Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
DEBATT

Martin Jönsson: Radion måste vara där publiken är

Publicerat tisdag 18 november 2014 kl 10.44
Martin Jönsson, biträdande programdirektör Sveriges Radio. FOTO: Micke Grönberg/SR
Martin Jönsson, biträdande programdirektör Sveriges Radio. FOTO: Micke Grönberg/SR

I sin recension av boken ”Nyhetsradio" (Carlssons förlag) ställde Hallpressens Lars Alkner ett antal frågor om trender som påverkar framtidens radio, men som han saknade en fördjupad diskussion om. Boken är inte utgiven av Sveriges Radio, men som ansvarig för företagets digitala strategi och utbud svarar jag gärna på Alkners frågor.

Sveriges Radios övergripande strategi vilar sedan en tid på tre ben: de marksända radiosändningarna, våra egna digitala plattformar och sociala medier. Alla tre är viktiga: om man skulle ta bort något skulle verksamheten halta och vi få svårare att uppfylla vårt uppdrag. Tillsammans kompletterar de och förstärker varandra, så att vi når ut till publiken utifrån deras behov – och får möjlighet att verkligen vara en radio i allmänhetens tjänst, även i framtiden.

Ibland i debatten ifrågasätts det att public service-bolag som Sveriges Radio på olika sätt är aktiva på digitala plattformar. Jönköpings-Postens redaktionschef Mats Ottosson frågade till exempel häromdagen på Twitter var det står att public service ska driva webbtidning.

Någon webbtidning gör vi nu inte. Däremot gör vi det som är nödvändigt för alla medieföretag som vill vara relevanta i dagens medievärld: vi är närvarande på de plattformar där publiken finns och sorterar och paketerar vårt innehåll så att det ska nå  ut. Att möta publiken där den är finns med som ett av våra strategiska mål för tillståndsperioden fram till 2019.

Detta mål är mycket väl underbyggt i de politiskt beslutade ramarna för vår verksamhet. I propositionen om public service sommaren 2013 slog regeringen fast att det även fortsättningsvis är nödvändigt att kärnverksamheten, det vill säga programutbudet, tillgängliggörs på olika plattformar – men att det också ingår i uppdraget att göra saker digitalt som syftar till att utveckla och stödja kärnverksamheten, både på våra egna digitala plattformar och via sociala medier.

Det är precis det vi gör i vår digitala strategi. Den utgår från fyra fundament:

  1. Helhetstänket: att vi med hjälp av våra digitala plattformar och sociala medier kan göra bättre radio, som gör publiken mer delaktig. Alla redaktioner och kanaler ska ha ett tydligt digitalt uppdrag och formulera handlingsplaner för sociala medier. Ett exempel på hur bra det kan bli är reportagesatsningen #minflykt, som på torsdag kan belönas med Stora Journalistpriset: den hade inte gått att göra lika bra enbart i traditionell radio.
  2. Lyssningen: på alla våra olika digitala plattformar är ljudet i fokus. Förr var det mer textprofil på våra nyhetssidor, det medges, men sedan vi gjorde om vår sajt 2013 är ljudet, både i form av direktlyssning, podd och ljudklipp väldigt tydligt i fokus. Det är också här vi ökar mest: alla typerna av lyssning uppvisar kraftigt stigande siffror den här hösten. Vi ser en stark poddtrend, som får allt fler grupper att öka sitt radiolyssnande. Därför satsar vi just nu på en ny poddredaktion som paketerar om radioinslag så att innehållet ska vara längre och nå fler, men även testar nya poddformat, för att utveckla och bredda vårt utbud.
  3. Mobilen. Den är i dagsläget vår viktigaste plattform för att få publiken att lyssna digitalt, både via vår sajt och via vår app Sveriges Radio Play. Här arbetar vi med att förbättra lyssningsupplevelsen på alla sätt och med att göra det lättare att hitta och dela radio- och poddinnehåll.
  4. Socialt. Lars Alkner talar om ”den så kallade delningstrenden”, med sajter som Omtalat och Lajkat. Det är inget spår som vi är inne på. Vår strategi med sociala medier går betydligt djupare än så: den handlar om att skapa bestående relationer och generera medskapande från publiken. Självklart är det också viktigt att använda sociala medier för att öka kännedomen om vårt utbud, men i första hand syftar den till precis samma sak som de lokala radiokanalerna alltid ägnat sig åt: att ha en nära relation med sin publik.

Lars Alkner tar också upp en del andra viktiga frågor. Bland annat det sorgliga faktum att  allt färre journalister ska sköta den lokala nyhetsbevakningen i Sverige. ”Hur ska radion med sina relativt få lokala stationer hantera denna förändring?”, frågar han.

Till att börja med är det inte relativt få: vi har 25 lokala kanaler, på ca 40 orter. Den närvaron, på kanaler som P4 Jönköping, är viktig ur ett mångfaldsperspektiv, på flera sätt. Vår lokala journalistik är ofta agendasättande och bidrar i hög grad till att Sveriges Radio är det företag i Sverige som åtnjuter högst förtroende. Vi kopplar också ihop de lokala frågorna med den globala omvärlden, i en satsning på den ”glokala journalistiken”, med vårt nät av utrikeskorrespondenter, som är det största i Sverige.

Men radion kommer aldrig att kunna stå ensam: det duala system vi har i Sverige, med en stark public service och en stark press är oerhört viktigt att värna och en central fråga för demokratin. Därför stödjer vi t ex Tidningsutgivarna i kraven på avskaffande av reklamskatten och digitalmomsen och anser att pressen måste få rimligare villkor att värna sin konkurrenskraft. Det är inte public service som har skapat pressens kris, utan en gigantisk omstrukturering av medie- och annonsörsvanor, och lösningen står heller knappast att finna i en begränsning av public service uppdrag, Det inser nog både mediechefer och politiker.

Alkner undrar också om Sveriges Radio ska ägna sig mer åt rörlig bild, som en följd av den starka webb tv-trenden. Svaret är: i mycket begränsad omfattning. Publiken har ingen förväntan på att Sveriges Radio ska erbjuda mycket webb-tv; då vänder man sig snarare till SVT. Däremot kan det vara motiverat i mindre omfattning, där det är visuellt och nyhetsmässigt motiverat och för enstaka programformat, i synnerhet i sociala medier.

Men radions huvudsakliga digitala framtid stavas ljud. Det är vad vi är bäst på – och vad publiken förväntar sig av oss.

Martin Jönsson
Biträdande Programdirektör,
Sveriges Radio
twitter.com/MJSverigesRadio

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".