Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
DEBATT

Nick Näslund: Det låga förtroendet för journalister är ett akut problem

Publicerat måndag 27 oktober 2014 kl 10.51
Nick Näslund, publikredaktör P4 Kalmar. Foto: Malin Gustavsson

Det är dags att vi agerar mot det låga förtroendet för journalister. Vi måste berätta hur vi jobbar och vi måste kunna motivera varför vi journalister gör som vi gör.   
   Det tycker Nick Näslund, publikredaktör på P4 Kalmar, som nyligen rapporterat om ungdomars låga förtroende för medier och konstaterat att det sprids många myter om journalister som vi skulle kunna slå hål på om vi blev bättre på publikdialog.

Det låga förtroendet för journalister syns inte bara i förtroendebarometrar och bland anonyma näthatare. Det bekräftas också av dem som möter och diskuterar medier med unga i skolorna. En av de viktiga nycklarna är att ta samtalet med publiken på allvar. 
   Nu är det viktigare än någonsin att vi journalister svarar när publiken hör av sig, att vi samtalar med läsare, lyssnare och tittare som delar med sig i kommentarsfält och att vi åtminstone tar oss tid att tacka för uppgifter som vi får via mejl.

Det sprids många myter om journalister. När fältjournalisten Jonas Hansson på Virserums konsthall träffade gymnasieungdomar på ett antal skolor blev han chockad över hur lågt förtroende ungdomarna hade för medier.
  – Väldigt få litade på webbtidningar. Det var en stor andel som trodde att det som skrevs inte var sant, att det var fabricerat, berättar han för mig i en intervju i P4 Kalmar.

När så mycket fejkmaterial som liknar journalistik sprids på nätet kan det dra med sig den riktiga journalistiken i fallet. Den så kallade "parajournalistiken" som vi känner igen från exempelvis hatsajter som liknar riktiga nyhetssajter är livsfarlig.
   En annan anledning att ta myterna på allvar är att om publiken upplever att nyheterna fejkas så vill de förstås inte betala för dem. Osanningar kan man få gratis på andra håll på nätet.
   Jonas Hansson tror själv att det låga förtroendet beror på att unga sällan syns i medierna:
   – Ungdomar är sällan med, om det inte är något dåligt som har hänt. När det gäller unga på landsbygden, så är de ännu mindre med i media. Sedan tror jag att det kan vara en allmän kritik mot journalistkåren högre upp i åldrarna som sipprat ner.

Även i Medieakademins Förtroendebarometer 2014 syns det låga förtroendet hos alla åldrar, ett förtroende som minskat bland unga. Sveriges Radio och Sveriges Television klarar sig bra, men bara 10 respektive 13 procent har ganska stort eller mycket stort förtroende för Expressen och Aftonbladet. Motsvarande siffra för Sveriges Radio är 73.
   En förklaring till oförståelsen och det låga förtroendet för medierna tror jag kan vara att vi så sällan berättar hur vi jobbar – och varför vi gör som vi gör. Är vi mer öppna med det, skulle journalisternas beteenden inte misstolkas lika ofta. Vi skulle också få en bättre debatt om vad som är god journalistik.

Vi måste också vara självkritiska och granska våra egna arbetssätt. Kan vi motivera vår journalistik för publiken? Tidigare har vi inte behövt förklara oss – det måste vi vara beredda på nu. Samtidigt måste vi försvara oss när vi tycker att vi gör rätt. Vi kan inte agera enkla måltavlor för debattörer, för då riskerar generella åsikter om medier att bli sanningar. Varför tyckte vi att det var viktigt att rapportera från ubåtsjakten? Det måste vi kunna svara på – varför var vi annars där?

Uppmaningarna till transparens, öppenhet och publikdialog har gått som ett mantra på Medieormen i fyra år nu. Ändå finns en stor förbättringspotential i praktiken. Här är några tips på saker som jag tror kan hjälpa oss journalister att bli bättre:

  • Utvärdera och testa: hur svarar redaktionen när publiken hör av sig via olika kanaler? Vilken attityd har de som svarar?
  • Finns tydliga kontaktvägar in till redaktionerna, eller ”gömmer” vi oss för att minimera publikkontakt?
  • Tas publiken på allvar eller viftas åsikter och kritik bort för lättvindigt? Diskutera tillsammans på redaktionen hur ni kan förändra negativa attityder.
  • Ta upp publikens kritik och diskutera den kontinuerligt! Finns något som ni kan göra annorlunda?
  • Är publiken med och formar eller påverkar innehållet? Går det att utveckla ännu mer?

Som publikredaktör på P4 Kalmar ser jag dagligen hur samtal mellan lyssnare och journalister ökar förståelsen åt båda håll. Jag hoppas att vi kan börja tro på varandra igen.

Nick Näslund
publikredaktör, P4 Kalmar
twitter.com/Mediemanniskan

Vad tycker du som läser detta om Nick Näslunds förslag? Har du andra förslag och idéer om hur publikens förtroende för journalistiken skulle kunna bli bättre? Dela gärna med dej av dessa i kommentarsfältet!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".