De viktiga radiofrågorna i public service-utredningen

1. Utredningsformen

Det blev ingen parlamentarisk kommitté utan ett slags expertkomitté. Till kommittén har en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna varit knuten. Ett stort sekretariat har arbetat tillsammans med experter från olika departement. Sveriges Radio, SVT och UR, vars verksamhet det är som har utretts, har inte varit med i arbetet. Vi har haft mycket begränsad insyn. Den parlamentariska referensgruppen har bara kallats samman tre gånger. När kommitténs förslag presenteras finns det alltså ingen politisk uppgörelse bakom de förslag som läggs fram.

2. Uppdraget

Utredningen fick från början ett jätteuppdrag. I stort sett allt har utretts. När direktiven kom räknade vi samman deluppdragen. De var 25 stycken. (Se nedan) Från utredningens sida har inför presentationen sagts att de har utrett allt det som de fick i uppdrag att utreda.

3. Den fortsatta beslutsprocessen

Remisstiden går ut vid årsskiftet. Förra gången presenterades utredningsförslaget den 30 juni 2008. Remisstiden var då tre månader. Då fanns det en majoritetsregering. Likväl försenades propositionen. Den skulle ha lagts i mars 2009 men kom inte förrän i början av juni. Därmed kunde den inte behandlas av vårriksdagen. Riksdagen fattade sitt beslut den 25 november, dvs fem veckor innan det nya tillståndet skulle träda i kraft.

Nu är det en minoritetsregering. Och tiden är ännu kortare än förra gången. Ett sent riksdagsbeslut kan göra det svårt att genomföra ett nytt finansieringssystem under den här mandatperioden, utan tidigast den 1 januari 2015, dvs efter nästa riksdagsval

4. Digitalisering av radio

Sverige låg i mitten av 1990-talet i täten när det gällde digitalisering av marksänd radio. Men hela den svenska digitaliseringen blev ett stort misslyckande. Risken är att Sverige nu hamnar på efterkälken. I både Norge och Danmark är digitaliseringen i full gång. Nyckelfrågorna är två: Hur ska parallell utsändning digitalt och i FM finansieras. (Det krävs en ordentlig övergångstid.) Och hur finansieras programmen i de nya digitalkanalerna. Utan ett lockande programutbud i digitalradio har inte människor någon anledning att köpa digitala mottagare. Då misslyckas vi igen. 

5. Finansieringsformen

I svensk politik har, på samma sätt som i några andra europeiska länder, licensfinansieringen kommit att bli en politisk huvudfråga. Vi vet också att public service-kommittén har definierat detta som sin huvudfråga.

Finland har genomgått en mycket smärtsam beslutsprocess härvidlag. Också i  Rumänien, Polen, Tjeckien, Slovakien och Island har licensfinansieringen ersatts av direkt statsfinansiering.

I Tyskland och Schweiz är licensfinansieringen på väg att ersättas av en avgift som betalas av alla hushåll, inte av alla skattebetalare.

 I Albanien, Grekland, Serbien, Slovakien, Turkiet och Grekland finns redan en hushållsavgift.

Allmänt sett bygger licensfinansiering i Västeuropa på någon form av apparatinnehav.

 I Storbritannien, som allmänt betraktas som public service hemland, är frågan om att avskaffa licensfinansieringen inte aktuell.

6. Uppräkning av anslag

I en stor genomgång gjord av EBU (European Broadcast Union) sägs att det viktigaste för public service inte är finansieringsformen utan vad som händer med de samlade intäkterna.  Under det senaste rapporterade året (2010 jämfört med 2009)

• ökade intäkterna med mer än tre procent i 20 av EBU:s medlemsländer,
• var intäkterna i stort sett oförändrade i 18 medlemsländer samt
• minskade de med mer än tre procent i åtta medlemsländer.

 I Sverige har anslagen (tilldelningen ur rundradiokontot) ökat med två procent per år sedan 2002. Undantaget var 2010 då uppräkningen var tre procent. Sveriges Radio är helt beroende av produktion i Sverige. (80 procent av Sveriges Radios kostnader bestäms av den svenska lönekostnadsutvecklingen.) I förhållande till lönekostnadsutvecklingen har Sveriges Radio tappat 6,5  procent av anslaget sedan 2002. Det innebär att vi sysselsätter nästan 200 personer färre i år än för tio år sedan.

7. Public service och momsen

 En av huvudfrågorna redan i den förra public serviceutredningen rörde moms. Sveriges Radio, SVT och UR kan idag inte  ”kvitta” moms som företagen betalar. Det blir därmed ofördelaktigt att lägga ut olika tjänster på externa producenter. Frågan är viktig men tekniskt komplicerad.

8. Begränsning av public service på nätet?

Sveriges Radios och SVT:s verksamhet styrs direkt av radio- och tv-lagen och av sändningstillstånd. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) sätter i praktiken upp mycket snäva gränser för de begränsningar som riksdag och regering får lägga på public service. Detta gäller speciellt verksamheten på nätet. Enligt YGL finns det inga möjligheter för riksdagen att begränsa någons yttrandefrihet på nätet annat än genom den brottskatalog som är gemensam för Tryckfrihetsförordningen och YGL. Den för ett par år sedan mycket uppmärksammade frågan om förhandsprövning av nya tjänster i public service handlade precis om detta, dvs om styrning vid sidan av sändningstillståndet.      

De 25 deluppdragen – indelade i utredningsområden

1. Mediemarknaden
2. Bredden i public serviceuppdraget
13. Hänsynen till kommersiella konkurrenter
3. Plattformarna
25. Digitalradio 

Dessa punkter är ngt slags ”grundplatta. Vad ska public service vara, var ska vi finnas och hur ska vi förhålla oss till mediemarknaden i övrigt. (Uppdraget)

4.  Kulturutbudet 
5.  Nordiskt samarbetet
6.  Filmpolitiken  
7.  Folkbildningen
8.  Språkliga minoriteter
9.  Spegla hela landet
10. Lyssnare med funktionsnedsättning
19. Sidoverksamheten 

Detta är speciella innehållsfrågor som väcks i direktiven. Men det blir besynnerligt om det bara är dessa frågor som ska behandlas. Hur förhåller sig dessa specialfrågor till de generella: Nyhetsuppdraget, Lokala uppdraget, Musikuppdraget, Sportuppdraget, Ungdomsuppdraget, Barnuppdraget etc. (Innehållet)

17. Annan finansieringsform
16. Momsfrågan
20. Sponsring
18. Uppräkningen av pengarna 

Vad är en rimlig och möjlig finansieringsform för det uppdrag vi tilldelas? Vad kräver det i nivå om vi ska fylla den uppgift vi kommer att ha. (Finansieringen)

12. Samarbete med andra aktörer
13. Krav på utläggning
14. Administrativt samarbete/SRF

Punkterna rör våra produktionsformer. Hur mycket ska vår produktionsfrihet begränsas. För vilka ändamål, annat än de rent publicistiska, bör man använda public service. (Produktionen)

22. Styrning genom sändningstillstånd respektive anslagsvillkor
21. Regleringen av de nya plattformarna
23. Förvaltningsstiftelsen
11. Granskningsnämnden
24. Transparens

Detta är ett block som handlar om styrning och kontroll. (Styrningen)