Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Granskar vad som döljer sig bakom de låga matpriserna och avslöjar en verklighet där människor skadas,..

Ekoäggens dilemma

Publicerat torsdag 21 april 2011 kl 13.15

På väg till jobbet hör jag hur Djurens Rätts Camilla Björkbom och organisationen KRAVs Lars Hällbom debatterar äggproduktion.
Är det verkligen värt pengarna att köpa Krav-ägg? är ingången till När jag  nu (så fort jag postat det här inlägget) ska påskhandla till mig och min familj är det en annan fråga jag grubblar på. Jag köper ofta ekologiska ägg (barnen hävdar bestämt att de är godare) och frågan jag ställer mig är sällan om det är värt pengarna utan snarare om hönorna som värpt de här äggen haft det bra nog? Har de ätit ett foder som tillkommit på ett bra sätt? Det är befogade frågor. För den ekologiska äggproduktionen är långt ifrån perfekt.

Eko-äggen är en av KRAVs stora succéhistorier. Hela 15 procent av äggen vi svenskar köper är ekologiska. En av de främsta orsakerna till den här framgången är att regelverket för ekologisk äggproduktion gjort det möjligt att sälja ägg som inte blir så vansinningt dyra. (det skiljer mindre än tio kronor på ett sexpack eko ägg och ett sexpack konventionella ägg från frigående höns)
Men priset på den här framgången är att det finns tydliga brister i uppfödningen av hönorna.
Aveln av hönor har länge varit inriktad på burhöns och när dessa hönor nu ska gå fritt skadar de sig mer. Forskare vi pratat med talar om att det finns ett stort behov av en riktad avel för hönor som går fritt i grupp. Man måste avla så att de blir bra gruppmedlemmar, inte bara bra foderomvandlare. Hönorna måste också bli kraftigare, och mindre aggressiva. Någon inhemsk avel värd namnet bedrivs så vitt jag vet inte.
Det andra problemet är att det fortfarande (fram till 2012) är tillåtet att ge hönorna 5 procent konventionellt foder. I praktiken betyder det konventionellt protein, man kan alltså inte vara säker på att ekoäggen är fria från tillexempel konventionell soja.  Dvs soja som odlas med starka bekämpningsmedel och bidrar till skövlingen av regnskogen i Brasilien (lyssna gärna på våra reportage från förra året som du hittar i vänsterspalten, bredvid mjölken och biffen) Men enligt KRAV är det vanligast att ekouppfödarna använder sig av fiskmjöl eller potatisprotein eftersom man inte VILL ha den konventionella sojan. Det här kan bli ett broblem för kravodlarna 2012 eftersom ekologiskt protein är en bristvara. En av aminosyrorna (Metionin) är svår att få fram utan animaliskt protein om de inte ska tillverkas syntetiskt vilket är förbjudet inom KRAV.
Kombinationer av inhemska ärtor och bönor, och musselmjöl pekas ut som en lösning. Men frågan om där finns tillräckliga kvantiteter.  Eko-soja är ett annat alternativ, men den är dyr och efterfrågan överstiger vida utbudet.
Hur KRAV tänker lösa foderfrågan har vi inte lyckats få något bra svar på än. Jag ringde nyss upp Kjell Sjödhahl Svensson på Krav för att fråga hur de ska lösa det här problemet.

Det visar sig att det inte kommer lösa sig. Antagligen kommer man fortsätta använda fiskmjöl som protein.

- Det blir väldigt svårt att klara hundraprocentigt ekologiskt foder, säger han

Tanken var, berättar han att EU kommissionen innan 2010 skulle ha kartlagt och säkerställt att det fanns en produktion av ett fullständigt ekologiskt foder till ekohönsen. Men det har kommissionen inte gjort.

Kjell hoppas mycket på musselmjölet. Men någon sådan produktion finns inte än. Den första provanläggningen öppnar i påskhelgen. 

Han tror att endast ett fåtal ekohöns uppfödare kommer kunna få ett hundraprocentigt ekologiskt foder, de andra får fortsätta blanda i fiskmjöl i fodret.

Så är vi tillbaka vid den ursprungliga frågan. Är det värt pengarna att köpa ekologiska ägg?

Det beror såklart på hur man ser det. För man får vad man betalar för. De billigaste äggen kommer från hönor som fötts upp i burar, utan möjlighet att röra sig eller till social interaktion. Frigående hönor får gå runt inomhus, men det ganska trångt. Hönorna som föds upp ekologiskt, får gå fritt på större ytor än andra, har möjlighet att gå ut och får ett foder som till huvuddelen är odlat utan bekämpningsmedel och (troligen)med mindre insatser av fossilenergi. Så blir de också lite dyrare...

Glad påsk // Daniel

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".