Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
DATAJOURNALISTIK

Jens Finnäs: Ett sopberg av information

Publicerat torsdag 3 maj 2012 kl 09.53
Jens Finnäs är datajournalist och arbetar på Sveriges Radio.

DATAJOURNALISTIK. Artikeln, som kallats för ett datajournalistiskt manifest, är redan över fem år gammal. Men kritiken mot hur redaktionerna pumpar ut nyheter på webben har inte åldrats ett dugg.
   Jens Finnäs, datajournalist och projektanställd på Sveriges Radio, besökte International Journalism Festival i Perugia i Italien och kom hem med en idé om hur journalistiken ska räddas.

Det var den amerikanska journalisten och webbutvecklaren Adrian Holovatys som skrev texten: A fundamental way newspaper sites need to change.  Hans resonemang är i korthet följande: Genom varje nyhetsredaktion strömmar varje dag en massiv mängd information. Informationen paketeras till artiklar och inslag och slussas sedan ut på nätet.

Artikel för artikel bygger vi ett berg av information på nätet. Problemet är att det här informationsberget, som sedan de första webbartiklarna publicerades i mitten av nittiotalet hunnit bli ganska stort, idag är en enda röra. Ett sopberg. Det är visserligen sökbart, men i övrigt i stort sett nästan helt ostrukturerat.
   Och bristen på struktur håller, menar Holovaty, på att bli att kostsamt misstag för mediehusen.

Den tyska journalisten – eller informationsarkitekten som han titulerar sig – Mirko Lorenz lyfte upp Adrian Holovatys artikel till diskussion under International Journalism Festival som ordnades i Perugia i Italien i helgen.  
   – Holovaty var en av de första som såg möjligheterna i strukturerad data, men lite har hänt sedan han skrev den. Jag menar ändå att det här potentiellt sett kan det vara en riktig guldgruva för medierna, säger Lorenz.

Så vad skulle då ökad informationsstruktur innebära i praktiken? Mirko Lorenz lyfter fram Los Angeles Times som exempel. LA Times förnyade för ett antal år sedan sin kriminalrapportering genom att varje gång det inträffade ett mord föra in uppgifterna i en enkel databas: plats, tidpunkt, mordvapen och så vidare. Mord för mord byggde tidningen upp ett datamaterial som det så småningom började rendera mönster. Vilka var stadens farligaste platser? Hur såg det typiska offret ut?

Med informationen i prydlig ordning är analyserna aldrig längre borta än ett par klick. Samtidigt faller varje nytt mord in i ett sammanhang. Det är bara att rada upp fakta: 2026 av de mördade är latinamerikaner, 3013 gånger är det ett skjutvapen som dödar, den mest utsatta åldersgruppen är 18- och 19-åringar.
   När man, som LA Times, börjar lagra information mera strukturerat uppstår, hävdar Mirko Lorenz, inte bara möjligheten att göra bättre journalistik, utan potentiellt sett också pengar.

I en tid när gamla affärmodeller raseras finns här ett embryo till någonting nytt.
   – Tidigare håvade tidningarna in pengar på sida upp och sida ner med radannonser. Nu har nästan alla de här annonserna flyttat ut på nätet. Men att hitta den rätta begagnade bilen är ändå inte så lätt som det kunde vara. Tänk om man kunde kombinera bilarnas pris- och försäkringsuppgifter med data om hur hållbara bilmodellerna är.
   Det Lorenz skissar på är en radikalt ny konsumentjournalistik där journalisternas konkurrensfördel i förhållande till andra aktörer är förtroende.
   – Vi borde fokusera mer på att bygga upp förtroende och mindre på att slåss om uppmärksamheten.

Att skapa ordning – och värde – i berget av information är ett projekt som å ena sidan kan inledas redan i morgon. Förslagsvis genom att börja föra Excelbok över repetativa nyhetshändelser som företags årsredovisningar, sportresultat och krimnyheter i stället för att bara mata ut traditionella nyhetsinslag och -artiklar. Därifrån är steget inte långt att göra liknande paket som LA Times kring morddata.
   Å andra sidan handlar det om en större utmaning där publikationsverktygen borde göras mera sofistikerade så att inslag och texter sparas som mer än bara anonyma textblobbar. Men framför allt handlar det om att se värdet och potentialen i all den data som flödar genom redaktionerna.

Några av de medietåg som går allra bäst just nu – Mirko Lorenz nämner Bloomberg och Economists Intelligence Unit – gör just det här. De inser att redaktionerna kan vara mer än bara informationsförmedlare. De blir i stället informationsbastioner med hög trovärdighet som varumärke. Och framför allt – ordning och reda i informationsberget.

Jens Finnäs 
projektanställd på Sveriges Radio
för att jobba med datajournalistik
twitter.com//jensfinnas

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".