Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
NY FORSKNING: MÅNGFALD

Mer mångfald ju längre artikel

Publicerat onsdag 13 september kl 16.27

I mediebranschen talas det ofta om vikten av mångfald. Men vad menar man med mångfald och hur mäter man? En grupp forskare från Belgien, Tyskland, Italien och Storbritannien har gjort ett försök. De har undersökt mångfalden av perspektiv och röster i nyhetsmediers artiklar om migration.
  Medieormens redaktör Cecilia Djurberg har läst den.

Krönika: Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

Medvetenheten tycks öka om mångfald i mediebranschen och idag är det inte ovanligt att platsannonser för lediga mediejobb innehåller något om att ”mångfald eftersträvas”, formuleringar som att ”mångfaldskompetens” eftersöks hos de sökande, eller att man välkomnar ”andra perspektiv” än de som redan finns på redaktionen. Det är positivt.

Men den som har som mål att mångfald ska genomsyra verksamheten behöver, utöver redaktionens sammansättning, även tänka på mångfalden i den journalistik man producerar – alltså mångfalden av röster och perspektiv i själva innehållet.
   Ett sätt att undersöka hur mångfald syns i artiklar och inslag är att mäta. Men hur mäter man mångfald i nyhetsmedier?

En grupp forskare (Andrea Masini, Peter Van Aelst, Thomas Zerback, Carsten Reinemann, Paolo Mancini, Marco Mazzoni, Marco Damiani och Sharon Coen) har gjort ett försök. I studien: Measuring and Explaining the Diversity of Voices and Viewpoints in the News: A comparative study on the determinants of content diversity of immigration news har de tittat på rapporteringen om immigration i fyra länder: Belgien, Tyskland, Italien och Storbritannien. De har valt ut material från 22 titlar och undersökt det på olika nivåer: på landsnivå, på tidningsnivå och på mikronivå - som är den enskilda artikeln.

Och här blir det intressant, om man, vilket inte är ovanligt hos nyhetsproducenter, tänker att balans och mångfald ska ses i skenet av vad hela tidningen (eller programmet) producerar. Medan nyhetspubliceringar ofta når publiken som enskilda atomer i deras sociala medier-flöden, och då kanske det sammanhang som avsändaren haft i åtanke, att artikeln exempelvis är en del av en artikelserie, inte alltid är uppenbart för konsumenten.   

För den som strävar efter mångfald och balans kan detta vara värt att tänka på, eftersom forskarna kom fram till att spännvidden av röster (”aktörer”) och synvinklar ofta är väldigt begränsad på artikelnivå, och att den är som lägst i opinionsmaterial, som debattartiklar, krönikor eller insändare där endast en persons röst och perspektiv kommer fram, men att det blir större mångfald ju längre artiklarna är och i så kallad specialrapportering. I denna undersökning hördes endast en röst i ungefär hälften av artiklarna och två tredjedelar av artiklarna presenterade endast en synvinkel.
   På tidningsnivå och sett över tid var balansen mellan röster och perspektiv däremot bättre och mångfalden alltså större.

De vanligaste ”aktörerna” som kom till tals i det undersökta materialet var nationella politiker, medan immigranternas egna röster var de som hördes mest sällan.
   Det framkom inga större skillnader i resultaten mellan de olika länderna.

 

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".