Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Chatt med rymdforskare

Publicerat onsdag 2 september 2009 kl 12.05

Onsdagen den 2 september chattade rymdforskaren Urban Eriksson om rymden och rymdresor.

Moderator:Hej och välkomna till chatten med rymdforskaren Urban Eriksson. Vi håller på i 45 minuter till klockan 08.45.
Lena:Tror du att människan någonsin kommer landa på andra planeter?
Urban Eriksson:ja, det tror jag säkert att vi kommer att göra. Dock är det inte särskilt riskfritt att göra detta, men det finns alltid folk som är villiga att riskera sina liv för en sådan upplevelse.
Fredrik S:Vad betyder de resor som görs ute i rymden?
Urban Eriksson:Dessa ger oss nya kunskap om oss själva och vår omgivning. Detta är vikigt för vår framtida överlevnad, anser jag. Dessutom tvingas vi att lära oss nya saker och utveckla nya produkter. Var hade vi varit idag om det inte varit för dessa rymdresor? Ingen miniräknare, datorer, mikrovågsugnar etc...
Olle:Vad tycker du om rymndturister, rika människor som betalar massa pengar för att få åka med upp för att kunna skryta bland sina polare?
Urban Eriksson:Skryt är aldrig bra men eftersom de öser in pengar i rymdindustrin som kan användas för att göra framtida resor säkrare och bättre, så är det bra. Dessutom kommer det att gynna Sverige, då Kiruna kommer att vara en av två platser där detta kommer att ske!
Sofie:Skulle du själv vilja åka ut i rymden?
Urban Eriksson:JA! Skulle gärna byta med Christer! Det hade varit det ultimata äventyret och att dessutom få se Jorden utifrån vore fantastiskt!
Erik:Är det möjligt att skicka austronater till mars? Finns ekonomin för en sådan expedition?
Urban Eriksson:Idag har vi inte den möjligheten. Men inom en snart framtid har vi nog utvecklat teknik för att få astronmauter att överleva resan. Det stöörsta problemet (eller ett av dem) är strålningen från solen och världsrymden. Den är dödligt farlig och därför måste rymdfarkosten var utformad som ett kraftigt strålskydd. Ekonomi... Tveksamt, men om olika länder går samman så kan det gå. Om det sedan är ekonomiskt är ju en annan fråga.
Magnus F:Har du någon nytta av det arbete som sker uppe i rymdstationen?
Urban Eriksson:Nej, inte personligen. Men det bedrivs massor av forskning inom olika områden. Till och med en del skolexperiment kommer att genomföras av astronauterna.
Karin:Vad är det mest spännande du har sett i rymden?
Urban Eriksson:Det var när venus och senare Merkurius gled in framför vår sol för några år sedan. Det var först då som mjag fick en klar uppfattning av hur enormt stor solen faktiskt är i förhållande till våra planeter. Venus är ju ungefär så stor som jorden och att se hur liten (och obetydlig) Venus, Merkurius och jorden är är tankeväckande...
Erik i Malmö:Vad fanns innan "bigbang" för 15 miljarder år sedan, så att det bla gjorde att vi har en planet som heter Tellus idag som vi gör allt för att förstöra. men min fråga är så här: Att det inte fanns någonting i vårt universum innan bigbang, så tycker jag att det håller inte, för om det inte finns någonting innan bigbang, så hur kan det då bli en bigbang?
Urban Eriksson:Bra fråga. Den har inget kort svar men enligt den modell som vi har för hur universum har skapats, så kan vi räkna oss baklänges till tiden för Big Bang, men inte längre. Eftersom vår tid startade med Big Bang så är det meningslöst att i vår modell tala om "före Big Bang". Vi vet faktiskt inte om det alls finns något "före"... Detsamma gäller frågan om vad som finns utanför vårt universum eller vad vårt universum finns i. Ibland svarar jag att vårt universum finns i magen på en stor rosa elefant... Ingen kan motbeisa det! Men nu är vi inne på det vi kallar tro, och där skall jag inte försöka uttala mig. Vetenskap och religon svara på olika frågor och vi skall inte blanda dessa! Då hamnar man i t ex Kreationism eller Inteligent Design. Inte bra!
Berit:Vad är det för skarpt ljus man ser på natten, är det en väderstation? Det är för stort för att vara en stjärna. Berit
Urban Eriksson:Svårt att veta vad du menar men antagligen är det planeten Jupiter som du ser.. Den står väldigt bra till just nu (i opposition) och det finns inget som lyser lika starkt på himlen just nu!
Sara:Vad är det för arbete som utförs uppe i rymdstationen?
Urban Eriksson:En massa experiment av olika slag inom många olika vetenskapsområden. Allt från medicin och fysiologi, till diverse astrofysikaliska experiment.
Sten:Vad handlar din egen forskning om?
Urban Eriksson:Hej Sten. Min forskning ar bedrivts inom områdets om heter astrometri. Det handlar om avståndesbedömning till stjärnor i vår galax. Mitt delområde i detta var att undersöka hur fläckar på stjärnornas ytor påverkar mätningen av avståndet. Det har en intressant kopppling till letandet efter exoplaneter också...
Hans:Medelavståndet till solen är 149,59 miljoner km och värmen från solen transporteras i nästan vakuum och i extrem kyla, hur kan då värmen nå ända hit till jorden.
Urban Eriksson:Bra fråga! Det handlar om hur energi skall transporteras och då finns det tre alternativ: Ledning konvektion och strålning. I detta fall är det strålning som är denenda möjlighet som finns, då det är vakuum i rymden! Strålningen tar sig fram geno tomma rymden , utan att behöva ett medium. För länge sedan hade man proiblem med detta och införde "etern" som en modell för att förklara hur det fungerar.
Moderator:Chatten med rymdforskaren Urban Eriksson är snart slut men du kan fortfarande ställa frågor en stund till.
Vicky:Hur mycket påverkar "solvädret" vädret/klimatet på jorden. Är det sant att det inte fanns några solfläckar på solen under lilla istiden?
Urban Eriksson:Bra fråga! Visst påverkar solen oss mycket! Ingen sol, inget liv! Dessutom påverkas jordens klimat av solens aktivitet och solfläckar är ett kännetecken på solens aktivet. Under lilla istiden från ca 1650 till 1710 fanns det i stort sett inga solfläckar alls. Då undrar man om detta har en koppling! Ja, med all sannolikhet! Frågan är dock idag hur stor roll solens varierande aktivitet har i förhållande till människans inverkan på klimatet. En del hävdar att människans inverkar är mycket större än solens inverkan mednas andra säger emot. Härom tvistar de lärde!
Andre i Skurup:I filmen "armageddon" åker man ut i rymden för att klyva en astroid på mitten för att få de 2 delarna att passera jorden på vars ett håll. Är detta senario trovärdigt eller håller det bara på vita duken? Vad finns det för möjligheter i dagens läge?
Urban Eriksson:Fantastiskt film! Men den saknar trovärdighet, är jag rädd! Men Bruce Willis är kanon! Om vi skall styra undan en komet så får vi börja sådär 10 år(!) innan den beräknas nå oss! Så svårt är det att ändra kursen på ett isberg eller sten i rymden!
Stina:Tror du själv på någon högre makt?
Urban Eriksson:Hej Stina, Ja, det gör jag. Men jag vet inte vad det skulle kunna vara. Gud? Allah? Spagettimonstret? (Kolla på webben om detta!) ??
Stig:Ivår galax befinner sig vårt solsystem i någon gynsam för oss koridår.Är det möjligt att i genomskådlig tid kan hamna utanför detta läge.
Urban Eriksson:Nej, det är inte troligt. Solsystemets bana rund galaxen är tämligen stabil och denna "habitabla zon krin galaxen" är tillräckligt stor för att vi skall känna oss säkra.
Titti:Det finns de som säger att månlandningen 1969 var en bluff, vad säger du till dem?
Urban Eriksson:Jag kan inte veta, eftesom jag inte varit där, men det är synnerligen osannolikt att det inte skulle vara sant att vi varit på månen.
Moderator:Chatten med Urban Eriksson är nu slut, tack för alla frågor och svar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".