Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så testade vi LCHF-dietens miljöpåverkan

Publicerat tisdag 30 augusti 2011 kl 10.56

För att testa vilken miljöpåverkan LCHF-dieten har bestämde vi oss för att själva testa. Under tio middagar åt vi enligt LCHF-dietens riktlinjer: 20-25 procent av energiinnehållet från protein, max 5 procent från kolhydrater och 70-80 procent från fett. För att vara säkra på att det blev rätt använde vi oss av kostverktyget som finns att beställa på sidan http://www.lchf.se/.

Enligt LCHF rekommendationerna åt vi tills vi blev mätta utan att överäta.

Vi sökte sedan upp livscykelanalyser som visar vilken klimatpåverkan olika matvaror har. Vi kontrollerade att vi förstått analyserna rätt med sveriges främsta experter på livscykelanalyser på SIK – Institutet för livsmedel och bioteknik. (Nedan finner du en källförteckning på vilka livscykelanalyser vi använt oss av samt exempel på hur stora utsläpp av växthusgaser som orsakas av de olika dieterna.)

Uppgifterna från livscykelanalyserna matade vi in en databas där vi angav matens utsläpp i enheten koldioxidekvivalenter per kilo. Sedan lade vi in vikten för varje livsmedel.

Resultatet blev att LCHF-middagarna i snitt gav upphov till utsläpp av växthusgaser motsvarande 2677 koldioxidekvivalenter per måltid.

För att ha något att jämföra med kontaktade vi livsmedelsverket och fick där en meny som grundade sig på livsmedelsverkets kostråd baserad på en kost med 16 procent protein. (25–35 procent från fett och 50–60 procent från kolhydrater.)

Vi provåt även middagar från denna och matade in de olika ingredienserna i vår databas.

Resultatet blev 1373  koldioxidekvivalenter. Det här är givetvis inga exakta angivelser av hur mycket utsläpp som de olika dieterna ger upphov till men ger en tydlig bild av skillnaden.

För att ytterligare jämföra testade vi också måltider från en lakto-ovo vegetarisk diet, här var det lite svårare att hitta relevanta livscykelanalyser för alla ingredienser, men i snitt hamnade utsläppen under 500 koldioxidekvivalenter per måltid.

Exempel på utsläpp:

Rekommenderad mat inom LCHF 
Växthusgasutsläpp

Ägg     3,3

Nöt     20,9

Fläsk   4,8

Kyckling        6,3

Grädde  5,2

Smör    8,0

Ost     13,8

Torsk   5,0

Lax, odlad      2,0

Broccoli        0,5-1,4

Växthusgrönsaker (tomat, gurka, paprika)        3,0

Blomkål 0,4

Fryst spenat    1,5

Icke-rekommenderad mat inom LCHF      
Växthusgasutsläpp

Bönor   0,2-1,2

Matvete, matdinkel      0,3

Pasta, torkad   1,6

Rotfrukter      0,05-0,3

Potatis 0,2

Äpple   0,2

Bröd    0,5

Siffrorna är kilo koldioxidekvivalenter per kilo mat. I beräkningarna av utsläpp för kött ingår påverkan på skogsskövling från sojaodlingar i Brasilien, eftersom soja ingår i djurens foder.

Vi har använt oss av en rad olika källor för att sammanställa utsläppen av växthusgaser:

Ägg, kyckling, nötkött, fläskkött och mjölk:

Beräkningar av Christel Cederberg, SIK, utifrån SIK rapport 793 (sojakonsumtion

enl Jordbruksverkets foderstatistik, produktion enligt Jordbruksverkets

årsbok) samt ”Greenhouse Gas Emissions from the Dairy Sector”. A Life

Cycle Assessment. Gerber P. FAO, 2010.

Grädde: Beräkningar utifrån: SIK rapport nr 796, klimatpåverkan från

glassprodukter av Johanna Berlin och Veronica Sand, SIK, 2009, uppdaterad

med hjälp av ”Greenhouse Gas Emissions from the Dairy Sector”. A Life

Cycle Assessment. Gerber P. FAO, 2010.

Lax: Studie utförd av SIK på uppdrag av foderföretaget Skretting enligt:

”Farmed salmon gets clean climate report”. Skretting, juli 2009.

Ost: ”Product Chain Actors’ Potential for Greening the Product Life

Cycle: The Case of the Swedish Postfarm Milk Chain”. Johanna Berlin, Ulf

Sonesson och Anne-Marie Tillman. Uppdaterad enligt ”Greenhouse Gas

Emissions from the Dairy Sector”. A Life Cycle Assessment. Gerber P. FAO,

2010.

Smör: ”På väg mot miljöanpassade kostråd: Vetenskapligt underlag inför

miljökonsekvensanalysen”, av Livsmedelsverkets kostråd Charlotte Lagerberg

Fogelberg, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) vid Sveriges Lantbruksuniversitet

(SLU), 2008, uppdaterad enligt ”Greenhouse Gas Emissions from the

Dairy Sector”.

Torsk: Livscykelanalys av torsk utförd på uppdrag av Findus. Medelvärde

för torsk filéad i Kina och Norge, enligt pressrelease från Findus. ”Torsken

från Kina har samma miljöpåverkan som den svenska grisen”. Findus, 2008.

Växthusgrönsaker: Räknade på de vanligast förekommande importerade

växthusgrönsakerna i Sverige: gurka, tomat och paprika från Holland.

Sammanvägning av en rad olika rapporter, bland andra: ”Energin och

koldioxiden i svensk växthusodling 2008”. Jonas Möller Nielsen, Cascada AB,

2008.

Blomkål och äpple: Sammanfattning av livscykelanalys gjord av SIK enligt

”Klimatpåverkan från frukt och grönt”. Jennifer Davis, SIK, 2011-07-10.

Bröd: ”Life cycle analysis of bread production – a comparison of eight

different options”. GA. Reinhardt, J. Braschkat, A. Patyk och M. Quirin, Ifeu

– Institute for Energy and Environmental Research Heidelberg, 2003.

Bönor, broccoli, rotfrukter och vete: ”På väg mot miljöanpassade kostråd:

Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen”, av Livsmedelsverkets

kostråd Charlotte Lagerberg Fogelberg, Centrum för uthålligt lantbruk

(CUL) vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), 2008.

Pasta: ”LCA of semolina dried pasta produced by Barilla”. Luca Ruini,

Massimo Marino. Barilla, 2009.

Spenat: ”LCA of Packed Food Products”. Flexible Packaging Europé, 2008.

Potatis: LCA Livsmedel (2002), Maten och miljön. Livscykelanalys av sju

livsmedel, LRF 2002.

Mer om …

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.