Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Prisbelönta avslöjanden och gripande reportage från Ekots granskande reportrar.

Trögt polisarbete mot hatbrott

Publicerat söndag 25 januari 2009 kl 11.15

Stockholmspolisens så kallade hatbrottsjour jobbar inte på det sätt som polisen utåt beskrivit verksamheten. En granskning som P1-programmet Generation Z gjort visar att det i genomsnitt tar 17 dagar efter ett brott innan hatbrottsjouren gör sina första förhör. 

– Syftet är ju att vi ska vara ute mycket. Vi ska åka till brottsplatsen när ett brott har skett, säger Mikael Ekman som är chef för hatbrottsjouren.

Stockholmspolisen har bedrivit en aktiv kampanj i media för att framställa sitt arbete mot hatbrott som offensivt. Framför allt i och med hatbrottsjouren som Länspolismästare Carin Götblad inrättade för ett och ett halvt år sedan. Hatbrottsjourens poliser ska bara jobba mot hatbrott. Projektet har beskrivits som framgångsrikt och nu från den 1 mars blir det permanent.

I artiklar på polisens hemsida och i broschyren om hatbrottsjouren kan man läsa:

”De kontaktas när ett hatbrott skett, åker till brottsplatsen för att ta upp polisanmälan och hålla förhör med alla inblandade.”

Men så jobbar inte hatbrottsjouren i verkligheten. Genaration Z har tillsammans med forskare från Växjö universitet gått igenom de utredningar hatbrottsjouren gjort under ett halvår. Av 110 förhör hölls inte något på brottsplatsen i anknytning till brottet.

Amir Akrouti blev nerslagen för att han driver en gayblogg. Ett tydligt hatbrott. Trots att det fanns flera vittnen förhördes ingen av dem av polisen och det tog nästan två veckor innan hatbrottsjourens polis förhörde Amir, och det gjordes per telefon:

– Då fick jag gå igenom i detalj allt som hade hänt.

Men det var inte på tal att de skulle komma hit och se brottsplatsen eller komma till dig?

– Inte alls. Om de skulle hitta någonting skulle de höra av sig. Jag fattade ju att det inte skulle bli något.

Polisen beskriver hatbrottsjourens verksamhet med att jouren säkrar spår genom att ta med sig tekniker ut till brottsplatsen. Där står också att ”polisens första åtgärder för att säkra bevis är ofta avgörande i hatbrottsutredningar. Bevisen kan nämligen vara svåra att få fram i efterhand”

Men i Amirs fall tog sig inte polisen ens till brottsplatsen, inga bevis säkrades och inga vittnen hördes.

– Jag vet att det här lades ner sedan för man fick inte tag i någon gärningsman. Det är ju inte alltid så att vi hinner kasta oss över ett ärende, men två veckor är inte bra, säger Mikael Ekman.

Om två veckor inte är bra så är de flesta av hatbrottsjourens utredningar ännu sämre.

Mikael Ekman hävdar först att hatbrottsjouren åker ut och träffar brottsoffer på plats tidigt.

– Så fort det kommer in en anmälan så får vi den till oss och vi åker ut och träffar målsäganden. Jag tycker att det är viktigt med kontakten med brottsoffren tidigt.

Men i snitt tar det 17 dagar från brottet till att jouren håller sitt första förhör. Mikael Ekman medger att det polisen sagt utåt om hatbrottsjouren inte stämmer.

– Vi är idag fem personer och vi har ingen möjlighet att åka runt på alla brott. Att vi skulle ha någon form av beredskap och åka ut går inte. Vi måste vara 10-12 personer för att leva upp till det som står i projektbeskrivningen.

Men det är inte bara i projektbeskrivningen det står att hatbrottsjouren snabbt är på plats när ett hatbrott skett. Det har polismyndigheten i Stockholm gjort reklam för i sina broschyrer och i ett antal artiklar, nu senast för ett par veckor sedan.

Det typiska hatbrottet sker enligt polisen på helgnätter i krogmiljö, Men hatbrottsjouren jobbar nästan bara dagpass måndag till fredag. Det visar en genomgång av arbetstiderna. Under ett halvår jobbade hatbrottsjourens poliser en enda helgnatt.

Polismyndigheten har också skrivit att hatbrottsjourens resultat är ”ett rejält uppsving” av antalet åtal. Men varken Brottsförebyggande rådet eller hatbrottsjouren har sett några siffror som tyder på det:

– Det har inte vi sagt.

Men det är väl ändå polisens officiella version?

– Ja, fast det är inte min version, säger kommisarie Mikael Ekman, chef för Stockholmspolisens hatbrottsjour.

Enligt hatbrottsjourens egna siffror är det 12 procent av deras ärenden som leder till åtal, vilket är 3 procentenheter mer än riket i snitt för hatbrott. Men det betyder inte att antalet åtal blivit fler, eftersom det inte finns någon siffra bakåt i tiden att jämföra med. Och siffrorna är inte jämförbara eftersom hatbrottsjouren räknar med även andra ärenden som inte är hatbrott.

Daniel Velasco
daniel.velasco@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".