Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
INTEGRITET & KÄLLSKYDD

Ansiktsigenkänningsteknik kan röja journalisters källor

Publicerat fredag 31 mars kl 16.57

Hur paranoida behöver journalister vara på grund av face recognition-tekniken? Å ena sidan, ju bättre teknik och ju bättre tjänster för ansiktsigenkänning desto snabbare går sannolikt research och kartläggning av personer som ska granskas. Å andra sidan: Hur går denna teknik ihop med integritet och källskydd? Vilket ansvar tar nätjättarna för integriteten kring bilder och face recognition-algoritmer och hur kan journalister med mobilen som arbetsredskap skydda sina källor?

Jag läste hackern Alex Yumashevs bloggpost om face recognition och nätjättarna med den larmande rubriken "Facebook is terrifying." Han verkar jätteparanoid. Han skriver:

”Kommer du ihåg när du senast postade en bild på Facebook och automatiskt fick förslag att tagga en annan person i fotot? Inget ovanligt. Du har taggat dessa personer tidigare, eller hur? Du har tränat maskininlärningens ansiktsigenkänningsalgoritm. Och nu kan Facebook se var de är i din bild.”

Sen tar han resonemanget vidare och menar att han är säker på att Facebook lagrar denna data och pekar på risken att du genom att ge Facebook åtkomst till din kamerarulle i mobilen öppnar för möjligheten att Facebooks AI kan känna igen andra personer i dina bilder, som till exempel de som råkar komma med på en selfie du tar på en flygplats, och koppla dem till platsen där bilden togs. Yumashev skriver: ”även om du är extremt försiktig, även om du aldrig postar någonting på Facebook, även om du har avaktiverat platstjänster på din telefon hela tiden etc så vet Facebook ändå var du är. Du kan inte hindra andra personer från att ta selfies på en flygplats.”

Och han menar att detta inte bara handlar om hans paranoia, utan att flera källor uppger att både Facebook och Google har program som kan matcha bilder (Facebooks heter DeepFace och deras researchteam skriver om det här) och att ansiktsigenkänning byggs in i övervakningssystem och i rättsväsendets databaser. Han citerar en källa som menar att vi snart kan ha övervakningskameror i butiker som identifierar personer när de shoppar. Nyligen spreds också en bluffhistoria om en app som påstods kunna identifiera folk genom att matcha bilder av dem med Facebook.  

Denna bluff visade sig vara ett verk av en viral marknadsföringsbyrå och satte skräck i många som gick på den, varpå Facebook gick ut och sa att en sådan app skulle bryta mot deras integritetspolicy. Till saken hör att en liknande app med liknande teknik, FindFace, har utvecklats i Ryssland. Appen hjälper den som vill att ta bilder av främlingar och identifiera dem genom att matcha dem med deras sociala medierkonton, i detta fall ryska Vkontakte. 

Ganska så viktiga frågor om integritet väcks alltså i och med ansiktsigenkänningstekniken, för den finns ju redan och kan användas av aktörer med mer eller mindre respekt och känsla för integritet. Och för journalister tillkommer följaktligen här utmaningen med källskyddet. Dels i scenariot med bilderna i din mobilkamerarulle – om till exempel någon av dina sociala medier-appar via dataöverföringen kan röja en källa du har på en bild, även om du kanske inte tänkt publicera den, eller även om planen är att anonymisera den före publicering. Men också om tekniken kan medverka till att identifiera och koppla ihop journalist och källa via exempelvis övervakningskameror, eller om du och din källa råkar komma med på någons selfie på en offentlig plats, och någon bestämmer sig för att försöka matcha era ansikten med andra publika bilder av er. 

Så det finns kanske viss anledning att vara lite paranoid? Och kanske är det läge att repetera Internetstiftelsens och Journalistförbundets guide till digitalt källskydd, som finns här och addera Alex Yumashevs tips om att inte använda Facebooks app, utan istället mobilens webbläsare med adblocker, vilket tar väck såväl annonser som spårning via tredjepartscookies. 

Yumashev länkar också till denna artikel som handlar om hur Facebook samlar in data, som till exempel att datainsamlingen börjar redan innan du trycker ”publicera” vilket denna studie bekräftar och vilket vi skrivit om tidigare här på Medieormen.

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".