Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Dags för kvinnliga journalister att stå upp och slåss mot hot och hat"

Publicerat måndag 5 december 2016 kl 14.44
Seminariet Defying Hate and Threats against Women Journalists" hölls på Rosenbad i Stockholm fredag 2 december. Från vä: Jessikka Aro, Anita Sarkeesian, Jamela Alindogan, Galina Timochenko, Baria Alamuddin, Frank La Rue (Unesco), Miranda Patrucic och Laura Castellanos
Seminariet Defying Hate and Threats against Women Journalists" hölls på Rosenbad i Stockholm fredag 2 december. Från vä: Jessikka Aro, Anita Sarkeesian, Jamela Alindogan, Galina Timochenko, Baria Alamuddin, Frank La Rue (Unesco), Miranda Patrucic och Laura Castellanos Foto: Elin Nyström/UD

Fredag 2 december firades att den svenska Tryckfrihetsförordningen fyllde 250 år med ett seminarium på Rosenbad i Stockholm. Ämnet var yttrandefrihet med ett särskilt fokus på hot mot kvinnliga journalister. Medieormen var där och lyssnade.

Alla former av hot är förstås oacceptabla, men hot mot journalister innebär ett särskilt angrepp på demokratin och det fria ordet. Och kvinnliga journalister har andra utmaningar än sina manliga kollegor i och med att hoten och våldet kvinnor drabbas av inte sällan är av sexuell karaktär. Detta stod tydligt under det internationella seminariet ”Defying Hate and Threats against Women Journalists” som arrangerades av Utrikesdepartementet, Medieinstitutet Fojo, Svenska Institutet och Svenska Unescorådet på Rosenbad fredagen 2 december.

Utrikesminister Margot Wallström inledningstalade och menade att politiken måste vara beredd att göra vad som krävs för att skydda människor och även titta på vad mer som kan göras än idag, samtidigt som det är viktigt för politiken att hålla en viss distans så att inte yttrandefriheten inskränks. Hon målade upp en bild av en akut situation och sammanfattade:
   – It’s time for women to stand up and fight, sa Margot Wallström på seminariet som hölls på engelska, och hon betonade att det är viktigt att även män säger ifrån att hot mot kvinnliga journalister inte är acceptabelt.

Därefter fick den inbjudna publiken höra starka vittnesmål om hot och hat som drabbat en rad internationella, kvinnliga journalister – och som tydligt bekräftade bilden av den specifika sortens hot mot kvinnors sexualitet: Dunja Mijatović från Bosnien Hercegovina, Jamela Alindogan, (Filippinerna), Jessikka Aro (Finland), Anita Sarkeesian (USA/Canada), Miranda Patrucić (Bosnien Hercegovina), Anna Gullberg (Sverige), Laura Castellanso (Mexico) Galina Timochenko (Ryssland/Lettland) och moderatorn Baria Alamuddin (Libanon). De har alla valt att prata om hoten och var eniga om att de inte tänker låta sig tystas. De berättade om kampanjer där de fått sina porträttbilder photoshoppade i porrbilder, om smygfilmningar, uthängningar, hot mot familjemedlemmar och om inbrott i sina bostäder med inslag av sexuell förnedring. Och de berättar om kvinnliga kollegor som fängslats och dödats på grund av sitt yrke.

I detta internationella sammanhang blev det också tydligt att liknande, sexistiska mekanismer finns över hela världen, men att förutsättningarna för att få hjälp från makthavare och myndigheter ser väldigt olika ut. I Sverige kan det verka rimligt att ställa krav på politiker att ta ansvar för dessa hot mot det fria ordet, medan hoten i vissa andra länder snarare kan komma just från makthavare. Inte alla länder har lagar som skyddar journalister och det fria ordet. Som för exempelvis Miranda Patrucić, som är en grävande journalist från Sarajevo och granskar myndigheter, organiserad brottslighet och korruption.
   – När jag gjorde mitt första gräv blev jag kallad förrädare, säger hon.

Ryska Galina Timochenko berättar om hatkampanjer där bilder av kvinnliga, ryska journalister har tejpats upp på offentliga herrtoaletter för män att ”reagera” på. Hon har själv blivit stalkad, förföljd, smygfilmad, smutskastad och kallad för ”statsfiende” av till och med andra journalister för sina granskningar, och hennes svar på frågan om det verkligen är civilsamhället som ska ta ansvar för hot mot journalister var:
  – Ryssland har inte oberoende domstolar. Det vi behöver mest är moraliskt stöd från andra, från chefer och kollegor, sa Galina Timochenko.

Anna Gullberg, chefredaktör för Gefle Dagblad, som hotats efter bland annat tidningens granskningar av nynazister och ledningen för Gävles moské, fyllde i:
  – Det är viktigt att inte bli ensam med sin rädsla.

För finska Jessikka Aro, som har granskat de ryska trollfabrikerna och därefter fått utstå enormt aggressiva hatkampanjer, blivit uthängd, förföljd, smutskastad och till och med fått telefonsamtal med endast skottljud som budskap, har situationen gått så långt att hon i princip verkar ha stängt av. Hon skriver och föreläser regelbundet om hoten hon får för att hon gör sitt jobb som journalist. 

När jag frågar hur Jessikka Aro ser på detta pressetiskt, att hon faktiskt driver sina egna ärenden från sina journalistiska plattformar, förstår hon först inte vad jag menar. Jag förtydligar att vår pressetik ju säger att vi inte ska rapportera om fall där vi själva är inblandade, att risken finns att vår trovärdighet äventyras om vi börjar driva våra egna frågor, och att många mediehus har som policy att alla fall av hot ska lämnas över till säkerhetsavdelningen. Vi blir ofta tillsagda att vi själva inte ska gå ut och prata om hoten och att vi ska låta andra ta hand om dem och sköta polisanmälningar och dylikt.
   – Skriv en egen policy då, svarar Jessikka Aro bestämt och menar att hot mot journalister inte är vilken fråga som helst. Syftet från de som hotar är just att tysta oss journalister, säger Jessikka Aro, så tysta är det sista vi ska vara!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".