Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

En rädd journalist är en tyst journalist

Publicerat fredag 5 februari 2016 kl 11.34
Sveriges Radios vd Cilla Benkö på presskonferensen om mordet på Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner. FOTO: Mattias Ahlm/SR
Sveriges Radios vd Cilla Benkö på presskonferensen om mordet på Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner. FOTO: Mattias Ahlm/SR

111 – lägg den siffran på minnet. Så många journalister med medarbetare, till exempel fixare, dödades under 2015. En fullkomligt oacceptabelt hög siffra. 

Det handlar inte enbart om enskilda människoöden och sörjande närstående, det handlar också om ett hot mot det fria ordet och därmed mot demokratin.

Att över hundra journalister dödas under ett år är tyvärr inte heller något unikt. Den tid då journalister tämligen oantastat kunde utföra sitt arbete, även under väldigt farliga och svåra förhållanden, är sedan länge passerad. Idag har journalister blivit en måltavla för hat, hot, våld och kidnappning. De nya siffrorna för 2015 från International News Safety Institute (INSI) bekräftar den trend som tyvärr blivit mer regel än undantag.

Det pågår, i ett stort antal av världens länder, näst intill dagligen en attack mot det fria ordet och det samtidigt som vi här i Sverige firar 250 år av en unik tryck- och yttrandefrihetsförordning.

Vi minns alla till exempel attacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. För första gången ligger därmed ett i grunden fredligt land från väst nästan högst upp på listan av dödade journalister, en lista som inte helt oväntat toppas av Syrien.

Nu måste det få ett slut. De som dödar journalister måste ställas inför rätta och straffas.

Det är lätt att tro att de journalister som dödats i tjänsten har varit på fel plats vid fel tillfälle. Alla vet att den som väljer att åka till ett land i krig eller som rapporterar från ett högriskområde utsätter sig själv för fara. Därför har till exempel Sveriges Radios korrespondenter fått en högkvalitativ säkerhetsutbildning och därför gör vi ibland också nödvändiga, men omfattande säkerhetsbedömningar innan en korrespondent beger sig till ett välkänt högriskområde. Ibland säger vi som arbetsgivare också nej. Men det går inte att skydda sig från ren och skär ondska. Vilket vi så smärtsamt fick erfara då Sveriges Radios korrespondent Nils Horner mördades i Kabul.

Men siffrorna från INSI visar också det vi talar alldeles för lite om. Den absoluta majoriteten av de journalister som berövades livet ifjol var inhemska journalister det vill säga lokala journalister som i sin vardag försökt ställa ansvariga till svars för kriminalitet, maktmissbruk och korruption. Ungefär hälften av de drygt hundra dödade journalisterna miste livet i ett land där det för närvarande råder fred och den absoluta majoriteten av dem som dödades ifjol blev skjutna.

Det är upprörande och djupt tragiskt att näst intill alla som utför dessa hemska dåd kan göra det utan att straffas. Väldigt få grips och väldigt få straffas. Nio av tio förövare går fria.

Och detta möts med en skrämmande tystnad. Därför ser jag det som min plikt att inte låta dessa siffror, som alltså presenteras år efter år, passera i det tysta.

Jag väljer att lyfta fram dem -  och att kämpa för förändring.

Idag kommer det att ske vid en stor konferens anordnad av UNESCO i Paris. Temat för debatten är just straffrihet för mord på journalister.

Men det räcker inte. De nya siffror som nu presenterats för 2015 måste också ännu mer hamna i ett politiskt fokus.

Svenska företrädare bör detta speciella jubileumsår väcka frågan i alla internationella forum och sammanhang. Såväl inom ramen för det europeiska samarbetet som det internationella i FN:s regi. Svenskt bistånd kan också kopplas till denna så viktiga fråga.

Biståndspengar kan ges till uppbyggnaden av en fri press och ett väl fungerande public service men också till att stötta organisationer som sysslar med säkerhetsträning av journalister och deras medarbetare. Organisationer som därmed tack vare detta bistånd kan utbilda lokala journalister kostnadsfritt. Vid varje statsbesök bör dessutom frågan ställas om hur landets tryck- och yttrandefrihet garanteras och hur många journalister som mist livet eller sitter fängslade.

Journalisters möjligheter att utföra sitt arbete måste tryggas. Annars vinner de onda makter som vill styra världsbilden. Rädda journalister blir tysta journalister och alternativa röster kommer inte att höras.

Det förlorar vi alla på. Viktiga granskningar riskerar att aldrig bli gjorda. Viktiga debatter kommer inte att föras och viktiga händelser förblir obevakade. Därmed går demokratin i många länder helt förlorad, samtidigt som vi här hemma firar vår så unika grundlag.

Det kan vi inte acceptera!

CILLA BENKÖ
VD för Sveriges Radio

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".