Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
NY FORSKNING

Svenska journalisters personliga varumärkesbyggande på Twitter undersökt

Publicerat onsdag 18 oktober kl 12.26

Ulrika Hedman är doktorand vid JMG och har undersökt svenska journalisters varumärkesbyggande på Twitter. I sin studie Making the most of Twitter: How technological affordances influence Swedish journalists’ self-branding kommer hon fram till att svenska journalister skiljer sig från journalister i andra länder genom att de tydligt omfamnat möjligheten att bygga sina personliga varumärken på Twitter.

Svenska journalister odlar sina personliga varumärken på Twitter genom att vara mer publikorienterade, mer nätverkande och mer individualistiska och de skapar en bild av att vara både personliga och professionella. Här skiljer sig svenska journalister från sina internationella kolleger. Detta visar doktoranden Ulrika Hedman i sin studie "Making the most of Twitter: How technological affordances influence Swedish journalists’ self-branding"
   Studien visar också att det är stora skillnader mellan olika grupper av svenska journalister.

Ulrika Hedman utgår ifrån två frågeställningar:

  1. Hur bygger journalister sina personliga varumärken på Twitter utifrån vilken information de uppger i sina presentationstexter på sina Twitterkonton, och finns några skillnader mellan olika grupper av journalister? 
  2. Hur kan statistik från Twitterkontona (antal tweets, följda och följare) härledas och läggas till det personliga varumärket, och finns några skillnader mellan olika grupper av journalister?

I dagsläget anses Twitter vanligen vara det viktigaste sociala mediet inom journalistik, och utifrån Hedmans insamlade data drar hon slutsatsen att populäriteten bland journalister började öka 2009 – då registrerade sig många journalister på Twitter.

Den här studien omfattar 2543 svenska, twittrande journalister, enligt definitionen ”professionell journalist som arbetar som frilans eller är anställd av (nyhets)medieföretag och utför journalistiskt arbete”, och de konton som studerats är personliga/privata konton, inte företags- eller redaktionskonton.

Ulrika Hedman har i sin forskning bland annat sett att: 

  • De allra flesta journalister presenterar sig med namn (98%) på sina Twitterkonton. (På Twitter kan man också välja att registrera sig under ett alias.)
  • Många journalister verkar tycka att det är överflödigt att uppge kontaktuppgifter, detta kanske pga att Twitter i sig är en kommunikationskanal.
  • Bara 13 % har någon form av disclaimer, av typen ”personligt konto” ”mina åsikter är mina” eller ”mina tweets – inte min arbetsgivares” etc

Svenska journalister på Twitter är inte rädda för att låta sina följare lära känna ”personen bakom bylinen”, konstaterar Ulrika Hedman, som utifrån sin insamlade data noterar att 8 av 10 journalister inkluderar någon form av personliga attribut i sin twitterbiografi

Nästan alla Svenska journalister på Twitter väljer att betona professionella attribut i sina presentationer, som till exempel att skriva ut att de är journalister, och många mixar professionell och privat information – liksom för att ”addera en personlig touch”

Studien visar på att det finns stora skillnader i nätverkens storlek:

  • Antalet följare (followers) till de undersökta kontona varierar: från 0  till över 80 000
  • Antal följda (following) varierar från 0 till nära 45 000

Den grupp journalister som inte har uppgett vilken arbetsgivare/uppdragsgivare de arbetar för eller vilken ort de twittrar ifrån sticker ut i bemärkelsen att deras nätverk är mycket mindre (de har färre följare och följer färre konton). Att inte uppge sin vem som är ens arbetsgivare kan, skriver Hedman, vara en indikation på att man vill vara mer frispråkig på Twitter. För denna grupp journalister sticker samtidigt ut som mer aktiva, i och med att de gör fler uppdateringar.

  • Journalister som arbetar i  tabloidpress och storstadspress, och journalister som är baserade i Stockholm har flest följare, kanske för att deras publik på det hela taget är större

Det finns stora skillnader i aktiviteten, såsom i antal uppdateringar. Datan visar på en spännvidd från 0 till över 120 000 tweets. Medel- och medianvärdet i antal uppdateringar indikerar att merparten av journalisterna inte är särskilt aktiva, och att den flitigt aktiva gruppen är liten.

  • Utifrån denna data förefaller manliga journalister vara något mer aktiva än kvinnliga journalister på Twitter.
     

I sin slutsats diskuterar Hedman frågan om en ”avprofessionalisering” kan sägas pågå av journalistyrket, utifrån hur journalister uppträder på Twitter. Detta i och med att de anammar sociala medier-logiken där personlighet premieras och där deras status i yrkesrollen kan sägas påverkas av hur stora nätverk de har och hur aktiva de är. Tidigare forskning har hävdat att ”Twitter har vunnit över journalistiken”, men Hedman resonerar kring att om detta skulle vara sant, så skulle journalister på Twitter förbehållslöst ha anpassat sig efter sociala medier-logiken, men att detta alltså inte är fallet för Svenska journalister. Dessa, visar hennes forskning, mixar alltså professionellt journalistiskt med privat och Hedman drar slutsatsen att de kanske gör detta just för att försöka bibehålla sin trovärdighet som journalister och det som förknippas med den traditionella journalistrollen, samtidigt som de gjort vissa anpassningar till sociala medier-logiken. Och på denna punkt särskiljer sig Svenska journalister från journalister i andra länder, menar Hedman. Hon jämför med en studie av brittiska journalister som visat att dessa prioriterar professionellt innehåll framför personligt på Twitter.

Att Svenska journalister har en annan framtoning, och ägnar sig åt ett annat varumärkesbyggande i sociala medier, tror Hedman kan ha att göra med att svenska medier har en mer individualistisk arbetsmiljö och är organiserade på ett sätt som kan vara mer tillåtande för journalisters personliga varumärkesbyggande.
    Ulrika Hedman spår att vi kommer att se en ytterligare utveckling av detta mixande, och att det professionella och det personliga i journalisters twittrande kan komma att smälta samman än mer i framtiden.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".