Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Prisbelönta avslöjanden och gripande reportage från Ekots granskande reportrar.

Polisens metoder motverkar inte rattfylla

Publicerat tisdag 2 december 2008 kl 03.00

Polisen jobbar på fel sätt för att motverka rattfylla. Det hävdar forskare inom polishögskolan och polisen i en ny rapport som Ekot tagit del av.

Samtidigt som polisen gör fler alkoholkontroller än någonsin tidigare, har andelen rattfulla som tas fast i kontrollerna minskat drastiskt. Poliser ställer sig på fel platser vid fel tider för att få högt antal utandningsprov, och undviker därmed att ta fast rattfulla, enligt rapporten.

Roger Lindström är yttre befäl i Skaraborg och han håller med om att polisen jobbar på fel sätt för att förebygga rattfylla.

– Är det lite jobb i övrigt, som förmiddag på vardagarna till exempel, då får man möjlighet att jaga i kapp statistiken, säger Roger Lindström.

Men hur stor är chansen att få fast någon som kör rattfull på de tiderna?

– Ja, den är ju väldigt begränsad. Det är väldigt sällan vi har någon som är påverkad av alkohol kan jag säga, säger Roger Lindström.

Vardagar klockan 9-12 är risken för rattfylleriolyckor som allra minst, men det är då polisen gör flest alkoholkontroller.

När risken för rattfylleriolyckor är som störst, på helgkvällar och helgnätter, gör polisen minst antal kontroller. Dessutom står de ofta på platser där risken att ta fast rattfulla är liten.

Det här framgår av en omfattande rapport som forskare inom polisen och polishögskolan gjort och som finansierats av Vägverket. Polisens statistiska mål har tidigare debatterats och beskrivits som jakt på pinnar.

Men ingen forskning har gjorts på hur polisens förebyggande arbete mot rattfylla verkligen går till. Forskarna har nu tagit fram intern statistik, och följt över hundra poliser på olika nivåer över hela landet i deras arbete.

I rapporten nämns flera exempel på hur polischefer beordrat sina anställda att undvika att ta fast rattfulla genom att ställa sig på tider och platser där risken att ta fast rattfulla är liten. Det tar nämligen lång tid att avrapportera och ta hand om en rattfull, och då hinner inte poliserna göra tillräckligt många utandningsprov. Och varje enhet måste göra ett visst antal prov.

Så här berättar ett stationsbefäl som intervjuats, rösten är utbytt.

– Jag säger till mina poliser att det bara är blåsning för statistikens skull som gäller. Ni ska inte inrikta er på att försöka få tag i rattfyllerister. Det är inte det som räknas. Den målsättning som finns är att nå upp till ett visst antal utandningsprov. Det är därför vi inriktar verksamheten därefter.

Och så här berättar en gruppchef inom polisen, även hans röst är utbytt.

– För att nå upp till målet brukar vi ställa oss en timme när folk åker hem från jobbet och vi inte riskerar att få några rattfyllerister.

Visserligen är syftet med kontrollerna inte bara att ta fast rattfulla, polisen ska också avskräcka förare från att köra berusade genom att synas ofta, men även där misslyckas polisen, enligt rapporten.

Ska förare avskräckas måste alkotesterna spridas ut slumpvis på olika platser och olika tider på dygnet, och det gör inte polisen, säger Stefan Holgersson, en av de forskare som gjort rapporten.

– Det sätt som man mäter på nu är varken bra för att få tag i rattfyllon eller för att avskräcka människor. De här testerna är inte slumpvisa utan de är på vissa platser, vissa tidpunkter, säger Stefan Holgersson.

I rapporten nämns också exempel på hur poliser fuskat med alkometrarna, blåst själva i dem eller kört bil med alkometern utanför fönsterrutan så att falska utandningsprov registrerats, allt för att nå upp till rätt antal utandningsprov.

– En polis jag intervjuade, han berättade att han verkligen ville komma åt rattfyllerister men samtidigt ville han inte få skäll så han ställde upp sig, tog sin rattfyllerist och sedan blåste han sina femton blås själv, säger Stefan Holgersson.

Lars-Erik Eriksson är kriminalinspektör i Mora i Dalarna och sitter också i polisförbundets styrelse där.

– De här målen med att vi måste göra runt hundratusen blås till exempel i Dalarna, bara det blir gjort, det är det viktigaste. Målet med det hela är att uppnå det stipulerade antalet blås, inte att få tag i rattfyllerister, säger Lars-Erik Eriksson.

Daniel Velasco
daniel.velasco@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".