Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Prisbelönta avslöjanden och gripande reportage från Ekots granskande reportrar.

Svenska kommuner köper danskt fläsk

Publicerat tisdag 26 maj 2009 kl 12.28
Foto: Anna-Karin Ivarsson/SR.

I Sverige satsade kommunerna förra året 130 miljoner kronor på att se till att det svenska djurskyddet efterlevdes. Samma kommuner köper hälften av det griskött som serveras i till exempel skolorna från just Danmark.

Få kommuner ställer några krav på hus köttet produceras. Camilla Wiström, kostchef i Katrineholms kommun förklarar varför.

– Nej jag vill påstå att vi inte diskuterar så, utan vi litar nog på att genom att de djurskyddsföreskrifterna finns enligt EU-direktiven, litar vi på att det är det som gäller.

Vad säger EU-direktivet då om djuromsorgen?

– Jag kan inte detaljerna på det här faktiskt, om jag ska vara riktigt ärlig, säger Camilla Wiström.

Om man ska bry sig om hur grisarna mår, räcker det inte att lita på EU:s regler. En granskning som Ekot har gjort av den danska grisnäringen visar att på många gårdar plågas grisarna.

En fjärdedel av de danska suggorna hålls året runt inspärrade i burar som är så trånga att de inte ens kan vända sig om. Det är helt lagligt i Danmark, men suggorna lider. Eftersom de står still hela tiden får de svårt att gå och en femtedel drabbas av varfyllda bölder på bogen som spricker och blir till sår.

Svenska kommuner kan i sin upphandling kräva att köttet de köper inte kommer från grisar som hålls i sådana här burar. En enkät som Ekot har gjort visar att sju av tio kommuner inte ställer något sådant krav.

Lotta Berg, forskare på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och en av Sveriges främsta experter på djurskydd, är kritisk.

– Med tanke på dem skillnader som ändå finns är det ju lite märkligt därför att här har vi först svenska regler som svenska politiker har beslutat om, med stöd från svenska konsumenter som uppenbarligen inte tycker att den här typen av djurhållning är acceptabel. Samtidigt använder man sig uppenbarligen inte av de möjligheter som finns att ställa de kraven när man sedan köper in livsmedel.

Vad tycker du om det då?

– Det tycker jag är moraliskt förkastligt, säger Lotta Berg.

På en gård på Nordjylland har grisarna packats så tätt att de måste stå ovanpå varandra. Bonden Niels Jörgen Vestergård rycker på axlarna.

– Jag vet inte om det spelar någon roll, bara de har foder och vatten nog.

Ekots granskning visar också att allt fler danska bönder och transportörer slår grisarna på väg till slakt för att de ska gå snabbare in i lastbilarna.

Pall Leifsson är veterinär vid Institutet för veterinär sjukdomsbiologi vid Köpenhamns universitet. Han tycker att utveckling är katastrofal.

– Det är ju förfärligt. Det är en katastrof. Att slå djur på det här sättet, det ska ju inte förekomma.

Daniel Öhman
daniel.ohman@sr.se

Malin Olofsson
malin.olofsson@sr.se

Research: Victoria Gaunitz

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".