Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
GRÄVSEMINARIET

Yasmine El Rafie: Vart är internetgrävet på väg?

Publicerat onsdag 4 april 2012 kl 15.26
Yasmine El Rafie är utvecklingsredaktör för sociala medier på Sveriges Radio och krönikör på Medieormen FOTO: Mikael Andersson/SR

KRÖNIKA/GRÄVSEMINARIET. Jag har nu gått en vecka och funderat över vad den röda tråden var på Grävseminariet ur ett Journalistik 3.0-perspektiv.
   – Jag hoppas att vi får mer professionalism i och med yngre journalister och de journalister som försöker ta sig in i branschen, sa Albrech Ude i en på Grävseminariet, där han föreläste om källskydd i internetsammanhang.
   Yasmine El Rafie kan inte riktigt komma ifrån känslan av att det pågår ett generationsskifte inom den grävande journalistiken.

Känslan av generationsskifte kom redan på förra Gräv. Jag och Carl Fridh Kleberg hade nominerat Flashbacktråden om Bjästavåldtäkterna till Guldspaden och stålsatt oss inför en hel del kritik. Åtminstone jag hade däremot inte riktigt räknat med all pepp som vi också fick – mest från jämnåriga eller yngre.

Mycket har hunnit hända under året som gått, och när en Flashbacktråd nu åter var uppe till diskussion, i och med hedersomnämnandet av Terjade foton, tycktes reaktionerna dels mindre upprörda och dels mindre åldersknutna jämfört med i fjol.
   Att "unga" (ursäkta denna generalisering när undantag såklart finns) ofta är mer benägna att hoppa på nymodigheter är en vedertagen uppfattning, men det har knappast varit någon självklarhet i grävsammanhang. Grävande kräver tid och resurser. Oavsett vad grävarna själva påstår ses det nog av många kollegor som något fint som står högt i status och det är inte det självklara området för typiska LAS-vikarier. Bortsett såklart de få som lyckas utmärka sig som osedvanliga talanger/underbarn genom att ändå lyckas dra fram scoopen om klantiga myndigheter och korrupta företag.

Samtidigt ritar internet ju uppenbarligen om förutsättningarna - när det gäller förkunskaper, när det gäller verktyg och när det gäller resurser.
   Linnéa Hambe är "bara" 26 men redan uppmärksammad researcher på Kaliber. Hon föreläste för andra året i rad på Gräv om hur internet  (Facebook, birthday.se, wayback machine med flera sajter) fungerar som effektiva verktyg vid inte minst personkartläggningar. Rätt många i publiken var uppskattningsvis dubbelt så gamla.
   De visstidsanställda P4-reportrarna Samir Bezzazi (27) och Filip Kruse (26) föreläste om det mycket uppmärksammade crowdsourcingprojektet Bostadsfronten – som de inte nominerat i webbkategorin. Varför? Trots att mycket av grävandet skedde på Facebook och Twitter så sändes nyheterna först i radion och publicerades först därefter på nätet. Då blir kategorin enligt Föreningen grävande journalisters regler inte webb, utan lokalradio. (Där Samir Bezzazi för övrigt också var nominerad för avslöjandet om West Sweden).

 I framtiden kan han se en möjlighet till att även webben får flera olika kategorier - eller ingen klass alls.
   – Det här med "öppet gräv" tycker jag är lite uttjatat nu. Har ni ett stort avslöjande om ett hyfsat allmängiltigt ämne, säg vård, kör ut ett realtidsgräv i samband med nyheten. Starta en blogg, twitter, alltihopa så har ni ett realtidsgräv. Webben är ju en del av vår vardag så webbkategorin kanske bara faller bort och det blir "vanlig" journalistik, säger Samir Bezzazi.
   I en där Samir Bezzazi också ger sina bästa realgrävstips reflekterar han kring att det var två aktörer med stora muskler (Aftonbladet och SVT) som nominerades i webbkategorin medan två uppstickare (bloggaren Andreas Nilsson och Terjade foton) fick hedersomnämnanden.

Andreas Nilsson har också reflekterat kring webbkategorins problematik, . Han kan hålla med om att det funnits problem för juryn i att jämföra äpplen och päron, något även guldspadevinnaren i webbkategorin.
   Mikael Pettersson, som även sitter i styrelsen för Föreningen grävande journalister, är diplomatisk i med Medieormen kring vad det innebär att ha en kategori som samlar både stora mediehus och bloggare.
   – Jag tror att webbklassen kommer att utvecklas. Vi har bara sett början på vad webben betyder som medium, det kommer att vara ett fullkomligt dominerande medium om några år. Precis som bloggvärlden och barfotajournalistiken tar steg mot att erövra våra domäner kommer också de etablera medierna att bli bättre på att erövra webben.

Mikael Pettersson tror att det kommer att bli både nominerade och vinnare framöver (hittills har webbkategorin oftast gapat tom) och han tror också att den kommer att inkludera såväl små som stora medier och barfota journalister. Hans medvinnare Johanna Bäckström Lerneby  tror inte alls att mediehusens muskler spelar in för vem som nomineras.
   – Om mindre bloggar och mediehus utvecklar sin journalistik så att de bli ännu bättre så är det såklart så att även de kommer att bli nominerade. Själva är de ju väldigt pigga på att påpeka hur snabbfotade de är och hur de ligger i tiden. Man får bara bli ännu bättre och vara taggad inför nästa år till exempel.

Jag är inte säker på om jag håller med. Precis som Samir Bezzazi påpekar i sin intervju är marknadsföring en central del av lyckad crowdsourcing för ett tillräckligt inflöde av tips, ett område där - sociala medier i all ära - få ideellt arbetande personer kan matcha de största mediehusens muskler. Andreas Nilssons blogg har gissningsvis haft långt färre besökare än SVT:s FAS 3-blogg. 
   Å andra sidan – Flashback, det tydligaste undantaget hittills. I min mening förtjänade både flashbacktråden om Bjästavåldtäkterna och tråden – samt bloggen – Terjade foton nomineringar eller Guldspadar. Det är nog också en kvalificerad gissning att Bjästanomineringen för ett år sedan, -priset under hösten och den debatt som följt bidragit till ett större erkännande för den journalistik som skapas på delar av Flashback. Samtidigt blev det ändå bara ett hedersomnämnande.

Ett generationsskifte är på väg från mediehusens sida när de tar till sig metoderna från och ökar närvaron på nätet, precis som Micke Pettersson säger. Men frågan är om alternativa medier snarare då kommer att få det svårare att hävda sig i konkurrensen om såväl genomslaget som journalistpriserna när deras arbete inte längre är något unikt – oavsett hur bra scoop som de drar fram. Det mest aktuella exemplet på styrkan i genomslag är antagligen #Sägdinränta. Det var varken @Claes_hemberg, som drog igång hashtagen, eller SvD som nu gör succé med tiotusentals deltagare, som först kläckte idén om att bankkunder tillsammans ska pressa räntorna genom att avslöja sin ränta. Det gjorde sajten Comboloan. Vems initiativ är mest känt?”

Så om jag kan lämna mitt tips i en anonym brevlåda hos Radioleaks som fått mig känna förtroende för att de kommer att förvalta det och ge det genomslag – varför då välja Flashback?

Yasmine El Rafie
Utvecklingsredaktör för Sociala medier
på Sveriges Radio
twitter.com/YasmineSR

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".