Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Prisbelönta avslöjanden och gripande reportage från Ekots granskande reportrar.

"Vill du knulla med mig?"

Publicerat måndag 15 februari 2010 kl 02.00

Anonym kvinnlig maskör på stor scen i stor stad:

Själv har jag främst varit utsatt för fysiska trakasserier, men den verbala miljön kan vara ganska rå, inte minst kring maskörens stol där jag jobbar.

"Vill du knulla med mig?" har män frågat, rakt på bara.

Speciellt precis innan föreställningen brukar det i masken vara en låg nivå. Visst kan man se det som skämt och ett uttryck för nervositet, men det är jobbigt för oss som inte vill ha det så.

Det är inte bara skämt, det kan börja med en skämtsam ton, något vanligt blondinskämt, men det vänder sig nästan alltid mot någon som finns i rummet. Det är inte bara taget ur luften utan det handlar om någon, om den man pratar med. Tonläget och blicken avslöjar ofta vad han vill med sitt sexuella skämtande.

Men som sagt har jag främst trakasserats fysiskt. De passar på när jag är upptagen med annat, innan föreställning och har flera maskeringar.

Samtidigt som jag har en mask att göra på en skådis kommer en annan skådis fram och nyper i häcken, tar i midjan på ett sätt som inte är ok. Det kan också hända när man har passningar bakom scen när man inte kan värja sig och måste vara tyst.

Jag kontaktade min närmsta chef och min nästnärmsta chef de första gångerna det hände. De svarade bara att det var värre på 70-talet, att de minsann hade varit utsatta för värre, och jag skulle bara veta vad som händer hos påklädarna, i stället för att jag fick stöd för det som hade hänt mig.

När jag har berättat för någon kollega om det så har folk, andra kvinnor, sagt att "nu är du larvig, ett nyp i häcken är väl inte farligt, det är en uppskattning, var glad för det du", men det känner inte jag, och det tycker jag är jobbigt.

Jag är övertygad om att anställningsformen påverkar. Många vågar inte säga något eftersom man är tillfälligt anställd och de är rädda för ett kommande kontrakt, som kan försvinna om man är obekväm. Man ska vara så flexibel på jobbet, istället för att säga nåt lider man i tysthet.

Det är tyst om det just bland maskörer. Jag tror det beror på skam, att man är rädd.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".