Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
DATAJOURNALISTIK

Jens Finnäs: Här är den bästa datajournalistiken

Publicerat fredag 28 juni 2013 kl 11.50
1 av 4
2 av 4
3 av 4
4 av 4

DATAJOURNALISTIK. Häromveckan belönades de bästa internationella exemplen på datadriven journalistik när Data journalism awards delades ut för andra gången. 
   Jens Finnäs har tittat närmare på bidragen. Han ser en journalistisk genre som mognar och skönjer tre trender.

När jag för ungefär två år sedan fick upp ögonen för begreppet “data journalism” i den amerikanska och brittiska medievärlden gapade svenska Google som ett stort frågetecken. En sökning på “datajournalistik” gav ett par tusen träffar och sökmotorn undrade försynt om jag inte menade “fotojournalistik”.

Mycket har hänt sen dess. Begreppet datajournalistik har etablerats. En sökning i dag ger närmare 250 000 träffar. Allt från stora drakar till lokaltidningskoncerner upprättar reporterteam för att jobba med datadriven journalistik.
   Och som varje mediefenomen med självaktning ska datajournalistiken naturligtvis ha sin egen prisutdelning. Fredagen 21 juni delades Data journalism awards  ut för andra gången. Nivån på bidragen och vinnarna bekräftar att det här är en journalistikgenre på snabb frammarsch. Projekten är i år betydligt mer ambitiösa och genomarbetade än tidigare.

Framför allt ett bidrag sticker ut ur mängden: Thomson Reuters mastodonta kartläggning av makteliten i Kina, Connected China . I grunden finns en databas med flera tiotusen personer, organisationer och företag, 30 000 relationer och motsvarande tjugo böcker med text. Allt paketeras i en state-of-the-art HTML5-applikation.

Connected China är ett exempel på en journalistik där medierna inte längre bara är informationsförmedlare, utan självständiga kunskapsnav. Detta fenomen har tidigare behandlats i den här bloggen med Economists Intelligence Unit som exempel)  .

Förutom en allmän nivåhöjning kan vi skönja åtminstone tre trender bland bidragen.

1. Större datauttag

Datajournalistiken får sin verkliga tyngd när den bygger på data som samlats in av redaktionen själv, vilket bidragen i klassen datadrivna granskningar illustrerar. I alla tider har journalister begärt ut handlingar från myndigheter. Det är ingenting nytt. Det är däremot möjligheterna att behandla stora mängder dokument.
   La Nacion vann pris för sin granskning av den argentinska senatens utgifter. Tiotusentals inskannade dokument lästes av och sammaställdes till en sökbar databas. Därefter kunde tidningen bland annat visa hur parlamentariker fakturerat för simultana resor som de omöjligt kan ha genomfört.

2. Personlig presentation på webben

Som medium för att presentera information är webben på flera sätt överlägset pappret. Ändå har formerna för journalistiken inte förändrats nämnvärt. Det är fortfarande väldigt mycket text, bild och ljud.
   Bland bidragen till Data journalism awards ser vi flera initiativ att tänka i nya banor. Ett återkommande format för att visualisera data är att sätta användaren i fokus. I stället för att bara visa en kurva över inkomstfördelningen kan man be besökaren ange sin årsinkomst och sedan visa hur många som tjänar mer eller mindre.

Den franska byrån We do data, som vann klassen datadrivna applikationer för sin Le Pariteur, tar interaktiviteten ytterligare en nivå. Deras visualisering handlar om inkomstskillnader mellan män och kvinnor. Besökaren anger ålder, yrke och bostadsort och får veta hur stor löneklyftan är i det aktuella skrået. Men det slutar inte där. Presentationen landar i frågan “vad kan jag göra åt det här?” och därefter en möjlighet att skriva ut skräddarsydda flyers för arbetsplatsens anslagstavlor eller klagobrev till den egna HR-avdelningen.

Ett exempel på en journalistik som inte bara rapporterar, utan också engagerar. Någonting som en del ser som branschens framtid.

3. Dra nytta av extern kompetens

En av datajournalistikens utgångspunkter är att redaktionerna behöver få journalister och utvecklare att jobba ihop. Men programmerare är inte den enda externa kompetensen som journalister kan ha nytta av.
   BBC ville kartlägga social klasstillhörighet i dagens Storbritannien och satte tillsammans med forskare ihop en webbenkät som över 150 000 personer svarade på. För att säkerställa resultaten gjordes två parallellenkäter till demografiskt representativa grupper.
   Resultatet var ett projekt som inte bara höll journalistiskt hög kvalitet, utan också kunde publiceras vetenskapligt.

Det som möjligen saknas bland årets bidrag, men som vi förhoppningsvis kommer att se mer av nästa år, är mobildrivna projekt. Branschen är fortfarande tagen på sängen över att trafiken till sajterna i så hög utsträckning blivit mobil.
   Journalistiskt är det här både ett problem och en möjlighet. Datajournalister, som är hemma i landskapet mellan journalistik och teknik, bör vara beredda att anta utmaningen.

Jens Finnäs
Frilansjournalist
driver frilansbyrån Journalism++
som är specialiserad på datadriven journalistik
twitter.com/JensFinnas

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".