Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En podd om sex och relationer - med Maria Maunsbach.
Veckans gästbloggare: Nino Mick

Alla som har fitta är inte tjejer (men jag vill ändå knulla, okej?)

Publicerat måndag 7 oktober 2013 kl 10.30
Foto: Nino Mick

Och vi har ögonkontakt mellan hoppande kroppar
du säger ”Hej,
vad gör en tjej som du
på ett ställe som det här?”
Tänk att det kan bli så tyst
i en lokal full av ljud
för säkerhets skull upprepar du frågan
med lite högre volym, ”Så,
vad gör en tjej som du,
på ett ställe, som det här?”
På nåt sätt hade jag förträngt detta
på nåt sätt hade jag glömt bort
att alla inte är transmedvetna feminister
som frågar om pronomen
ska jag nu stå här
med basen i bröstet
och tårarna i halsen
och vråla för öron som kanske är döva:
”Alla som har fitta
är inte tjejer”

Jag heter Nino. Hej. Jag gör Spoken word och är regerande svensk mästare i Poetry Slam. Jag ritar serier och kallar mig sexualpolitisk aktivist.

Jag är också transperson. Mitt pronomen är könsneutralt. Hen eller den. Jag identifierar mig varken som man eller kvinna, utan som genderqueer. Eftersom vi lever i ett samhälle där kön ses som två tydligt åtskiljbara kategorier så kan det här vara nya begrepp för många, men räds icke. Här kommer en någorlunda pedagogisk serie om olika sätt att se på kön.

 Pedagogisk serie om kön (KLICKA HÄR!).

Så om jag varken är man eller kvinna, vad fan är jag då?

”Jo”, ska jag svara dig, ”jag är en människa.” En lekande, liggande, knullande människa.

En är ganska naken när en knullar. Kläder kan vi ha på oss, absolut, men vi är ändå nakna eftersom vi omöjligt kan kontrollera varje rörelse, kroppslig respons, stön och läte.

Allt vi vill är att vara åtråvärda! Jag vill ligga där i lakanen och vara vacker. Men alla vet att killar och tjejer är vackra på olika sätt. Byt plats på killen och tjejen i reklamen och herremingud vad humoristiskt det blev! För när killen har huvudet på sned, sårbara ögon och halvöppna läppar är han plötsligt fånig, ja rent av bögig. Kvinnliga attribut och beteenden värderas lägre, därför blir en man med ”feminint beteende” löjeväckande, och en kvinna med ”maskulint beteende” får högre status och betraktas som häftig - så länge hon inte ”går för långt”, då blir hon bara en stereotyp, en flata. Heteronormen gör att identiteter som bög och flata används som skällsord.

Så: jag vill ligga där i lakanen och vara vacker. Utan att för den sakens skull vara en tjej. Men det finns regler, gränser, normer och jag kommer alltid vara tvungen att förhålla mig till dem. Att vara åtråvärd som tjej är något annat än att vara åtråvärd som kille. Det är olika regler, olika handlingar som från födseln blivit belönade och bekräftade som ”okej”. Jag är Pavlovs hund. Hela min uppväxt har jag själv identifierat mig och blivit behandlad som tjej. Mina preferenser och mitt sätt att vara (mitt sätt att knulla) är könat och feminint kodat. Och oavsett hur min identitet är nu så görs jag till en tjej i sängen. Det vill jag inte.

Alternativet är att aktivt försöka göra kön på ett annat sätt, men det vill jag inte heller! Jag är kåt och vill inte försöka iscensätta queerteoretiska motståndsstrategier, jag vill knulla. Jag vill inte tänka, jag vill vara alldeles naken.

Det handlar om manus. Jag har gått omkring med det i fickan så länge nu: Hångla, suga, bli slickad (om jag har tur), kuken-i-fittan-sex, komma (om jag har tur). Jag har det alltid redo, memorerat. Att prata är överflödigt, vi vet ju vad som väntar, vad som förväntas. Du har en kuk. Jag har en fitta. Vi vill ligga med varandra. Resten är oundvikligt.

Eller? Jag söker efter något annat. Efter sammanhang som hjälper till att vända ut-och-in på begreppen, klättra över könslabyrintens stängsel, göra allting fel och upp-och-ner, fuck the cis-tem!

Jag söker och jag hittar sammanhang som ser manuset för vad det är: I bästa fall ett manus för förutsägbart sex, i värsta fall ett manus för våldtäkt. I samtliga fall ett uttryck för en våldtäktskultur – vem behöver uttryckligt samtycke när alla vet vad som väntar? Vad som förväntas. Börja inte hångla med någon om du inte är redo att släppa till. Annars får du skylla dig själv. I alla fall lite grann. Det förstår du väl?

Men det jag minns mest är
samtalet efter
en madrass, två feminister
det privata är politiskt
och lika barn leka bäst
men en kan inte veta på förhand
hur en ska leka härnäst
när det varken finns kuk
eller heteropekpinne

Samkönat sex har inte samma manus, och däri ligger dess revolutionerande potential. Att prata om sex är att skapa en samtyckeskultur. Det är att skriva nya manus tillsammans. Och de försöker vi ta med oss till andra sexuella relationer, oavsett vilka könsorgan och könsidentiteter våra partners har. Det är då det kan börja hända konstiga saker.

Som när hen slickar mig med två fingrar i min fitta och det känns så där oundvikligt. Jag bara dras närmare och närmare, långsamt, längre in i mig själv, och jag känner... att det är något konstigt här. När vi hånglar. När jag slickar hens armhåla och låter tungan löpa nerför bröstet, mage, höftben, ner till... knävecket. Det är något som händer när vi knullar. Nej, vänta... Det är något som inte händer.

Hen knullar mig och jag känner mig som en butchflata, en läderbög, en vinbergssnäcka, ett lejon, en kattunge. Jag suger kuk och knullar röv, jag får örfilar och orgasmer... Och jag känner mig inte som en tjej.

Men jag känner mig jävligt vacker.

Nino Mick Ninomick.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".