Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nu dör kommentarsfälten. Igen. Men näthatet lever och frodas.

Publicerat fredag 29 april 2016 kl 15.02
Skärmdump från svensk mediesajts Facebooksida
Skärmdump från svensk mediesajts Facebooksida Foto: Skärmdump

Vi återkommer ofta till kommentarsfälten här på Medieormen. Men då ytterligare ett antal medier har anslutit sig till skaran som stänger sina kommentarsfält känner sig Christian Gillinger manad att påminna om att vissa problem inte försvinner när kommenteringen av journalistik flyttar till sociala medier.

I början av året meddelade NTM-koncernen att de stänger kommentarsfälten för ett antal av sina tidningar, bland dem Norrköpings Tidningar, Corren och Västerviks-Tidning. Nyss följde VLT efter och stängde sina, liksom Gefle Dagblad och ÖP efter ett gemensamt beslut inom Mittmedia .
   I Norge gör Dagbladet idag samma sak

I Sverige har många medier redan stängt kommenteringsmöjligheten på sajterna, vilket vi skrivit om tidigare på Medieormen, och skälen är precis samma som förra gången kommentarsfält diskuterades: Kommentarsfälten kallas för ”slasktratt” där folk häver ur sig vad som helst. ”Pissrännan”.

The Guardian har gjort en enorm dataanalys av sina kommentarsfält – 70 miljoner kommentarer sedan 2006. Resultatet är inte överraskande. De upptäckte att:

  • "Of the 10 most abused writers eight are women, and the two men are black.”
    Trots att majoriteten av deras skribenter var vita män.
  • ”We also found that some subjects attracted more abusive or disruptive comments than others. Conversations about crosswords, cricket, horse racing and jazz were respectful; discussions about the Israel/Palestine conflict were not. Articles about feminism attracted very high levels of blocked comments. And so did rape.”

Vad gör man åt det?

”Some say it is simple – “Don’t read the comments” or, better still, switch them off altogether.”

Läs dem inte. Eller stäng helst av dem – det som nu sker i Sverige. Guardian gör det inte.

”However, unlike many news sites, the Guardian has no plans to close comments altogether. For the most part, Guardian readers enrich the journalism. Only 2% of comments are blocked (a further 2% are deleted because they are spam or replies to blocked comments); the majority are respectful and many are wonderful. A good comment thread is a joy to read – and more common than the 'don’t read the comments' detractors believe.”

Det Guardian inte gör är en analys av hur journalisterna själva deltar i sina egna kommentarsfält. Det är synd. Ett kommentarsfält som inte sköts om journalistiskt är lite som en fritidsgård utan vuxna – det blir gärna stökigt.

Jag skrev om det här 2013 på Medieormen under rubriken ” Näthatet och kommentarsfältsskulden”:

”Och när diskussionen med jämna mellanrum blossar upp igen så är det samma sak det handlar om, nämligen hur vi ska göra för att hålla de där jobbiga näthatarna i schack. Få talar om hur vi får de icke-hatande att vilja delta, hur vi gör tydligt vad vi förväntar oss av kommentarsfälten och hur vi visar att kommentarsfältet är något vi intresserar oss för. För i praktiken har vi journalister skitit i kommentarsfälten sen vi började använda dem."

Det jag sett i kommentarsfälten på mediesajterna sedan dess är ungefär samma sak som då: det bedrivs oftast oerhört liten journalistisk aktivitet.

Men – en förändring som har skett sedan jag skrev 2013 är att kommenteringen flyttat. Allteftersom Facebook käkar upp internet så har även folks engagemang flyttat dit. Kommentarsfält på Facebooksidor går inte att stänga. Frågan är vad som händer om och när Facebook gör det möjligt.

Och inte heller där är vi särskilt aktiva. Den typiska journalistiska närvaron i kommentarsfälten, på Facebook eller på sajt, är, enligt min egen helt ovetenskapliga undersökning, oftast på nivån ”Hej! Vi vill påminna om att hålla god ton i våra kommentarsfält och att följa reglerna. Kommentarer som bryter mot dem kommer att tas bort”. Det är i princip allt.

Tänk er den där fritidsgården, där det med ojämna mellanrum dyker upp ett lärarhuvud som säger: ”Jag vill påminna om att ni ska sköta er, prata i normal samtalston och inte vara dumma.” Och sedan försvinner. Hade det skapat ett fint umgängesklimat där även de lite tystare och blygare kidsen skulle respekteras?
   Av någon anledning tror vi den metoden funkar i kommentarsfält. Och när det inte funkar så stänger vi i stället. ”Don’t read the comments” or, better still, switch them off altogether”.

Eller kräver av Facebook  att de måste ta större ansvar för kommentarer där och hålla borta hot och hat (men ge fan i att censurera våra egna publiceringar bara för att de är pryda i USA). 
  Sociala medier har kommit och svept in i det journalistiska landskapet och ställer nya krav på det journalistiska hantverket. Men 2016 är vi, skulle jag vilja hävda, fortfarande nästan helt fokuserade på en sak: att få ut våra artiklar – få spridning. 2000 delningar på Facebook? Lysande socialamedierarbete!

Vi är mindre intresserade av den sociala biten: att själva diskutera, prata och argumentera. Att visa vår närvaro. Att lyssna. Frågan är vad det gör för vår trovärdighet.

Ett undantag som jag skulle vilja lyfta fram är Direktpress i Stockholm. Deras reportrar, och chefredaktör Helene Claesson , är oerhört aktiva i sociala medier. De interagerar, svarar, ställer mot- och följdfrågor och skapar journalistik utifrån dialogen. Alltså, det som vi journalister alltid har gjort.
   Och det märks. Kanske inte med viralmått mätt, men i diskussionklimat och i faktisk journalistik. Har ni inte tittat på deras arbete än – gör det! Vi har framhållit dem som gott exempel i Sveriges Radios sociala-medierhandbok (sidan 182).

Här finns flera artiklar om publikdialog

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".