Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
MEDIEETIK

Rapport från Utgivarnas seminarium om politik, juridik och publicistik

Publicerat onsdag 26 april kl 12.52
Olof Lavesson, Jan Helin och Anders Eka utgjorde panel i Utgivarnas seminarium "Lagen, etiken och alternativen" som ägde rum på JMK i Stockholm, tisdag 25 april.
Olof Lavesson, Jan Helin och Anders Eka utgjorde panel i Utgivarnas seminarium "Lagen, etiken och alternativen" som ägde rum på JMK i Stockholm, tisdag 25 april. Foto: Jenny Mattsson/Sveriges Radio

Självregleringen inom det medieetiska systemet har alla förutsättningar att fungera bra även i framtidens förändrade medielandskap, trots utmaningar som "fake news" och "alternativa fakta". Det ansåg panelen som diskuterade frågan om medieetik vid Utgivarnas seminarium "Lagen, etiken och alternativen" som hölls i Stockholm på tisdagen.
    Jenny Mattsson, kommunikationsstrateg på Sveriges Radio, rapporterar från seminariet.

Intresseorganisationen Utgivarna, där bland andra Sveriges Radio är en av medlemmarna, har lagt fram ett förslag till regeringen om att införa ett gemensamt medieetiskt system för press, radio och tv, som skulle ersätta den nuvarande uppdelningen mellan Granskningsnämnden och PO/PON. Än så länge har man inte fått något gehör för förslaget, men de snabba förändringarna inom medievärlden visar på det nuvarande systemets brister, enligt Utgivarna. Det gäller bland annat att allt fler mediehus producerar både ljud, text, film och bild. Nyligen fälldes exempelvis DN av Granskningsnämnden för otillbörligt gynnande i ett webb-tv-inslag, trots att tidningens publiceringar normalt ska prövas av Pressens opinionsnämnd, PON.

Medier kan ju också prövas i domstol om det exempelvis handlar om förtalsmål. Men panelen, bestående av justitieråd Anders Eka, SVT:s programdirektör Jan Helin och Olof Lavesson (M), ordförande i riksdagens kulturutskott, var överens om att politikerna inte ska försöka reglera medieetiska frågor via hårdare lagstiftning.
   – Det pressetiska systemet har en rad fördelar jämfört med lagstiftning eftersom det inte finns några rättsregler om etik. De mjukare gränserna för reglerna gör det möjligt att omforma dem över tid för att kunna behålla systemets relevans, sa Anders Eka.

SVT:s programdirektör Jan Helin måttade upp avståndet mellan sin vattenflaska och kapsyl för att illustrera hur stort utrymmet för mediernas yttrandefrihet måste få vara. Han påpekade också att gränserna för denna yttrandefrihet ständigt måste prövas och debatteras för att vara relevant.
   – Det är när det blir tyst som man ska bli orolig, när ingen vågar debattera och kritisera olika beslut utan att bli nedtystad. I exempelvis Polen placerar politikerna in lojala medarbetare på public service-bolagen som inte får rapportera opartiskt om regeringen. Oberoende medier är viktiga just i kraft av att de är oberoende och publicistiken mår bra av att vara så långt bort från en statlig reglering som möjligt. Det är inte givet av Gud att public service är sakligt och opartiskt så som vi har det i Sverige.

Helin fick medhåll av Olof Lavesson, som hänvisade till vikten av formuleringarna i de utredningar som just nu pågår kring mediebolagens villkor.
   – Public service är inte ett medium som alla andra, de bolagen behöver särskilda villkor. Det är inte politiker som ska granska hur de krav som ställs upp för verksamheten följs. Sedan är det så att sändningstillstånden, som de ser ut idag, inte speglar teknikens framsteg. Det skulle vara intressant om man kan hitta ett gemensamt medieetiskt system som kan reglera mer än det som står i sändningstillståndet.

Diskussionen gick vidare till hur etablerade medier ska tackla spridningen av fake news, falska nyheter på nätet, som ofta har som syfte att visa upp en ensidig eller helt uppdiktad version av verkligheten. Många har efterfrågat mer undervisning om källkritik i skolorna.
   – Jag är faktiskt inte så orolig för ungas källkritiska kunskaper, snarare är det min egen generation som man bör vara bekymrad över, vi kan vara ganska okritiska och dela vidare saker vi läser. Det är också ett problem att etablerade medier gärna citerar varandra. Om falska nyheter så att säga slinker igenom det nätet så kan de lätt spridas vidare, sa Olof Lavesson.

Lavesson påpekade att public service har en viktig roll att fylla:
   – Det kommer att vara ett flöde av falska och partiska nyheter, frågan är vilka som är fyrtornen i det här, vilka man vänder sig till när åsikterna om vad som egentligen är sant skiljer sig åt. Jag hävdar att det måste vara public service som är de fyrtornen. De ska vara facit.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".