Mats Svegfors svarar på brev från P4 Skaraborg om SR:s "inlasningsfobi"

Just i dagarna pågår avtalsförhandlingar mellan journalistförbundet och Sveriges Radios arbetsgivarorganisation Medieföretagen. Bland annat avhandlas anställningsformerna i landets medieföretag. Det är rimligt att vi inte i en diskussion vid sidan av försöker lösa det som nog både vi och journalistförbundet tycker ska hanteras centralt. Det är också rimligt att jag inte ger mig in i enskilda personalärenden. Det skulle inte vara så lätt för SJF-medlemmarna vid P4 Skaraborg att fortsättningsvis hantera sina frågor med ledningen i Skövde om denna riskerar att plötsligt desavueras av Sveriges Radios ledning i Stockholm.
   Men det är riktigt att allt inte bestäms lokalt. Vi har centralt bestämt ramar och förutsättningar – inom de yttre ramar som vi har att röra oss inom.

Till dessa yttre ramar hör att en vikarie får företrädesrätt till andra vikariat och allmänna visstidsanställningar efter 12 månader. (Medarbetaren blir ”inlasad”.) Efter särskilda regler konverteras en tidsbegränsad anställning, beroende på hur länge den varar, till en fast anställning. Beroende på anställningsform(er) sker detta efter två, tre eller fyra år inom en femårsperiod.
   Vi har idag totalt 1676 tillsvidareanställda i Sveriges Radio. Det är cirka 40 fler än vad som ryms i våra ekonomiska ramar som vi bedömer dem vid utgången av denna sändningstillståndsperiod, dvs årsskiftet 2013/2014. Under 2011 blev 29 medarbetare fast anställda till följd av sådan konvertering som jag nyss nämnde.

Under innevarande och nästa år ska vi minska, inte öka, antalet fast anställda. I en verksamhet som med nödvändighet måste ha många vikarier – framförallt beroende på sommarsemestrar men också andra ledigheter – är detta en ordentlig utmaning.
   Som regelsystemet ser ut nu är utgången av det första 12-månadersvikariatet den enda punkt där vi på allvar kan kontrollera den process som leder till fler tillsvidareanställda. Det hindrar inte att situationer uppstår där andra lösningar inte står till buds. Då uppstår företrädesrätt. Men likväl: detta är den punkt där vi kan påverka.

Vi är inte alls förtjusta i de konkreta verkningar detta ger för enskilda medarbetare. Det ligger en väldig fyrkantighet i den underliggande regleringen. Men en fyrkantig reglering tillåter inte den mjuka och följsamma regeltillämpning som vore önskvärd.
   Men det ska också sägas: verksamheten kräver många vikarier. Bara under somrarna har vi ca 250 fler anställda än under övriga delar av året. Tidsbegränsade anställningar är ofrånkomliga. Annars skulle vi efter sommaren ha 250 fler anställda än vad vi har pengar att betala löner till.

Den grundläggande konflikten mellan hur många som vill fortsätta att arbeta på Sveriges Radio och hur många vi har råd att anställa kommer vi inte ifrån. 

Mats Svegfors
vd Sveriges Radio