NÄTKULTUR

Jack Werners nätsnackisar: Stöld, skitsnack, censur, McFail och World Wide Web War I

Jack Werner är sociala medier-korrespondent på Alltid Nyheter och ny skribent på Medieormen.
Jack Werner FOTO: Peter Stahre

NÄTKULTUR. Under sista veckan i januari är kriget om yttrandefriheten det dominerande ämnet. SOPA, PIPA och nu ACTA kommer att gå till minnet som den första gången nätet unisont reste sig mot regler som uppfattades som kraftigt begränsande för användarna. Men det är inte bara missnöje och stridslystenhet som märks när man går igenom samtalsämnena som varit uppe – nej, såväl varm drift med fördomar, designstöld på multiinternationell nivå och svensk bloggforskning märks också. 
   Jack Werner presenterar nätsnackisarna från vecka 4, 2012.

Publicerat måndag 30 januari 2012 kl 14:58

Kampen om Internet (inofficiellt dubbat till World Wide Web War I) har i veckan fortsatt, även om myndighetsutövandet i protesternas kikarsikte bytt namn. När SOPA och PIPA till följd av förra veckans protester skrotades och sköts upp kom EU-avtalet ACTA, som enligt kritikerna skulle göra nätet ännu större skada, som gubben i lådan. 22 EU-länder, däribland Sverige, signerade symboliskt avtalsförslaget i Japan i början av veckan, vilket fick massiva protester såväl i som utanför polska parlamentet till följd. I övriga Europa har det dock varit tämligen tyst om avtalet, något som vissa förklarar med den större tillit till myndigheter som européer traditionellt har än sina amerikanska bröder och systrar. Tystnaden har dock fått det amerikanska länktipsningssidan Reddit att mana till handling, något som i kombination med övriga förskräckta har fått stora delar av åtminstone det svenska nätet att vakna, och nu har över en miljon personer undertecknat en protestlista mot avtalet.
   Vi på Alltid Nyheter har under veckan som gick pratat med både justitiedepartementet och Piratpartiet, och de mest illustrativa inslagen finns upplagda här för er att lyssna på.
   Mitt eget intryck av avtalet är att de värsta delarna slipats bort, och att den oro som nu råder att det ska krossa hela det fria nätet kanske är en smula överdriven. Något som dock inte utesluter att formen under vilken avtalet kom till, med hemlighetsmakeri så utpräglat att avtalets egna observatör i veckan avgick i protest mot saken, är fullkomligt skandalöst och i sig värt att protestera avtalet för.

Censurerar Twitter?

En olycksbådande censurvilja kommer sällan ensam. Och i förra veckan fick vi, mitt under värsta ACTA-stormen, veta att Twitter öppnade för landsbaserad censur. Meningen med tilltalet är att i enlighet med vissa länders särskilda inskränkningar i yttrandefriheten, exempelvis revisionism i Tyskland eller att kritisera kung Bhumibol Adulyadej i Thailand, kunna blockera enskilda tweets (och i skrivande stund kommer en länk in där Thailand, som väntat, officiellt hyllat Twitters tilltag). Tilltaget mötte snabbt en våg av kritik, inte minst på Twitter, och många var oroliga över att politiska dissidenter skulle tystas världen över på grund av detta. Men det faktum att censuren är väldigt lätt att kringgå, även för användare i de mer repressiva länderna, i kombination med insikten att Twitter faktiskt bara med denna bestämmelse följer ländernas egna lagar, har gjort att vissa varnat för alarmism. I helgen var nätnestorn Marcin de Kaminski med i Alltid Nyheter och redogjorde för sin syn på saken, som i korthet går ut på att man inte ska vråla ”censur” i onödan.  

Skit vi säger

Trenden att göra Youtubefilmer som driver med fördomar om olika samhällsgrupper började i slutet av december, och har hållit i sig ända tills nu. Men det som från början var lustiga filmer om de floskler som till exempel. vita tjejer, homosexuella killar och svarta killar häver ur sig dagligen har nu snurrat runt ett par varv kring sin egen axel, och i linje med precis alla andra skämt i världen börjat driva med sig själv. Dels har filmerna blivit hyperlokala, och behandlar således nu hellre skit folk i Miami säger än skit vita tjejer säger, och dels har de blivit konstigare. Eller vad säger du om ”Shit rocks say” eller ”Shit Samuel L. Jackson says”?

H&M:s designstöld

När East Atlanta Village-bon Tori LaConsay för fyra år sedan satte upp en munter skylt utanför sitt hem för att kanske kunna glädja sina grannar en smula insåg hon nog inte att effekten skulle komma att bli rakt tvärtom för henne själv. I veckan började nämligen hennes vänner skicka henne bilder på dörrmattor, påslakan och handdukar med nästan precis samma motiv som hennes egna årsgamla skylt. Blogginlägget om designstölden spreds med vindens hastighet, och det tog inte lång tid förrän H&M först bad om ursäkt för sin kundtjänsts initiala motvilja att deala med frågan och sen tog direktkontakt med LaConsay för att lösa frågan, och nu får vi väl hoppas att amerikanskan kompenseras till fullo för denna halvsnygga idéstöld.

McFail på twitter

”I dagarna drog McDonald’s igång en reklamkampanj på mikrobloggen Twitter. Det slutade med en PR-katastrof.
– Inom en timme märkte vi att det inte gick som planerat, säger Rick Wion, restaurangkedjans chef för sociala medier.”
Så skrev Leonel Marjavaara, DN:s internetbloggare, i onsdags och blev därmed först i svensk media med att täcka McDonalds totalt misslyckade marknadsföringstrick på Twitter. Det började med hashtaggen #mcdstories, där meningen var att restaurangens kunder skulle berätta om alla sina fantastiska upplevelser i anslutning till hamburgarna. Men snabbt blev det uppenbart att de negativa erfarenheterna var mer lockande att twittra om, och hashtaggen översvämmades av hemska historier om naglar i Big Macs och diabetes i luften. ”Friskt vågat hälften vunnet” är dock gyllene bågens melodi, och nu har McDonalds startat den nya hashtaggkampanjen #littlethings i hopp om en mer positiv turn-out. Än så länge verkar dock tweetsen på temat inte alls behandla McDonalds, så restaurangen kanske har läxor kvar att lära när det kommer till Twitter.

Världens största tuggummiboll

Varje vecka har sina kufar, och denna vecka är inget undantag. I sex år har Barry Chappell jobbat för att förfärdiga sitt mästerverk, och till slut tronar nu en 80 kg tung, 1,5 meter stor tuggummiboll på hans soffbord. När Buzzfeed rapporterade om bollen gjorde dem det med visst äckel, och det kanske inte är helt svårt att förstå. Men processen Barry använder för att forma tuggummit, där han värmer upp det i en bastu och skulpterar bollen med hjälp av en hårtork, innehåller lyckligtvis ingen saliv. Något som kanske kommer som en lättnad för de mer äckelmagade av tittarna.

Kinesiska soldater leker het potatis – med handgranat

En Youtubefilm som fått lika mycket spridning som det måste fått människor att sätta kaffet i halsen i veckan är den på kinesiska soldaters granatövningar. Bloggen Odditycentral blev i veckan först med att beskriva den skrämmande leken, där en apterad granat kastas runt mellan soldaterna tills den de slänger ifrån sig den – precis innan den detonerar. Tittare har dock på sistone uttalat sig skeptiskt om inte bomben i själva verket är falsk, och sprängladdningen i själva verket är apterad i marken. Oavsett är den maktdemonstration detta var tänkt som förmodligen gått hem – själv är jag imponerad/skräckslagen.

Nätinsamling fixar $80 000 till afrikanskt barnhem

När volontären Ben Hardwick lade upp en bild på Reddit på den kenyanska barnhemsarbetaren Omari, precis hemkommen från en sjukhusvistelse efter att blivit huggen med en machete i ansiktet, och bad nätsidan om ekonomisk hjälp för att kunna rusta upp barnhemmet blev det en fullkomlig storm av bidrag. Den rörande historien var tillräckligt stark för att nå ända till Sverige, och på 24 timmar samlade Reddits användare ihop över $50 000, och idag rapporterar nyhetssidan Ithacajournal att summan gått över $80 000. Hardwick var omåttligt lycklig, och på fredagen lade han upp ännu en bild – denna gång på en betydligt gladare Omari.

Nu skrivs den svenska blogghistorien

Den 7:e oktober 2001 skrev Jonas Söderström sitt första webblogginlägg, och var därmed en av de första svenskarna att ta sig an verktyget i överhuvudtaget. Människor som Nanok Bie och Svante Tidholm hade börjat skriva i bloggform redan under sent 90-tal, men då använde de benämningar för sina publiceringssystem som till exempel reload eller nätdagbok. Söderström var tidig med att säga att det han sysslade med var bloggande – och därför är det väl högst rimligt att det är han som nu går ut med att boken om bloggens historia äntligen är på gång. Bokens utveckling går såklart att följa via en blogg – Blogghistorien.se – och hittills har Söderström avhandlat historien om bloggaren som fällde en minister och varför blogg-Sverige är så kvinnodominerat. Jag, som ju skrivit mycket om nätets förhistoria, applåderar och välkomnar initiativet och ser fram mot boken som färdig produkt!

Jack Werner
sociala medier-korrespondent på Alltid Nyheter
Twitter: @WernerAN alt @kwasbeb

Skriv ut

Dela

Användarkommentarer

Kommentera

Nedanstående kommentarer kommer från användare och är inte en del av det redaktionella innehållet. I och med att du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Du kan kommentera anonymt. Vill du inte uppge din e-post kan du därför skriva in en påhittad t ex ”intejag@jkldsa.se”

Visa fler