Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios samlade bevakning av Nobelpriset

Nobelpris till japansk stamcellsforskare - eller provrörsbefruktningens fader?

Publicerat måndag 4 oktober 2010 kl 07.24
Världens första provrörsbarn, Louise Brown, föddes den 25 juli 1978 i England. Pionjärerna som utförde provrörsbefruktningen var experterna och forskarna Patrick Steptoe, gynekolog, och fysiologen Robert Edwards - den senare är en av favoriterna till årets nobelpris i medicin och fysiologi.

I dag offentliggörs årets nobelpristagare i medicin och fysiologi – och en het kandidat är den japanska stamcellsforkaren Shinya Yamanaka. Men uppgifter på måndagsmorgonen gör gällande att det i stället troligtvis blir Robert Edwards, den brittiske pionjären inom provrörsbefruktning, som tar hem priset.

Tänk att vanliga hudceller på din hud går att lura tillbaka i utvecklingen, så att de blir som stamceller i ett embryo. Därifrån kan dina hudceller bli till vilken sorts cell som helst i kroppen – en upptäckt som lett till många förhoppningar att bota svåra sjukdomar.

Till exempel skulle det kunna gå till så att man tar hudceller från en exempelvis hjärtsjuk person, och utifrån dem skapa hjärtceller som man sedan kan testa mediciner på. Därigenom skulle man kunna få en så perfekt behandling som möjligt för patienten.

Shinya Yamanaka, från Kyoto, Japan, heter mannen som för bara några år sen lyckades med de här banbrytande experimenten att lura hudceller. Yamanaka är i dag 48 år gammal, och får om han vinner troligtvis dela priset med pionjären inom området, den 77-årige sir John Gurdon. Han banade väg för hela fältet genom att i experiment på grodor visa att varje enskild cell innehåller alla arvsanslag för hela individen. Utan den kunskapen skulle inte Shinya Yamanaka ha kunnat lyckas.

Ett annat område som kan få pris kan kallas gerillasoldaterna i vårt immunförsvar. Det handlar om så kallade dendritiska celler, som likt träd grenar ut sej och signalerar till resten av kroppens immunförsvar att man måste sätta igång och jobba.

Amerikanen Ralph Steinman var den som upptäckte att de dendritiska cellerna, även kallade Langerhanska celler, måste till för att något ska hända i immunförsvaret.

Ett tyvärr mindre troligt tips är två kvinnor inom cancerforskningen: Janet Rowley, nu 85 år gammal, som hemma vid köksbordet upptäckte att gener på kromosomer byter plats och därmed kan orsaka cancer. Den andra är Mary Claire King, som upptäckte bröstcancergenerna.

Britten Robert Edwards, som kan kallas provrörsbefruktningens fader, är en annan person som nu på måndagsmorgonen dykt upp som en trolig pristagare. Svenska Dagbladet säger sig ha fått förhandsinformation om att det just Edwards namn som kommer att ropas upp klockan halv tolv i dag, då nobelkomittén offentliggör sitt beslut.

Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Peter Alestig
peter.alestig@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".