Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Guldkorn ur Sveriges Radios arkiv. Olika program med material ur Sveriges Radios arkiv.
Pianorullar i Klassisk Förmiddag

Teresa Carreño (1853-1917)

Publicerat torsdag 1 mars 2012 kl 09.57

Teresa Carreño var en venezuelansk pianist, kompositör, dirigent och sångare. Efter studier med Gottschalk och Anton Rubinstein började hon sin karriär som tolvåring. Hon var särskilt framgångsrik i Tyskland, där hon levde och var lärare i över 30 år. 1872 gifte hon sig med violinisten Emile Sauret, som hon spelade sonater med. Hennes andra man var barytonsångaren Giovanni Tagliapietra. Med honom startade hon ett operakompani i Venezuela, där hon också medverkade själv som sångare och ibland som dirigent. Efter att detta äktenskap också tog slut återupptog hon sin pianistkarriär. Från 1892 var hon under tre år gift med Eugen d’Albert. 1902 gifte hon sig med sin andre mans bror, Arturo Tagliapetra.

Redan som flicka hade Teresa Carreño en anslående personlighet. Vid 10 års ålder turnérade hon i USA. Hon spelade vid ett tillfälle i Vita huset för president Lincoln, och klagade på pianot! När hon var 13 år var hon i Paris där Liszt och Rossini hörde henne. Liszt erbjöd sig att vara hennes lärare, men hon ville inte följa honom till Rom. Rossini och Adelina Patti ville göra henne till sångerska.

Pianisten Claudio Arrau hörde Carreño spela, han kallade henne ”en gudinna. Hon hade ett otroligt driv, en stor kraft. Jag tror inte jag någonsin hört någon fylla den gamla Berlinfilharmonin med ett sådant ljud. Och hennes oktaver var fantastiska. Jag tror inte det finns någon idag som kan spela sådana oktaver. Tempot och kraften”.

Äktenskapet med Eugen d’Albert var stormigt. Han var elva år yngre än henne. Båda hade var sitt barn från tidigare äktenskap och de fick två gemensamma barn. De bosatte sig i ett slott och hade var sin studio i var sin ända av slottet. En tysk tidning skrev en gång så här: ”I går spelade Frau Carreño för första gången den andra pianokonserten av sin tredje man vid den fjärde filharmoniska konserten”. De tre åren med d’Albert var stormiga, men Carreños pianospel blev mer kontrollerat efter den tiden.

Teresa Carreño spelar

Frédéric Chopin

Ballad nr 1 g-moll op 23

Ballad nr 3 Ass-dur op 47

Nocturne nr 12 G-dur op 37:2

Nocturne nr 13 c-moll op 48.1

Ludwig van Beethoven

Pianosonat nr 21 C-dur, “Waldsteinsonaten”

Teresa Carreño

Mi teresita, vals

Franz Liszt

Petrarcasonett nr 47

Soirées de Vienne nr 6 a-moll

Ungersk rapsodi nr 6 Dess-dur

Robert Schumann

Fantasi C-dur op 17

Bedřich Smetana

Vid stranden, minne av Sverige

14/3: Konstantin Igumnov, också elev till Anton Rubinstein

Eugen d’Albert (vecka 15-17 och 25-27) g.m. Teresa Carreño

Teresa Carreño var en stor kvinna med stora händer, som var ovanligt breda. Hennes kraftfulla spel kunde irritera känsliga lyssnare. Edvard Grieg tyckte inte om ”virtuoser som vill förbättra allting”. Carreño var en av de första pianisterna som tog upp Griegs pianokonsert i sin repertoar. Även den ”förbättrade” hon, med oktaver i stället för finalens arpeggion. Man kan misstänka att Grieg inte var så förtjust över det. Carreño satsade på de stora pianokonserterna, som Liszts Ess-durkonsert och Tjajkovskijs b-mollkonsert. Hon hade både kraft och teknik att klara av dem. Under sina sista år var hon pianisternas drottning och jämlike med vilken pianist som helst, manlig eller kvinnlig.

Källa: Norman Fraser i Grove Music Online och The Great Pianists av Harold C Schonberg (Fireside, New York 1987)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".