Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
DEBATT

Mikael Zackrisson: Det går åt rätt håll - #journalistroll

Publicerat onsdag 26 oktober 2011 kl 13.44

DEBATTRAPPORT. Det går framåt. Det går åt rätt håll. Det är min bestående känsla efter måndagens samtal om journalistrollen arrangerad av Simo - institutet för mediestudier - med bland andra Ekots Malin Crona i panelen. De fyra journalisterna i panelen, förutom Crona även min forna kollega, Fredrik Strömberg, creative director på Bonnier Tidskrifter, författaren och föreläsaren Anders Mildner, och Helena Giertta, chefredaktör för Journalistförbundets tidning Journalisten, var faktiskt rasande överens om rätt mycket.
   Mikael Zackrisson, projektledare på Sveriges Radio Digitala Medier, sammanfattar seminariet #journalistroll.

Den enda som stack ut var forskaren, professor Sigurd Allern, men hans ifrågasättande utgick mestadels från perspektivet vad som är vetenskapligt fastslaget. Känslan av att akademin fjärmar sig från verkligheten var påtaglig.

Förra gången Simo arrangerade en sån här debatt fick Giertta  hård kritik för att ha ifrågasatt internet och avfärdat en stor del av de förändringar som webben innebär för journalistiken. Men nu var hon, i mitt tycke, betydligt mer framsynt och insatt i både de möjligheter och problemställningar som webben och de sociala medierna innebär för journalistiken.

Att gå så långt som att säga att panelen var helt ense om problembeskrivningen, kalla det sjukdomsinsikt, för de traditionella medierna, är kanske att gå för långt. Men i flera grundläggande frågor var enigheten bland journalisterna i panelen rätt stor (Allern höll som sagt inte med):

● Facebook och sociala medier är här för att stanna. Journalistiken behöver sina diskussioner med läsarna. Och den blir bättre av detta. Men gamla och nya medier kommer att finnas, parallellt.

● Diskussionen om läsarkommentarer är mer komplicerad än att det handlar om ja eller nej, eller ens anonymt eller inte.

● Det är bra med tekniska verktyg för att förfina diskussionen i kommentatorsfälten, men det räcker inte.

● Det är bra om folk tvingas stå för sina åsikter i kommentatorsfälten, det gynnar diskussionen, men det är också viktigt att det går att kommentera känsliga saker anonymt.

● Det är bra att journalister engagerar sig i diskussioner med sina läsare, även om det tar tid. Helena Giertta var mycket tydlig på den punkten, “om reportern ser diskussionen (när någon länkat till en artikel på Facebook) och kan delta i den på Facebook är ju det helt fantastiskt”, sade hon, samtidigt som hon påpekade att det “idag är omöjligt för journalister att svara på kommentarer dygnet runt hela veckan”, men “det är egentligen en arbetsrättsfråga”.

● Alla var överens även om att etik och förtroende kommer vara otroligt viktiga frågor för journalistiken framöver. Helena Giertta: "Det är ett problem, vi har slarvat bort en del av förtroendet. Det måste vi jobba på. Men att chefer som Martin Jönsson på Svd och Thomas Mattsson bloggar och skriver om sina publiceringsbeslut är en bit på vägen."

Sedan fanns det frågor där värderingarna skilde sig åt mera. Den ena handlar om krismedvetandet, hur allvarlig situationen egentligen är. Giertta menade att gamla medier står sig väl än så länge: "Vi vet inte hur framtiden blir, men journalistrollen är inte i upplösning.  Ajour är intressant, men det är en stor skillnad mellan professionell journalistik och ideell journalistik. Det tjänas enorma pengar på gammal journalistik. Plattformen är underordnad.”

Fredrik Strömberg höll inte med utan menade att vi faktiskt har alla fakta som visar hur papperstidningsläsandet sakta men mycket mycket säkert har minskat de senaste tio, femton åren, och att webben än så länge inte har kunnat visa upp någon generellt sett hållbar affärsmodell: "Jag håller inte med om att vi vet för lite om framtiden. Vi vet hur det ser ut idag. Vi drar in pengar på en döende affär. Man kan vara oärlig och hålla ett perspektiv på 2-3 år. Vi vet hur kurvorna för pappersläsandet ser ut. Vi ser hur Schibsted rustar för en ganska jobbig framtid. Varje enskild medarbetare måste veta om detta, och förhålla sig till det. Man kan tycka vad man vill om den, men vi måste veta hur de stora hjulen går runt. Vi måste förhålla oss till framtiden.”

Malin Crona efterlyste nya intäktsmodeller. Förut stod annonsörerna och skrek ut sina budskap, nu driver de egna medier på sina egna plattformar, och köper därmed mindre media: “Det måste finnas något emellan, jag är inte helt nöjd med att ICA står för min 9-årings musikutbud.” “Den goda publicisten behövs även i framiden. Här finns jättemkt i det gamla att bevara. Ser det i många av de nya, längtan efter källgranskning, ställa frågor. Det behövs flera goda publicister, vi har för få idag. “

En annan stridsfråga var förhållningssättet mot läsarna. Sigurd Allern ifrågasatte om nya sociala verktyg som Twitter har någon nytta för journalister: “Vad kan en twittring betyda för journalistiken? Kan det förbättra den?” frågade Allern retoriskt. “Om den gör det måste undersökas forskningsmässigt. Eller är det manliga 40-åriga journalister som twittrar med varandra? som en norsk forskare konstaterat.”

Fredrik Wass, medarbetare på Alltid Nyheter gick direkt i polemik via just Twitter : “Jag ser styrkan i det varje dag på #alltidnyheter. Idag t.ex. kontakter i Turkiet, Tunisien osv.”
   Anders Mildner: “Den ideologiska synen på hur man betraktar människor har vuxit fram som en klangbotten i den här diskussionen. Journalistrollen saknar ett sätt att prata om det. Man har ett lätt förakt för allmänheten.”

Även den övriga panelen höll med om att det fanns ett visst förakt från kåren gentemot läsarna, men att det föraktet snarare var institutionaliserat än någon som varje enskild journalist känner. Det har blivit en del av jargongen.
   Malin Crona menade att det omskrivna näthatet till och med kan ha ett egenvärde, i att det ska få synas: “Jag har träffat kollegor på radion med ursprung i andra länder som vill att vi behåller de hatiska kommentarerna,  de säger att det är viktigt att de här finns och visas."

Lärdomen jag tycker man kan dra hittills av debatten om journalistrollen är att vi har mycket kvar att lära, om hur samtalet på internet fungerar och hur journalistiken fungerar på internet. Och att lösningarna sällan är så enkla som vissa vid första anblicken ger sken av, utan att det handlar mycket om nyanser, detaljer och att jobba fram ett nytt sätt att förhålla sig till och ha en relation med läsarna. Den resan har bara börjat, tror jag.


Fotnot:
Lillemor Strömberg
på P4 Västerbotten har samlat alla tweets från seminariet.  

Mikael Zackrisson
fd chefredaktör för Internetworld
och fd webbchef på Veckans Affärer.
2011 är han projektledare för Sverige Radios
projekt för spridning i nya kanaler

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".