Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
DISKUSSON

"Guldspadens tomma webbkategori är ett fattigdomsbevis"

Publicerat onsdag 9 mars 2011 kl 15.43

Tänk om Guldspadejuryn inte hade nominerat ett enda radiogräv i år – inte för att radiogräven var dåliga men för att de många böckerna, lokaltidnings- och lokal-tv-bidragen var så bra. Låter det osannolikt?  Det är så Guldspadejuryn själv förklarar i Medievärlden att inga webbidrag nominerats till Guldspaden. 
   Yasmine El Rafie och Carl Fridh Kleberg, , undrar hur det kom sig att inte ett enda bidrag nominerades till Guldspaden i kategorin webb.

Eller omvänt: Var det för att tidskrifts-, riks-tv och boknomineringarna just förra året höll så låg nivå som juryn lät SvD:s realtidsgräv kravla sig över den ribba som tydligen höjs och sänks från år till år? Som lät det grävet bli nominerat och vinna, till skillnad från scoop 2008, 2009 och 2011. Så uppfattade vi det i alla fall inte i fjol.
   Hur man än vänder på den här historien så är det något som inte stämmer. Vi testar olika alternativ:

a) Bidragen höll mycket högre nivå i de andra kategorierna – ingen webbspade i år.

Juryn säger att det finns "spännande" webbidrag men i år hade de otur med den höga konkurrensen från andra medier. (Eller så hade SvD tur förra året)
   Konsekvensen av det resonemanget vore detsamma som om inga medaljer delades ut till störtloppsåkare därför att längdskidåkarna var så starka. Eller att ingen Oscar delades ut till bästa manliga huvudroll för att de nominerade till bästa utländska film höll så hög klass. I så fall bör resonemanget ändras.

b) Det görs inga bra webbgräv ("Det finns inga kompetenta kvinnor")

Det kom in tio nomineringar. Inga diskades. Vi har inte gått igenom dem men kommer spontant att tänka på realtidsgräv på Sveriges Radio i Örebro, Valpejl och nyhetsbyrån Sirens kartläggning av samtliga tiotusentals kandidater i riksdags-, kommun- och landstingsval. Då måste det finnas fler vi inte hört om. Nog måste väl någon av dem vara värd en nominering?
   Om inga bidrag höll måttet är det nu dags för juryn att förklara varför. Om det är bidragen det är fel på är det lite beklämmande att höra juryn avfärda alla frågor med: "Vi kommenterar inte enskilda fall". Som bedömare av grävande journalistik är det närmast tragikomiskt. Tror juryn att de grävveteraner de själva korar skulle nöja sig med ett sådant svar från exempelvis en myndighet?

c) Guldspadejuryns bild av grävande journalistik fungerar inte

Om vi kort återvänder till vår nominering av Flashbacktråden om Bjästa, bara av det skäl att det är den vi är mest förtrogna med, kan vi för det första (utifrån årets startfält ) konstatera att juryn delar vår bild av att det var ett viktigt fall. Eftersom juryn nu tycker att Bjästa är ett viktigt scoop, och Flashback redan 1,2 miljoner gånger visat att pojken var skyldig, hur ryktesspridningen såg ut, visat domar och förundersökningsprotokoll vederlagt rykten om DNA-träffar och våldtäktsskador, och över huvud taget avslöjat "nätmobben" runt flickorna, återstår frågan vad det egentligen är Guldspadejuryn ska prisa.
   Vi har hela tiden utgått från att webbidrag ställs mot webbidrag och tv-bidrag mot tv-bidrag men nu när juryn slagit fast att det inte är så, gör vi en jämförelse för att illustrera: Uppdrag granskning har själva lyft fram att deras program fokuserat mycket på kyrkans och skolans roll med dit hörande ansvar. De flesta är nog också överens om att programmet är helt överlägset i sitt berättande. Men vi tycker att det i grund och botten är samma fall av missförhållande som avslöjas. Detta leder till frågan om var tonvikten ska ligga i definitionen av grävande journalistik, i själva avslöjandet eller berättelsen? Definitionsrågan har ju också väckts när researchers, som kanske stått för en stor del av själva grävandet inte prisats, till skillnad från reportrar som gör ansvarsintervjuerna.
   Vi är säkra på att man lika fullt hade kunnat argumentera för andra nominerade i webbkategorin. Att vi valt vår egen nominering handlar om bekvämlighet, brist på tid till research samt insyn i de andra bidragen.

d) Det är fel på reglerna/juryns arbetssätt

Reglerna för Guldspaden är väldigt diffust skrivna , vilket lämnar beslutet upp till juryns godtycke om vad som är grävande journalistik.
   Det första problemet blir då att det inte råder konsensus om vad som är journalistik, vilket den senaste tidens diskussioner kring journalistrollen gjort tydligt. Det är inte heller enbart "de som intresserar sig för sociala medier", som pekats ut som en enskild falang, som lyft detta problem. Skolböcker i journalistik är öppna med detta problem – exempelvis skriver tidigare Kalla fakta-redaktören Björn Häger i den förträffliga boken Reporter – En grundbok i journalistik att vem som helst får kalla sig journalist: "Tidningsutgivare och journalistfack kan hindra knäppgökar från att agera i deras namn, men inte från att kalla sig journalister. Och inget konstigt med det." Häger konstaterar att journalist inte är en skyddad titel och, med hänvisning till pressystemet i Pinochets Chile, att detta inte heller är önskvärt.
   Det andra problemet är att kraven som ställs utgår ifrån en traditionell redaktionsstruktur med en traditionellt arbetsmetod. Krav på att redovisa enskilda redaktionsmedlemmar (hur redovisar man det i ett crowdsourcad lagarbete?), bestämda tidpunkter för publicering (hur redovisar man det i en pågående process?) att lämna in utskrifter av enskilda delar i arbetsprocessen som är själva avslöjandet (hur kan det summeras på några A4 om det är något som spänner sig över veckor, månader, år och kanske spaltkilometer?), omöjliggör fört många fantastiska gräv som har gjorts (och kan göras) att passera granskningen.

En tom webbkategori tre år av fyra är helt klart ett fattigdomsbevis, men frågan är på vad?
   Att det finns en stelbenhet i nomineringprocessen är tydligt i dess utforming. Hur ska ett avslöjande på en blogg (som den med Borelius-scoopet som ursprungligen ledde till att kategorin instiftades) vägas mot en databas som Valpejl där du kan hitta den politiker som ligger närmast dig i sina åsikter eller ett lokalt gräv på en specifik ort? Smäller då alltid ett rikstäckande SvD-gräv högre än det på en lokaltidnings webb? Hur kommer det sig att Kalla faktas politikerdatabas ansågs värdig förra året men inte public services Valpejl i år?

Eftersom reglerna är luddiga och juryn vägrar redogöra för sina beslut famlar nominerande redaktioner i mörkret. Det går inte att foga in en webbkategori så att den passar en mall gjord för tidningar, är det vad som krävs av bidragen så borde reglerna göras om. Om det är någon tröst så brottas även Pulitzerpriset med problemet
   Som dramatiken Bertolt Brecht konstaterade: Om folket inte passar sin regering – då får väl regeringen välja sig ett nytt folk.

Om inte journalistiken är god nog för Guldspadejuryns ögon får väl Guldspadejuryn hitta en annan journalistik. Eller så instiftar webbjournalistiken ett eget grävpris och då vet vi alla vilket som har tiden mot sig...

Yasmine El Rafie och Carl Fridh Kleberg

Läs också:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@example.com”

Visa fler
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".