Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
DEBATT

Hat och hot mot kvinnliga journalister ökar i Ryssland

Publicerat måndag 23 maj 2016 kl 11.52
Nadezda Azhgikhina, journalist och sekreterare i Ryska journalistförbundet samt vice ordförande i Europeiska journalistfederationen, EFJ
Nadezda Azhgikhina, journalist och sekreterare i Ryska journalistförbundet samt vice ordförande i Europeiska journalistfederationen, EFJ Foto: Privat

I dag, måndag 23 maj, anordnar Svenska Unescorådet, Medieinstitutet Fojo och Tidningsutgivarna ett seminarium på Kulturhuset i Stockholm om hat och hot i Putins Ryssland.
   Här på Medieormen skriver Nadezda Azhgikhina, som är sekreterare i Ryska Journalistförbundet och vice ordförande i Europeiska journalistfederationen, och som medverkar i kvällens samtal, om situationen för kvinnliga journalister i Ryssland.

Kvinnliga journalister i Ryssland möter ett ständigt ökande näthat, inte minst i sociala medier. De näthotas tre gånger så ofta jämfört med sina manliga kollegor enligt en undersökning av OSCE – Organization for Security and Co-operation in Europe.

Denna trend förstärks av ökande politiska påtryckningar på medier och det fria ordet – en direkt konsekvens av den kraftigt ökande fundamentalismen och hatpropagandan i ryska medier och i samhället i stort. Kvinnliga journalister och bloggare som försvarar mänskliga rättigheter och jämställdhet och samtidigt kritiserar korruption och fundamentalistiska islamska och ortodoxa organisationer möter näthat från aggressiva enskilda personer, från fundamentalistiska organisationer och till och med från politiker och statstjänstemän.

Trots att den ryska lagen stipulerar att alla typer av våld mot journalister, liksom genderövergrepp i allmänhet, ska utredas och bestraffas har mycket få kvinnliga journalister fått något gensvar hos ansvariga myndigheter. Inte ett enda fall har tagits upp av domstol.
   Ett av de mest kända fallen är Novaja Gazeta-journalisten Elena Milashina, som fick flera dödshot efter sitt reportage om tvångsäktenskap i Tjetjenien. Hennes reportage blev en stor nyhet i ryska medier. Det faktum att den lokala polischefen Nazhid Guchigov, redan gift med vuxna barn, ämnade gifta sig med en 17-årig flicka som han sett på hennes skolavslutning chockade många i Ryssland. Guchigov rapporterades först vara 57 år gammal men hävdade själv att han var 46 år.

Milashina var den första journalisten som publicerade vittnesmål från flickans släktingar. Hon rapporterade också om andra tvångsäktenskap och hedersmord i Tjetjenien och norra Kaukasus – en praxis som många förknippar med den allmänna ordningen som gäller under Ramzan Kadyrovs styre. Detta blev tydligt sedan många statliga medier ändrade beskrivningen av tvångsäktenskap efter ett officiellt uttalande av Kadyrov, i vilken den tjetjenske ledaren välsignade "nya älskande par" och började skriva om att detta är en nationell tradition i stället för övergrepp mot barns rättigheter.

Andra journalister som började gräva i historien utsattes också för hot och hat, liksom Milashina, som inte bara fick dödshot från radikala tjetjenska, religiösa aktivister utan även från den officiella nyhetsbyrån Groznyj Informera. 
   Ryska Journalistförbundet RUJ), Europeiska Journalistfederationen (EFJ), Internationella Journalistfrederationen (IFJ), Committee to Protect Journalists (CPJ), OSCE, Article 19 och andra organisationer har krävt att de som stod bakom hoten skulle straffas. En OSCE-konferens i juni 2015 fäste särskild uppmärksamhet på detta fall.
   Trots all denna uppmärksamhet har till dags dato ännu ingen straffats.

Ett annat välkänt fall är också förknippat med fundamentalism och Kaukasus. Karina Orlova, journalist från radiostationen Echo Moskva rapporterade om medier och journalister som utsatts för hot och även dödshot i ett direktsänt program tillägnat Charlie Hebdo-tragedin. Den tjetjenske ledaren Kadyrov reagerade starkt på programmet och meddelade att han såg alla som försvarade de franska journalisterna som sina personliga fiender.
   Orlova utsattes för för dödshot, något som hände igen efter att hon i ett direktsänt program tagit upp mordet på oppositionsledaren Boris Nemtsov. Orlova har polisanmält alla hot men hittills inte fått något svar från polisen.

Även feminister och hbtq-aktivister attackeras. Efter Pussy Riot-fallet fick olika grupper av "ortodoxa aktivister" ett informellt stöd från ryska tjänstemän, vilket banade väg för en våg av könsstereotyp, öppen aggression mot feministiska journalister och hbtq-supportrar. Novaja Gazeta-journalisten Elena Kostuchenko var en av de som hotades och till och med misshandlades på en hbtq-demonstration.

Natalia Bitten, chefredaktör för aktivistgruppen Pro Feminisms sajt och medordförande i Ryska Journalistförbundets gren för kvinnliga journalister, får regelbundet hot och hatangrepp efter att hon presenterat "Årets sexist"- utmärkelser och efter att ha deltagit i pratshower i radio och på tv där hon kritiserat ryska tjänstemän och den ortodoxa kyrkans ledare för att diskriminera kvinnor.

Dessa fall är som en droppe i ett hav av hat, lagbrott, åsidosättande av professionella, journalistiska normer, könsdiskriminering som bevisar samhällets bristande förmåga att övervinna denna skamliga praxis.
   Faktum är att mycket få kvinnliga journalister går till polisen eller ens till sina yrkesorganisationer. Genusmedvetenhet bland ryska journalister, främst kvinnliga, är svag.

Trots detta ges frågan fortfarande för lite uppmärksamhet av journalisternas yrkesorganisationer. EFJ och IFJ kräver därför särskilda åtgärder, liksom OSCE och UNESCO. Det ryska journalistförbundet (RUJ) kommer också att uppmärksamma frågan i större utsträckning.

(Översatt och bearbetad av Lars Tallert, Medieinstitutet Fojo)

Mer om samtalet Hat och hot i Putins Ryssland - hur kan det bemötas?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".