Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett fördjupande samhällsprogram i Sveriges Radio P4

Underkänt betyg i Klippan

Publicerat söndag 25 oktober 2009 kl 12.03
1 av 4
Iosif är en av de elever som går på SFI i Klippan i väntan på att få börja på gymnasiet.
2 av 4
Matts Skoog är rektor för IV-programmet på Åbyskolan.
3 av 4
Artonåriga Sureewan från Thailand och sextonåriga Nasrin från Turkiet är två av eleverna som läser svenska på SFI i Klippan.
4 av 4
Thomas Petersson är lärare på IV-programmet på Åbyskolan i Klippan.

I skånska Klippan fick man redan 2005 riktlinjer för hur man skulle ta emot nyanlända av kommunledningen men dom riktlinjerna har aldrig använts och gymnasieskolan i Klippan får mycket hård kritik från Skolinspektionen. I Klippan finns ännu ingen ivik-utbildning, eleverna får ingen studiehandledning på sitt modersmål och rektorn leder inte arbetet utan har delegerat ansvaret för eleverna till lärare.

I två klassrum mitt emot varandra i ena hörnet av Åbyskolan sitter vuxna och gymnasieungdomar ihop och läser svenska för invandrare. Rektor Ann Lundberg visar mig runt. De har fyra olika nivåer på undervisningen och här sitter nykomlingar med de som varit här över ett år.
– Vissa lyssnar på band, andra fyller i grammatikpapper och slår i lexikon, säger Anne Lundberg, rektor på SFI.

Tomaz från Polen är en av eleverna i klassrummet, och han har bara läst svenska i två månader.
– Jag heter Tomaz och jag kommer från Polen. Jag är nitton år gammal, säger han på knackig svenska.

Han övergår till engelska istället och berättar att han läser en text och svarar på frågor.
– Det är roligt, men lite svårt, säger han.

Vill att de ska tala svenska
I ett annat klassrum sitter 16-åriga Nesrin från Turkiet tillsammans med 18-åriga Sureewan från Thailand och 17-åriga Iosif från Rumänien. Det finns ingen tolk närvarande för skolan vill att vi bara ska tala svenska men det blir ett stolpigt samtal med många långa pauser och mycket missförstånd.

Thailändskan Sureewan kom hit till Klippan för nio månader sedan tillsammans med sin lillebror. Hennes mamma har bott här i två år, gift med en dansk man. Den enda gången under vårt samtal som det flyter någorlunda är när hon berättar vad hon gör hemma på kvällarna när skolan är slut för dagen.
– Jag gör läxorna och hjälper min mamma att städa lägenheten, leker med min bror, tittar på tv och lyssnar på musik, säger Sureewan.

Vill fortsätta på gymnasiet
16-årige Iosif från Rumänien har varit i Klippan i ett och ett halvt år. Han tycker allting är bra i Klippan. Han spelar fotboll i stort sett varje dag i veckan och i klubben har han funnit gemenskap.

Alla tre vill fortsätta på gymnasiet när dom lärt sig tillräckligt mycket svenska. Men än så länge vänder dom sig ängsligt mot sin svensklärare Thomas Rådström när jag ställer mina frågor.

SFI ligger i samma lokaler som komvux i Klippan, och det är långt bort från de andra gymnasieeleverna.
– Vi har ju rätt så många elever här på komvux så det blir en integration här ändå, säger Thomas Rådström, som har varit svensklärare på SFI, svenska för invandrare, här i många år.

– Det är klart, de har ju inte andra elever på samma sätt som om de skulle gått på gymnasieskolan, men gymnasiet ligger ju precis intill så på eftermiddagarna träffar de ju ungdomar i sin egen ålder, säger han.

En gemensam rast i veckan
Uppe i Bollnäs har de pedagogiska frukostar varje dag, här har ni en gemensam rast i veckan, räcker det?
– Jag tycker att det räcker för de har en fin gemenskap mellan varandra, och de sitter ofta tillsammans och pratar svenska, säger Thomas Rådström.

Om du fick fria händer, vad skulle du förändra?
– Då skulle jag se till att det fanns en förberedelseklass på gymnasiet där de här ungdomarna fick vara tillsammans med andra ungdomar och få svenskundervisning där, men det har vi inte, säger han.

Är det en nödlösning att ha undervisningen på Komvux?
– Delvis är det det, men samtidigt är det ändå en bra lösning som det är nu. Det finns vissa fördelar med att det är så stor åldersspridning också. De kan prata med dem som har varit i landet lite längre och kan ge dem lite tips, säger Thomas Rådström.

Förvånad över kritiken
Borta på gymnasieskolan som heter Åbyskolan söker jag upp Thomas Petersson, IV-lärare som är förvånad över kritiken från Skolinspektionen men vill inte kommentera den förrän jag frågar om det inte är konstigt när han tycker sig göra ett bra jobb och sen kommer en myndighetsperson och sågar hans verk.

– Jo, det är klart det känns konstigt. Det är ju visserligen en liten grupp som jag möter, men det tycker jag fungerar bra. Och jag tycker att vi har en modell fungerar, även om den kanske inte är det optimala. I första hand går de på SFI för att få en grund, men ganska så snabbt försöker vi få in dem i vår Iv-verksamhet. Då kommer de två dagar i veckan och har engelska och matematik med dem, säger Thomas Petersson.

Thomas Petersson berättar också att de har samarbetat med industriprogrammet och teknikprogrammet och låtit eleverna komma in i undervisningen.

Varför har ni inga tolkar på skolan?
– Vi har inte tolkar i den vanliga undervisningen, men när vi träffar föräldrarna och eleverna så har vi tolkar som hjälper till med översättningen, säger Thomas Petersson.

Riktlinjerna okända
Bredvid Thomas Petersson sitter hans chef, rektor Matts Skoog och han bekräftar Skolinspektionens rapport som skriver att Klippans kommun upprättade riktlinjer för mottagandet av nyanlända elever redan 2005 men riktlinjerna är inte kända vare sig för skolans personal eller dess elever.
– Vi arbetar redan enligt en beprövad modell som vi tycker fungerar bra. Vi tycker att vi har ett tydligt bemötande och ett gott omhändertagande av de här eleverna. Och jag tycker att vi gör mycket av det som vi får kritik för att vi inte gör, det är bara det att vi inte har dokumenterat det på det sätt som skolinspektionen önskar, säger Matts Skoog, som är rektor för bland Iv-programmet på Åbyskolan.

Är du förvånad över kritiken från Skolinspektionen?
– Jag är förvånad över att de inte tittat mer på vad vi faktiskt gör. Men jag är inte förvånad om man utgår från regelboken. Vi har inte den policy och den handlingsplan som de kräver, nedtecknade, säger Matts Skoog.

När rapporten kom så sa du att du inte var förvånad, och att det fungerar dåligt från din nivå och uppåt. Vad menade du med det?
– Det är just bristen på riktlinjer från kommunen hur vi ska arbeta med det här, säger Matts Skoog.

Men det finns ju riktlinjer?
– Ja, men jag upplever att de är otydliga, säger Matts Skoog.

– Vi kommer att titta på det här så att vi uppfyller de önskemål och krav som Skolinspektionen har ställt, säger han.

Text och foto: Gunnar Gramnes
gunnar.gramnes@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".