Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Medieetiken och -kritiken efter attacken på Drottninggatan

Publicerat tisdag 11 april kl 16.47

I breaking news-lägen ställs medieetiken, de publicistiska avvägningarna och kontrollen över spridningssuget i sociala medier på sin spets. Många följde händelserna på Drottninggatan i Stockholm via både traditionella och sociala medier och nåddes av såväl bekräftade som obekräftade uppgifter. Kritiken kom snabbt.
   Här har Medieormen sammanfattat - och länkat - en del av debatten som uppstått.

Stora nyhetslägen ställer stora krav på medierna. Och samtidigt som redaktioner jobbade under högt tryck med timslånga liverapporteringar började kritiken märkas i sociala medier kring hur de skötte sig.

Medierna i P1 sände på söndagen ett studiosamtal med rubriken ”Hur klarade medierna bevakningen av attacken i Stockholm?” där Expressens Thomas Mattsson och SVT:s Anne Lagercrantz fick svara för hur de tyckte att deras redaktioner hade skött sig under det stora nyhetsläget.  

Även Resumé frågade några mediechefer hur de själva tycker att deras redaktioner klarade sig: "Mediecheferna berättar om bevakningen av terrordådet"

Frilansjournalisten Jack Werner var en av kritikerna och skriver på DN Debatt om medieetiken och om problem med rykten som snabbt fick stor spridning, som det om påstådd skottlossning vid Fridhemsplan: ”Viktigt att vi i medierna lyssnar till besvikna kritiker”

Martin Ahlquist, politikchef på Expressen, replikerade till Jack Werner på DN Debatt och menade att det tvärt om kunnat vara fel att inte rapportera om den påstådda skottlossningen: ”Återhållsam publicering kan vara djupt oansvarig”  

På måndagen möttes också Jack Werner och DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en webb-tv-debatt och fortsatte att diskutera de publicistiska besluten under nyhetsläget

I Expressen kritiserar Karin Olsson bland annat Jack Werner, under rubriken Mediekritikens Werner och Werner, och menar att "visst ska vi ägna oss åt mediekritik" men att "Den här gången står dock inte sågningarna i proportion till de eventuella misstagen."

Märkningen av artiklar har varit uppe för diskussion i mediebranschen, och allt fler nyhetssajter har som en service till läsarna - och för att undvika missförstånd - börjat förtydliga om en artikel är att betrakta som nyhetsartikel eller åsiktsmaterial. Satirkontot Bakjour tog tillfället i akt att knäppa Dagens Nyheter på näsan med denna skärmdump, apropå såväl uppgifterna om skottlossning som att det i DNs nyhetsartiklar numera står så här i sidfoten:

”Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.”

Men inte bara artiklar kan behöva märkas upp tydligare. De som försökte följa händelserna i sina sociala medier-flöden märkte snart problemet med att få upp postningar som hunnit bli inaktuella på bara ett par timmar. Sveriges Radios sociala medier-chef Christian Gillinger noterade hur framför allt Facebooks sorteringsalgoritmer, som gjorde att flera timmar gamla uppdateringar hamnade överst i flödet trots att innehållet inte längre var relevant och kanske till och med visat sig vara felaktigt, blev problematiska. Han skrev så här på sin Facebook på lördagseftermiddagen:

”Hej alla mediehus som publicerar Facebookinlägg om attentatet: Nu är det tid att gå in i gårdagens publiceringar och tydligt skriva 'Det här är ett gammalt inlägg, med risk för inaktuell information' överst. Facebooks algoritm lyfter upp även gårdagens inlägg och kommer göra det i något dygn till. Det gör det svårare för era läsare/lyssnare/tittare att avgöra vad som är aktuellt och vad som är gammalt. Hjälp dem. Alternativt fundera på om ni ska sätta ett slutdatum på när era poster ska visas i folks flöden.”

I DN gjorde också Kristofer Ahlström en genomgång av desinformationen och ryktesspridningen på nätet den närmaste tiden efter attentatet och bland annat intervjuade han Fredrik Wass som kommenterade:

”På ett sätt är det också precis det här som terrorhandlingar syftar till, att sprida ett budskap som ska få oss att bli rädda, osäkra och minska vår tillit till varandra. Det här är inget nytt som bara sker nu, det sker hela tiden i våra flöden, och många aktörer tjänar på att piska upp motsättningar mellan grupper och polarisera frågor som i grunden är väldigt komplexa och svåra att svara på.”

Här på Medieormen skriver också frilansjournalisten Malin Crona hur hon upplever att debatten om mediebevakningen efter attentatet ”kastar oss tio år tillbaka” apropå lockelsen att tillskriva problemen som uppstår till sociala medier.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".