Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Bokprogram där en barnjury utser årets bästa bok för 9-12-åringar.

Årets Bokskola 2011: Änggårdsskolan i Linköping!

Publicerat tisdag 22 mars 2011 kl 00.00
1 av 3
Claes-Göran Strömberg, lärare & Magnus Bromö, bibliotekarie
2 av 3
3 av 3

Elever på Änggårdsskolan i Linköping kommer i år att utse vinnaren till Barnens Romanpris.

Sveriges Radio instiftade Barnens Romanpris 2010. Priset delas ut av en jury som 2011 består av fem elever som alla går i 6:an. Armin Ranjdideh, Lucas Horn, Yasaman Najafi, Klara Wiklundh och Anna Pohl Lundgren  kommer att läsa de fem svenska böcker för barn 10 -13 år som valts ut av en kritikergrupp och sedan diskutera sig fram till en vinnare.

Ett tjugotal skolor anmälde sitt intresse att bli Årets Bokskola, så det var inte lätt att välja för det fanns många skolor som har ett ambitiöst litteraturarbete, berättar Ylva Mårtens och Kerstin M Lundberg, programledare och producenter för Barnens Romanpris. 

Ylva Mårtens ställde några frågor till Claes-Göran  Strömberg lärare och Magnus Bromö bibliotekarie på Ängsgårdsskolan, Årets Bokskola: 

Er skola  placerar läsning av skönlitteratur högt upp på schemat, varför?

- Sen skolan startades för 26 år sen har böckerna stått i centrum. Läsning har alltid varit en central del i undervisningen. Barn, som lärt sig att böcker är något positivt och roligt, är mer motiverade att lära sig läsa och har på så sätt bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Väldigt viktigt är att Ängsgårdsskolan  har ett s.k. fokusbibliotek. Alla kommunens grundskolor fick ansöka om att få ett fokusbibliotek, fem blev utvalda, däribland vi http://www.linkoping.se/sv/Skolabarnomsorg/Grundskolor/Utvecklingsarbete/Fokusbibliotek/ Anledningen till att man valde Änggårdsskolan var en bra ansökan där det beskrevs hur skolan arbetade med skönlitteratur och läsning, samt planer och visioner för framtiden.

Hur började det?

- Det finns en språkpolicy på skolan som beskriver hur vi ska arbeta för att uppfylla våra mål. Viktigt också att vi har Magnus Bromö är fackutbildad bibliotekarie med en heltidstjänst på skolan. Det är alltså inte en lärare som sköter biblioteket på en del av sin tjänst, vilket annars är vanligt på grundskolan.

Språkpolicyn, som är gemensam för hela Västra skolområdet (Linköpings kommunala skolor är indelade i fyra områden), är framtagen för att underlätta arbetet med elevernas språkliga utveckling med att skriva. Det är en handlingsplan som baseras på forskning och mål för förskolan och skolan. Bland annat innehåller den ett helt batteri av tester för att mäta och följa upp elevernas språkutveckling.

Vad tycker barnen?

De flesta är väldigt positiva till läsning. Men här liksom i övriga ämnen är det svårt att få med alla på tåget, men vi ger oss inte. Biblioteket har många utlån. Många av de yngre eleverna praktiskt taget springer in i biblioteket. Många elever kommer till mig, Magnus med inköpsförslag på nya böcker. De allra flesta som kommer och besöker biblioteket lämnar det med en lånad bok i handen.

Har ni märkt någon skillnad för barnen i det övriga skolarbetet?

- Barn, som läser mycket, lyckas bättre med de övriga ämnena också. Tyvärr är intresset inte lika stort hos alla. Alla skolämnen innehåller läsning i någon grad. Även i slöjd är barnen tvungna att kunna läsa och förstå instruktioner. SO-ämnena är ju i väldigt hög grad "läsämnen". Det handlar givetvis inte bara om läsförmåga, utan väldigt mycket hänger på att ha en god läsförståelse. Enda sättet att utveckla läsförståelsen är att läsa mycket. 

Kan ni beskriva hur ni jobbar?

- Läsning enskilt med att skriva recensioner efter utläst bok. Högläsning i mindre grupper med tillfälle att diskutera det lästa. Läsning gemensamt av svårare texter i SO och NO för att förklara svårare ord. Personalen har gått kurs i Litteraturens läkande kraft för att sedan hålla boksamtal kring gemensamt läst bok. För att gynna läsandet kommer rastaktiviteter även innefatta att sitta i biblioteket och läsa, alltså man behöver inte spela fotboll eller hoppa rep. Lågstadielärarna går nu en studiecirkel kring Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse”. Barbro Westlunds bok innehåller tre modeller för hur denna undervisning kan se ut. Hon anser att det är väldigt viktigt att eleverna får chansen att prata om det de läser och hur de läser. Ett exempel på hur man kan hjälpa eleverna att utveckla lässtrategier är genom att läsa högt och samtidigt kommentera det man läser, "tänka högt", för att till exempel visa att man gör vissa slutledningar genom att läsa mellan raderna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".