Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
POLITIK

Desinformation påverkade inte valresultatet i Tyskland enligt flera experter

Publicerat tisdag 14 november 2017 kl 10.49

Vilseledande information påverkade inte valresultatet i Tyskland, men skapade ändå rubriker. Det skriver Ingrid Brodnig, österrikisk journalist och författare till boken Lügen im Netz i en artikel på First Draft News.

Inför det tyska valet fanns en oro att desinformation och annan felaktig information skulle påverka röstandet, men enligt flera experter skedde inte detta i någon större bemärkelse. Författaren Ingrid Brodnig hänvisar i sin artikel på First Draft News till en genomgång av tyska Faktenfinder, Snopes Germany Election So Far Unaffected by ‘Fake News’ samt en undersökning från Oxford University: ” Junk News and Bots during the German Parliamentary Election: What are German Voters Sharing over Twitter?”

First Draft News har också tidigare konstaterat att det tyska valet inte blev det slagfält för desinformation som på förhand befarats, i sammanfattningen av faktagranskningsprojektet WahlCheck17: #WahlCheck17: What if war were declared and nobody came?

Ändå skapade olika typer av felaktig information rubriker i den tyska valrörelsen, skriver Ingrid Brodnig.

Det är viktigt att förstå vilka olika sorters felaktigheter som sprids i samband med valrörelser, hur denna typ av information skapas och hur den sprids, för att dra lärdomar inför kommande val, menar Brodnig. Det är viktigt att förstå hur informationsekosystemet fungerar.

First Draft News har tidigare publicerat en genomgång av sju typer av felaktig information som ibland slarvigt buntas ihop under det problematiska uttrycket ”fake news”: Claire Wardle: Fake news. It’s complicated

  1. Satire or parody – No intention to cause harm but has potential to fool
  2. Misleading content – Misleading use of information to frame an issue or individual
  3. Imposter content – When genuine sources are impersonated
  4. Fabricated content – New content is 100 % false, designed to deceive and do harm
  5. False Connection – When headlines, visuals or captions don’t support the content
  6. False Context – When genuine content is shared with false contextual information
  7. Manipulated content – when genuine information or imagery is manipulated to deceive

Ingrid Brodnig har hittat exempel på hur alla sju typer av ”mis- and disinformation” fått spridning under den tyska valrörelsen men drar slutsatsen att det inte var ett lika omfattande problem i Tyskland som i den franska valrörelsen. Samtidigt spårar hon gemensamma trender, som i att många fall av desinformation fokuserar på ämnen relaterade till migration och muslimer, och att individuella politiker ofta blivit offer för falsk information. Spridningen av denna typ av felaktig information, skriver Brodig, cirkulerade inom särskilda åsiktskluster, såsom antimuslimgrupper på Facebook och i regionala communities.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".