Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
NY STUDIE OM MODERERING AV KOMMENTARER

Trollfäktning: Det man vinner i underhållning förloras i trovärdighet

Publicerat onsdag 26 oktober 2016 kl 12.02

I en ny studie har forskare undersökt hur publiken upplever olika modereringsmetoder i kommentarsfält och diskussionstrådar om journalistik. De kommer bland annat fram till att redaktionens sätt att svara påverkar såväl intresset för att delta i diskussioner som trovärdigheten för journalistiken.
   Medieormen har läst studien ”Not Funny? The Effects of Factual Versus Sarcastic Journalistic Responses to Uncivil User Comments.”

Att moderera kommentarstrådar är en svår konst. Olika ämnen ger upphov till olika typer av diskussioner, vilket kräver att moderatorn är flexibel för att kunna hålla ordning och samtidigt stimulera fortsatt deltagande. Så att moderera är att ständigt stöta på nya utmaningar och göra vägval. Exempelvis kan redaktionen ha missbedömt i hur hög grad ämnet för publiceringen kan komma att engagera eller uppröra, eller så dyker det upp ett envist troll som enbart tycks vara ute efter att förstöra diskussionen.

Ett problem som många journalister oftast anför, utöver tidsbrist, är frågan om hur ohövliga och opassande kommentarer bäst ska hanteras. Men även om redaktionen har riktlinjer för sin moderering utvecklar ofta den som faktiskt sitter och gör jobbet sin egen stil och metod.
   Exempelvis kan vissa moderatorer jobba med humor och sarkasm, andra är mer minimalistiska eller griper bara in när något skrivs som går över gränsen för de uttalade kommenteringsreglerna. Några förhåller sig helt neutrala medan andra är inne och småpratar med deltagarna och aktivt hjälper till att föra diskussionen vidare.

I den nya studien ”Not Funny? The Effects of Factual Versus Sarcastic Journalistic Responses to Uncivil User Comments” har Marc Ziegele och Pablo B Jost från Johannes Gutenberg University of Mainz, Tyskland, undersökt hur publiken upplever olika modereringsmetoder och hur bemötandet från redaktionen påverkar förtroendet, diskussonsklimatet och benägenheten att delta i diskussionen.

Just frågan om hur ohyfsade kommentarer eller troll ska bemötas är central. För att undersöka vad som funkar bäst har de tittat på hur olika modereringsmetoder använts i ett experiment, och hur publiken upplever dem. Artikelförfattarna skiljer på ”collaborative moderation”, det vill säga där deltagarna själva flaggar inlägg de tycker är opassande; ”content moderation”, där moderatorn fattar eget beslut att radera oönskade kommentarer utan att ange orsaken; samt ”interactive moderation”, den sortens dialogiska moderering som ser journalistiken som en pågående konversation.

En generell slutsats är att interaktiva metoder, det vill säga dem där redaktionen för en dialog med kommentatorerna, ger bäst resultat både när det kommer till att hantera ”ohyfs” och för att stimulera diskussionen samt även för att upprätthålla förtroendet för redaktionen och uppfattningen om den journalistiska kvaliteten. Stilen på den interaktiva modereringen – eller tonen – är dock avgörande.

Artikelförfattarna ser skillnad i hur mediekonsumenterna upplever inlägg från moderatorer som jobbar med humor och sarkasm (”sarcastic moderation”) jämfört med saklig, opartisk moderering (”factual moderation”). En slutsats de drar är att den sarkastiska metoden visserligen kan få trollare att sluta, och även bidra till ett visst underhållningsvärde i tråden, men att det samtidigt finns risk för att sarkasm drar ner förtroendet för journalistiken. Sarkasm kan underminera trovärdigheten i den nyhet som startat diskussionen och dessutom avskräcka folk från att delta:

”When the news outlet ’fought fire with fire’ and used satire and sarcasm to expose an uncivil commenter’s behavior as inappropriate, both the news outlet’s credibility and the perceived quality of its stories incurred more damage than when the uncivil comment was left unmoderated. These perceptions also indirectly impaired observers’ willingness to join the discussions and they were amplified when the discussions circled around highly controversial and emotional issues.”

På Sveriges Radio brukar vi prata om vikten av redaktionell närvaro i diskussonstrådar, och även Ziegele och Jost framhåller detta. Inte minst upplevs det ofta positivt för diskussionsdeltagarna att känna sig sedda. Som artikelförfattarna skriver: ”känslan av att existera med en annan person” kan få deltagarnas bild av redaktionen att framstå som mer mänsklig.
   Men enligt slutsatserna i denna undersökning verkar alltså blotta närvaron inte vara nog för att väcka intresset för att delta, stärka förtroendet eller uppnå ett gott diskussionsklimat. Moderatorns agerande har stor betydelse, menar de:

“observers seem to judge the interactive moderator with a rather critical eye according to whether he or she adheres to social norms and professional journalistic standards /… /
A sarcastic moderation was perceived as inappropriate and participants used this cue to make general judgments about the credibility of the news outlet as a whole as well as abut the quality of its news stories.”

När det gällde viljan att delta visade det sig dock att det allra högsta deltagandet uppnåddes i de helt omodererade trådarna, medan av de interaktiva modereringsmedoderna visade sig den sakliga och rättvisa modereringsstilen ”factual moderation” stimulera intresset för att delta mer än den sarkastiska metoden. Ytterligare positiva effekter av ett professionellt, interaktivt modereringsförfarande är att synligheten och förståelsen för nyhetssajtens regler för deltagande kan öka, menar Ziegele och Jost.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".