytmiskt komplicerade musik räknades som den jazzmusikaliska modernismens yttersta utpost. Tristanos och Konitz’ musik hade omfattats med särskilt intresse av Fagerlund, Hallberg och de övriga göteborgarna i bandet – basisten Gunnar Johnson, altsaxofonisten Ingmar Glanzelius (som skulle bli en av Sveriges främsta musikkritiker) samt blott 17-årige tenorsaxofonisten Hacke Björksten.

Flera nummer med anknytning till Tristano spelades av Konitz och svenskarna i Stockholms konserthus, och radion sände ut konserten. Musiken får vi höra i repris i P2 Arkiv Jazz, som avslutas med ett annat konsertframträdande av Lee Konitz, nämligen från jazzfestivalen i Kristianstad sommaren 1976. Där framträdde han tillsammans med en annan musiker som tidigt funnits i kretsen kring Tristano, nämligen tenorsaxofonisten Warne Marsh, plus två i Sverige verksamma musiker, trumslagaren Rune Carlsson och polskfödde basisten Roman Dylag.

Även här är musiken i Tristanos anda, och det kan i detta sammanhang finnas skäl att ”dechiffrera” den: de låtar som så att säga inte är sig själva, är nämligen baserade på kända ”evergreens” vars harmoniska underlag fått vara utgångspunkt för nya, hisnande melodier.

”Sound-Lee”, som inleder framträdandet från 1951, är således byggd på ”Too Marvelous For Words”, ”Ice Cream Konitz” är baserad på ”Perdido”, ”Ablution” kommer från ”All The Things You Are” och ”Sax Of A Kind” från ”Fine And Dandy”. Och ”April” från 1976-konserten är Lennie Tristanos variant på ”I’ll Remember April”, vilket också Konitz påpekar för publiken.

För musikurval och pressentation i P2 Arkiv Jazz svarar som vanligt Lars Westin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".