Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
ARTIFICIELL INTELLIGENS

Ny forskning om journalisters inställning till robotjournalistik

Publicerat torsdag 16 mars kl 14.02
Dessa två NAO-robotar medverkade i Sveriges Radios robotseminarium i Almedalen 2016
Dessa två NAO-robotar medverkade i Sveriges Radios robotseminarium i Almedalen 2016 Foto: Cecilia Djurberg/Sveriges Radio

Kommer robotar att ta över journalistiken? Det är en fråga Medieormen ställt tidigare, och mediebranschen fortsätter att ställa sig. Vissa undrar dock snarare ”När tar robotarna över journalistiken?” För de automatiskt genererade nyhetstexterna finns redan. Men för att ytterligare närma sig svaren på dessa frågor behöver man kanske ställa några ytterligare. Vilket forskare nu har gjort, till journalister, i studien "When reporters get hands-on with robo-writing." Journalisterna svarade bland annat att nackdelen med automatiserade nyheter är att kontext och kreativitet kan gå förlorad, men att snabbheten är en fördel.
   Medieormens redaktör Cecilia Djurberg har läst studien.

Automatiserad nyhetsjournalistik har börjat tillämpas i flera journalistiska sammanhang, som sport, ekonomi och krim, där strukturerade dataströmmar är lättillgängliga och där rapporteringen kan vara relativt mallad, vilket gör att de lämpar sig för automatisering. I techvärlden drivs utvecklingen på, och mediehusen ser möjligheter till ekonomiska besparingar och ökad effektivitet. På den pågående festivalen South by Southwest i Austin, Texas, är artificiell intelligens ett stort tema. Där argumenterar bland annat den japanska robotforskaren Hiroshi Ishiguro för att robotarna kommer att ta över journalistiken och presenterar sina planer på att låta en robot presentera tv-nyheter, vilket Sveriges Radios Kulturnytt rapporterar om här.

Journalister är i regel mer skeptiska. Dels kan det ha att göra med att de upplever sina jobb hotade, men också sannolikt för att journalister ofta har en idé om att det mänskliga hantverket hänger ihop med kvaliteten på journalistiken.
   I studien ”When reporters get hands-on with robo-writing – Professionals Consider Automated Journalism’s Capabilities and Consequenses” undersöker forskarna Neil Thurman, Konstantin Doerr och Jessica Kunert just journalisters inställning till automatiserad nyhetsjournalistik, så kallad robotjournalistik.

De ställer frågor som: Vilka är fördelarna- respektive nackdelarna? Vilka begränsningar finns? Hur upplever journalister att arbeta, eller samarbeta, med automatiseringsverktyg för journalistik? Tio yrkesverksamma journalister (från CNN, BBC, Thomson Reuters, Trinity Mirror och The Sun), som också fick praktiska uppgifter i form av workshops där de fick arbeta med program för autogenerering av text utifrån strukturerad data, intervjuades i studien.

Till begränsningarna dessa intervjuade journalister lyfte fram efter workshopen hörde problemen med att kontext var något som inte gick att programmera in och att den mänskliga vinkeln gick förlorad, liksom förlusten av sådan kunskap som den mänskliga journalisten exempelvis fått ”off the record” och som kan påverka hur nyhetsartikeln utformas. Den mänskliga aspekten saknades också i form av den typ av berättelse som inte så lätt går att finna i programmeringsbar data, liksom möjligheten att leka kreativt med språket. ”I can’t tell you how bored I was” kommenterade en av deltagarna efter workshopen.

Algoritmers påverkan och det ökade användandet av digital data genererar också nya, etiska frågor för journalistiken, vilket tidigare forskning (som refereras i studien) har undersökt. Bland annat har tidigare forskning kommit fram till att journalister upplever att nyhetsproduktionen kompliceras av dessa nya tekniker och gör det svårt att följa tidigare, normativa medieetiska riktlinjer.

Tidigare forskning om robotjournalistik har bland annat tagit upp:

  • Hur journalister samlar in, validerar och använder digital data i nyhetsproduktion (Bradshaw 2014; Zion och Craig 2014)
  • Möjligheterna att algoritmer som styr automatiseringen är partisk (Shirky 2009; Carlson 2014; Gillespie 2014; Thurman et al. 2016)
  • Hur algoritmer kan ”förstå” : dra slutsatser i alla kontexter (Young och Hermida 2015)
  • Transparensen runt kod och data (Diakopoulos 2015; Diakopoulos och Koliska 2016; Thurman et al 2016)

Bortsett från begränsningarna med robotjournalistik, som även inbegriper att all journalistik (som exempelvis radio) inte lämpar sig för automatisering, trodde flera av deltagarna att denna robotteknik skulle kunna vara bra komplement till deras arbete. Till exempel i det första ledet i nyhetskedjan, då raka fakta skulle kunna automatiseras för att sedan bearbetas uppföljande av en mänsklig journalist. Rubriker och ingresser var sådant som mänskliga journalister ansågs vara bättre på än botar.

Snabbhet och effektivitet är sådant som hör till robotjournalistikens styrkor, vilket i sin tur kan innebära ekonomiska vinster. Men en annan fråga, som en av de intervjuade lyfte fram och som kan behöva undersökas vidare, är om publiken verkligen efterfrågar denna typ av material? En inte oviktig fråga i en tid där informationsöverflöd börjar betraktas som ett problem och där betalningsviljan för journalistik är ett annat. 
   En av de intervjuade tyckte att resultatet av det programmet producerade var för lamt för deras läsare, som hen menade efterfrågar djärvare tilltal och journalistik som ”leker med språket”. En annan informant ställde sig en liknande fråga: ”I don’t know how much value (it) is in this kind of content. Is it attractive to consumers? Not really. It is boring.” En tredje höll med och trodde att folk vill ha något “mer kreativt”, sådant som en fjärde påpekade: “Stories about human beings, with proper top lines, written by proper journalists who know what a story is.”

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".