Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
DEBATT

Hur påverkar public service marknaden i nya medielandskapet?

Publicerat onsdag 28 januari 2015 kl 11.40
Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio och Björn Löfdahl, programdirektör. Foto: Björn Dalin/SR
Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio och Björn Löfdahl, programdirektör. Foto: Björn Dalin/SR

Myndigheten för radio och tv har fått i uppdrag av förra regeringen att besvara frågan "Hur påverkar public service marknaden i det nya medielandskap som växer fram?"
   En utmanande fråga. Dessutom ska myndigheten anlysera systemet med förhandsprövning och vid behov föreslå ändringar. Sveriges Radios vd Cilla Benkö och programdirektör Björn Löfdahl kommenterar uppdragen och menar att det avgörande sedan blir vad analysen i nästa steg ska användas till.

Uppdragen att analysera public service påverkan på mediemarknaden samt analysera systemet med förhandsprövning ska rapporteras senast den 1 september 2015. De ska ingå som en del i den översyn av public servicebolagens verksamhet som ska göras efter halva tillståndsperioden, det vill säga under 2016, och Myndigheten för radio och tv har nu ställt en rad frågor till ett 70 tal olika aktörer. Det är alltifrån public servicebolagen SVT, SR och UR till telekomföretag, läromedelsbranschen, distributörer, betal-tv operatörer, mediehus och radio och tv-bolag. Svaren finns på MRTVs webbplats

Det är inga avundsvärda uppdrag. Varken att tolka underlagen som kommit in i den här frågerundan eller göra den slutliga analysen. Vilka slutsatser går egentligen att dra?
   Medielandskapet är i stark och snabb förändring. Gränserna mellan medieslag, medieaktörer och andra angränsande verksamheter suddas ut. Medieföretag kommersialiseras och diversifieras. De strukturella förändringarna är genomgripande på ett sätt som aldrig förekommit tidigare. Vi har sannolikt bara sett början.

I grunden ligger två stora förändringsprocesser. De har pågått med full kraft i mer än tio år - digitaliseringen och globaliseringen. Som en följd av dessa omvälvande förändringar finns flera starka pågående utvecklingstrender. Fragmentiseringen, där medieutbudet blir allt mer individanpassat och styrt av algoritmer. Viraliseringen, med en ökande rundgång av medieinnehåll.
   En effekt är att det blivit allt svårare för medieföretagen att både få resurser att göra originaljournalistik och att nå ut, trots att publiken lägger allt mer tid på mediekonsumtion.

Traditionell radio står stark. Nära 5 miljoner lyssnar någon gång varje dag på Sveriges Radio via FM eller digitala plattformar, och närmare 7 miljoner varje vecka. Antalet lyssnade minuter minskar men räckvidden är bland den största i Europa. Radio når i stort sett alla. Detta är ett faktum samtidigt som det sker stora förändringar genom internets utveckling.
   Sedan 2007 har den tid en svensk lägger på internet en genomsnittlig dag fördubblats Samtidigt har tiden som läggs på radio, tv och tidningar minskat. 

Den största förändringen inträffade 2013. Då ökade internetanvändandet i ett slag från 96 till 120 minuter om dan. Bakom ligger en explosionsartad ökning av sociala medier. Varannan använder sociala medier varje dag. Framför allt ökar tiden snabbt i alla åldersgrupper, i takt med att fler använder flera medieslag samtidigt och i takt med att internetanvändandet i de smarta telefonerna ökar. På några få år har genombrottet för smarta telefoner skapat helt nya dagliga vanor. Mobilsurfandet och app-användandet tar mer plats även i hemmen där tidigare tv, radio och tidningsläsande varit som starkast.

Detta får naturligtvis stora följder för mediekonsumtionen. Det leder till nya sätt att nå publiken. Det gör att alla medieföretag förbättrar sina mobila erbjudanden. Det förändrar också konkurrenssituationen eftersom användandet i högre grad än tidigare handlar om annan internetkonsumtion än traditionella medier. När intervjupersonerna i Svenskarna och internet får frågor om vilka 5 appar de använder mest domineras svaren av sociala medie-tjänster som Facebook, Instagram och Spotify, jämte spel och olika nyttotjänster.

De globala mediejättarnas ställning på den svenska mediemarknaden är i dag oerhört stark och i många fall dominerande. Det har helt förändrat annonsmarknaden, där miljardintäkter flyttat till aktörer som Google, Youtube och Facebook, och även ändrat förutsättningarna för många affärsmodeller. Men även för public service har globaliseringen fått stora effekter, när det gäller möjligheten att nå fram till publiken i en stenhård konkurrens om dess tid.
   I Sverige konkurrerar alltså inte längre i första hand public service med andra svenska medieaktörer, samtliga svenska medieaktörer inklusive public service kämpar för att överleva i en global konkurrens med några av världens största och mest resursstarka företag.

I det här medielandskapet är det den tekniska utvecklingen och utbudsexplosionen som har störst påverkan. Som sagt, gränser suddas ut i tid och rum. Både tekniskt – mellan linjärt och icke-linjärt – och geografiskt över nationsgränserna. De stora aktörerna styr i dag en stor del av mediekonsumtionen via sökresultat. Parallella medievärldar med skräddarsydda flöden växer fram. De sociala mediernas kommersialisering och styrning har ökat i snabb takt, liksom deras ambition att själva agera som innehållsaktörer.

Samtidigt anser publiken att public service har en viktig roll och bidrar till samhällsnyttan. Sveriges Radio har högst förtroende av alla institutioner och förtag i Sverige. Enligt en ny attitydundersökning, som Novus gjort för Sveriges Radio, anser 86% att Sveriges Radio har ett stort värde för samhället och 72% att ett stort värde för dem personligen.
   Och det är just den betydelse som Sveriges Radio har för publiken som är avgörande för analysen av den nytta vi gör och den roll vi spelar på den svenska marknaden. Vi har ett demokratiskt uppdrag – inte ett kommersiellt. Vi finns till för publiken och samhället. Det är viktigt att vi har samma möjligheter som de kommersiella aktörerna att utveckla vår verksamhet i takt med förändringarna i samhället, utan restriktioner eller tester av nya tjänster.

Har vi inte den möjligheten får de internationella jättarna ännu större spelrum när det gäller den svenska publikens tid. Förlorare blir då alla som anser att det är viktigt med väl fungerande svenska medier, för att trygga den svenska samhällsmodellen och därmed ytterst den svenska demokratin.

Cilla Benkö
vd Sveriges Radio
twitter.com/CillaBenko

Björn Löfdahl
programdirektör Sveriges Radio
twitter.com/BjornLofdahl

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".