Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En podd om sex och relationer - med Maria Maunsbach.
Frågor och svar

Fråga Camilla: Hon lånar ut sin kropp till kompisar

Publicerat torsdag 14 januari 2016 kl 09.00
Tjej. Foto: Maëlle Caborderi/Flickr  (CC BY-ND 2.0)
Tjej. Foto: Maëlle Caborderi/Flickr (CC BY-ND 2.0)

Hej ligga med P3!

Jag är en tjej på 17 år och har ett problem. Jag tycker synd om mina killkompisar som aldrig "fått gjort" någonting, exempelvis aldrig tagit på ett par bröst eller hånglat osv. Jag känner då ett jättebehov av att "hjälpa" dem att uppleva det, så jag lånar ut mig själv, bara för att vara snäll. Jag tycker detta kan vara jättejobbigt efteråt och jag känner mig jätteäcklig. Vad är det för fel på mig? Är jag ensam om att känna så här?

/anonym

Svar: Det är inte ovanligt att kompisar experimenterar med varandra, särskilt inte i unga år. Sen är det en del som i stunden upplever att det är roligt och härligt men som kan ångra sig i efterhand av olika skäl. Det kan handla om att känna att man brutit mot vad som förväntas av en som tjej eller kille eller känna en oro över vad andra ska tänka. Men när det här görs på ett lustfyllt sätt där alla är med på det är det inget att vara bekymrad över.

Ibland handlar den här typen av aktiviteter inte om lust eller nyfikenhet och man kan ångra sig i efterhand av den anledningen. Kommer man i efterhand på att det inte kändes bra ska man heller inte fortsätta göra det. Där behöver man inte ha dåligt samvete - att stilla någon annans nyfikenhet kan aldrig ligga på ens eget ansvar, utan får vara någonting man gör för att man vill det tillsammans.

Det kan vara svårt att förändra om man kommit in i ett mönster med sina kompisar där det förväntas att relationen ska innehålla sexuella inslag. Då kan det vara bra att ta hjälp av någon utomstående för hur man kan skapa nya sätt att umgås som man är mer bekväm i. Ibland räcker det med att prata med en vän om hur man kan ta upp med kompisarna att man inte vill. Vill man prata med någon helt utifrån kan man prata med personal på ungdomsmottagning, skolsköterska eller skolkurator för att få tips och hjälp på hur man kan hantera situationen.

//Camilla

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".