Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
INTERAKTIVITET

Jonas Edlund: Publikdialogen i Sveriges Radio, Sverige och Världen

Publicerat tisdag 8 november 2011 kl 13.29

PUBLIKDIALOG. Sveriges Radios nyhetsredaktioner är ännu i startfasen i sitt publikarbete. Många söker sin väg i sociala medier-djungeln. Hur Sveriges Radios medarbetare tagit till sig de nya former av journalistik och publikdialog som erbjuds idag, främst via internet, är dock mycket varierande. Inom företaget finns just nu några av Sveriges absoluta spjutspetsar inom publikdialog, men säkert finns också en hel del som avvaktar. Det är angeläget att Sveriges Radio skaffar sig rutiner och mätverktyg för att hantera satsningarna på sociala medier för att publikarbetet ska bli effektivt.
   Jonas Edlund, tf kanalchef för Sveriges Radio Örebro, har analyserat hur publikdialogen fungerar på Sveriges Radio och skissat på förslag till framtida arbete.

Vi har nu passerat stadiet där blott närvaro på webben, Facebook och Twitter är ett mått på framgång. Vi måste veta vad vi gör där och varför vi är där. 

Få redaktioner lyckas använda sociala medier till konversation, de flesta använder sociala medier som ännu en plattform för massdistribution av nyheter. Syftet med att vara verksam i sociala medier behöver nagelfaras. Är det för att öka trafiken till våra webbsidor eller för att hitta nya former för dialog med publiken? Och om vi vill öka trafiken på våra webbsidor, är det då smart att spamma Facebook med FM-nyheter?
   Sveriges Radio har anställt ett fåtal specialister på sociala medier. Oftast på kortare kontrakt. Men de har sällan arbetsbeskrivningar. När vet vi om de lyckas med sin uppgift?

Flera rapporter och Sveriges Radios ledning har slagit fast att kunskapen och medvetenheten om publikens intressen och behov måste öka inom Sveriges Radio. Vidare slår  inom Sveriges Radio fast att inget systematiskt sätt i dag finns att hämta kunskap om hur vi engagerar publiken med våra nyheter. Samtidigt utmanas journalistrollen av ett ökat utbud, där dialogen med våra lyssnare som vill och kan bidra blir allt viktigare. Från Sveriges Radios ledning är linjen klar när det gäller publikdialogen.

Här på Medieormen skriver Sveriges Radios vd och vice vd: ” Den dubbla dialogen blir viktigare. Journalister och redaktioner kommer att fästa större avseende vid dialogen med publiken, det vill säga läsare, lyssnare och tittare. Men betydelsen av dialogen inom publiken tilltar också. I den mest radikala beskrivningen av den nya journalistiken har rolluppdelningen mellan journalister och publik upphört. Journalister och redaktioner skulle då snarare fungera som noder i nätverk än som auktoriteter i en hierarkisk ordning.” (ur kapitlet Journalistik 3.0

Arbetet med publikdialog får alltså ses som en viktig prioritering för Sveriges Radios ledning. Det finns också andra journalistiska analytiker som delar ledningens analys. Den numera nerlagda bloggen Samesamebutdifferent  har samlat ett dussin journalister med publikdialog som expertområde, och de menar att journalistiken håller på att formuleras från föreläsning till seminarium, och att: ”vi måste bli ännu bättre på att förstå vilka frågor som engagerar, vilka frågor som är viktiga för demokratin. Och det kan vi bara göra i samarbete med våra läsare/tittare/besökare/lyssnare.”

Slutsatserna är liknande i den internationella diskussionen. För att nämna bara ett exempel så skriver Alfred Hermida, professor of integrated journalism at the University of British Columbia: “Social media by its very definition is a participatory medium. There is a potential for greater engagement and connection with the community, but only if journalists are open to ceding a degree of editorial control to the community.”
   Alltså; ska de traditionella medierna bibehålla sitt förtroende och sin relevans så måste man lägga örat mot marken och börja lyssna, annars är såväl förtroende och relevans borta. Och det är två mycket avgörande ledord för Sveriges Radio som inte ska gå förlorade.

Sveriges Radio bland publiken i dag

Arbetet med publikdialog har tagit stora kliv inom Sveriges Radio det senaste året. När den här rapporten skrivs i oktober 2011 pågår det flera stora publikprojekt inom företaget. Många drivs som piloter inom nyhetsutredningen, bland annat på Sveriges Radio Jämtland, P3 Nyheter, Sveriges Radio Kronoberg och Sveriges Radio Örebro. Pilotprojektet Nyhetskanalen ”Alltid nyheter” satsar på publikarbete genom att anställa två sociala medierkorrespondenter.

Sveriges Radio Örebros realtidsgräv från hösten 2010 har också gett många ringar på vattnet i företaget, där många redaktioner har satsat på realtidsgräv, bland annat i område Syd i höst. Ring P1 har satsat på en dialogredaktör för att öka dialogen med publiken som finns i Ring P1:s kommentarsfält. Detta måste ses mot bakgrund av den debatt som rått de senaste månaderna med anledning av att flera stora nyhetsmedier stängt eller begränsat sina kommentarsfunktioner på nätet.
   Publikdialog har blivit allt viktigare för Sveriges Radio. Ledningens satsning på att skriva bloggboken Journalistik 3.0 – Medieormen ömsar skinn och öppna för diskussion här på sverigesradio.se har gett en riktningsvisare till företagets anställda; vilket har gett god effekt.

Den som positivt vill tolka den verksamhet som sker i Sveriges Radio på publikområdet kan slå fast att det är full fart på publikarbetet. Den som vill tolka det mer negativt kan slå fast att det finns massa arbete kvar att göra. Bland annat är frågan hur vi analyserar vilken effekt alla satsningar egentligen ger. Vad innebär det för Sveriges Radios redaktioner att satsa resurser på de sociala medierna, vad ger en satsning på publikredaktör för journalistiken? Är det rätt väg att gå in i framtiden? Trots allt är det så att den stora publiken finns i FM, och där visade bland annat Sveriges Radio Örebros realtidsgräv hösten 2010 att den stora publikdialogen fortfarande sker i FM och telefon, det vill säga. klassisk radiojournalistik.

Cilla Benkö, vice vd för Sveriges Radio, har sagt att den nya journalistiken med snabbhet och dialog egentligen handlar om ett FM som är pånyttfött, och det ligger mycket i det. Utmaningarna i den nya journalistiska verkligheten kan, när de möts rätt, vitalisera FM som medium. Något som vi tyckte oss märka på Sveriges Radio Örebro under vårt realtidsgräv med fokus på publikdialog. I de sociala medierna hände det dock inte så mycket under den satsningen, responsen var sval. Var publiken omogen för att möta oss på nätet?
   Den frågan kan besvaras under hösten 2011, då Sveriges Radio Örebro gör en pilot med publikredaktör med fokus på följande; vad ger det för en P4-kanal att jobba strukturerat med en publikredaktör utifrån ett utarbetat styrdokument. Projektet ska också mäta vad det ger i publikkontakt att jobba aktivt med publikdialog, och kunna bli en vägvisare för framtida resursbeslut.

Det här vet vi

För var är egentligen journalistiken – och Sveriges Radio – när det kommer till publikdialog? Under våren 2010 gjorde jag på uppdrag av nyhetsutredningen och Per Hylén en genomgång och analys av det journalistiska publikarbetet inom Sveriges Radio, i Sverige i stort och en utblick ut i världen.Bland annat frågade jag Sveriges Radios samtliga nyhetsredaktioner vad de gjorde inom publikdialog. 28 av 37 svarade. Bilden som framträder är splittrad, men några slutsatser kan dras av enkäten:

  • Många redaktioner inom Sveriges Radio satsar aktivt på publikdialog, och avser att utöka det arbetet, och vill att fler publikkontakter leder till fler nyhetsinslag. Under hösten 2011 har det mycket riktigt visat sig att flera satsningar är igångsatta och på gång.
  • Realtidsgräv som Sveriges Radio Örebro testade i december 2010 har gett ringar på vattnet, redaktioner har genomfört eller planerar också andra publikmedverkansprojekt.
  • Den mest strukturerade publikdialogen sker på Ekot och i P3 Nyheter.
  • Publikredaktör finns på några få håll inom Sveriges Radio. Mest utvecklat på P3 Nyheter och Ekot.
  • Sveriges Radios nyhetsredaktioner är etablerade på FB och twitter.

Under våren 2011 frågade jag också samtliga publikredaktörer och deras arbetsledare hur publikredaktören jobbade och vilken typ av arbetsbeskrivning publikredaktören hade. Undersökningen visade på följande slutsatser:

  • En del av de publikredaktörer som finns i Sveriges Radio i dag jobbar mer eller mindre ad hoc. I de fall det finns tydliga arbetsbeskrivningar så ger det god effekt.
  • En tydlig arbetsbeskrivning och tydlig analys av publikredaktörens arbete är a och o för att lyckas med publikdialog (P3).
  • Det är svårt med mätbarheten/effekten av en publikredaktör. Ett steg till blir att mäta effekt i publikflöde under en period av publikredaktör på P4 Örebro.

Undersökningen påvisade också ett antal faktorer som är centrala för att få till stånd en fungerande publikdialog:

  • Att det finns en arbetsroll som driver publikdialogen på ett organiserat sätt på redaktionen.
  • Att publikredaktören och redaktionen vill möta publiken.
  • Att publikredaktören har ett tydligt uppdrag med en tydlig arbetsbeskrivning.

Hur står sig då Sveriges Radio i förhållande till andra medier när det gäller publikdialog? Ganska bra skulle jag vilja säga.

Andra mediers arbete i Sverige

Medier som visar framfötterna inom publikdialog är SvD, som var tidigt ute och har vunnit Guldspade för satsning på realtidsgräv. Det var med inspiration från SvD som Sveriges Radio Örebro drog igång sin satsning på realtidsgräv. Aftonbladet har gjort några stora satsningar på crowdsourcing med blandat och bitvis omdiskuterat resultat. SVT gjorde under året en spännande crowdsourcingsatsning på Fas 3 som gav genomslag. Västerbottenskuriren satsar sedan en tid på läsargenererade nyheter, och Eskilstunakuriren har sedan en tid tillbaka ett ambitiöst arbete med att samla bloggare på sin nätsida.

I världen

Internationellt finns självklart en hel del spännande satsningar på publikdialog och även publikgenererat material. The Guardian startade ett omfattande bloggarnätverk, som de dock fick lägga ner pga sviktande ekonomi. Även AP har gjort liknande satsningar. Tbd.com  anlitar ett omfattande bloggkorrenätverk, som lett till flera lokala scoop. NPR satsar stort på att deras reportrar etablerar sig i sociala medier. CNN, Skynews och BBC är några stora aktörer som skapat appar för smart phones, där man i flera fall kan skicka in eget material, som foton, texter, med mera.

Så kallade content farms som Storyful och Intersect är en annan trend. Det handlar om sajter som samlar privatpersoners inlägg, från bloggar till twitterinlägg. Man kan sedan gå in och söka på t.ex. sin ort på sajten och hitta vilka som skrivit om den egna orten den senaste tiden. För den som vill dela ljud, text och bild utan att gå via de traditionella medierna erbjuds en allt vidare flora av möjligheter. Det finns en mängd appar för smart phones där den som vill kan dela bild och ljud med den som vill ta del av det.
   Washington Post har utformat en app som ger Facebookanvändare möjlighet att diskutera nyheter och se vilka nyheter deras vänner på Facebook läser och relaterar till i Washington Posts nyhetsutbud.

Det bubblar av aktivitet kring medier och publikdialog även internationellt, men det är svårt att dra några starka slutsatser av vad satsningarna ger för effekt.

Forskning

En del forskning har utförts kring hur journalister ser på sociala medier och publikdialog. En slutsats inom de rapporter som gjorts är att journalister inte är så intresserade av att föra dialog med publiken. Snarare används nya mediekanaler på nätet som en ny outputfunktion. Det visar bland annat Johan Forsstedts kandidatuppsats från Södertörns högskola. En kvalitativ studie av nio journalisters twittrande visade att bara 10 procent av inläggen handlade om publikdialog. De andra inläggen handlade om att hålla koll på vad kolleger skrev och att länka till egna och andra journalisters texter.
   Även Mira Hjort, Signe Oskarsson och Madelene Szabó från JMG visar i en enkätundersökning  (nära 5000 svenska journalister, svarsfrekvens 55 procent, läs rapporten här ) att få svenska journalister ännu använder sociala medier som ett verktyg för interaktion eller kommunikation med sin publik.

Förslag

Tillsätt en grupp som tar fram en handbok för sociala medier på nätet. Förebild Nieman Journalism Lab:s A social media guide

Gruppens uppdrag
Ta fram en modell för hur en redaktion kan kartlägga och vässa sin närvaro i sociala medier:
A) Inventera och föreslå mätverktyg för sociala medier. Modeller finns i "A social media guide"
B) Vidareutveckla en modell för en arbetsbeskrivning för sociala medierredaktörer
C) Föreslå en hållning för vad Public Service är i sociala medier och hur medarbetare ska hantera företagets visavi det egna framträdandet i sociala medier.
D) Undersök vägar att kompetensutveckla redaktionerna och driva redaktionerna framåt när det gäller nya verktyg för dialog med publiken.
E) Beakta erfarenheterna från Nyhetsutredningens publikprojekt hösten 2011, samt Alltid Nyheters erfarenheter av publikarbete.

Jonas Edlund
tf kanalchef Sveriges Radio Örebro
http://twitter.com/Kanalchefsjonas

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".