Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios samlade bevakning av Nobelpriset

Fredspriset – prestigefyllt, politiskt och provokativt

Publicerat fredag 9 december 2016 kl 16.22
Guldfärgad text: "Den norske nobelkomite".
Foto: Tobias Schwarz/TT.

Fredspriset är ett mer politiskt pris än de övriga Nobelprisen. Det drar också till sig mer stjärnglans och kontroverser. Ekots utrikesreporter och tidigare Oslo-korrespondent Beatrice Janzon har bevakat Nobelpriset under många år.

Den norska Nobelkommitténs ordförande offentliggör Nobels fredspris i oktober varje år i samband med att de svenska nobelpriserna avslöjas. Fredspriset brukar kallas för världens mest prestigefyllda pris och är ett mer politiskt Nobelpris än de svenska priserna.

De norska kommittémedlemmarna belönar insatser för att avsluta konflikter, sänder ut ett budskap i pågående konflikter och flera år har fredsbegreppet vidgats till att också handla om miljö och fattigdomsbekämpning.

Men trots att fredsforskare, journalister och vadslagningsfirmor spekulerar för fullt, är det inte alltid som vinnaren överhuvudtaget finns med bland förhandsfavoriterna.

Under flera år fick den norska Nobelkommittén kritik för att ha slirat iväg alltför långt från Alfred Nobels testamente och grundtanke med priset. De senaste åren har priserna gått till mer traditionellt fredsarbete som handlar om nedrustning av vapen, fredsmäkling och andra insatser för att avsluta konflikter.

I år valde Nobelkommittén i Oslo att ge fredsprocessen i Colombia en spark i baken genom att välja president Juan Manuel Santos som pristagare för förhandlingarna om ett fredsavtal med Farc-gerillan.

Många blev förvånade eftersom det colombianska folket röstat nej till fredsavtalet bara några dagar före kungörelsen och det sågs som ett misslyckande på vägen.

Men processen skyndades på och gick vidare före prisutdelningen i december.

Förra året belönades den nationella kvartetten för en fredlig dialog i Tunisien. Det var i Tunisien som gnistan tändes till den arabiska våren och när regimen föll samarbetade flera olika grupper, islamister och sekulära, för en ny grundlag.

Pakistanska aktivisten Malala Yousafzai blev den yngsta fredspristagaren. Hon delade priset med indiern Kailash Satayarthi 2014 för insatser mot förtryck av barn och ett engagemang för barns skolgång i konflikter.

Också flera organisationer har de senaste åren tilldelats fredspriset, som EU och organisationen OPCW som arbetar för förbud mot kärnvapen.

Valet av kinesiske människorättsaktivisten Liu Xiaobo väckte också stor uppmärksamhet och skapade problem för Norge. Norska företag fick svårigheter att göra affärer med Kina efter beskedet.

När Barack Obama tilldelades priset 2009 hade han just tillträtt och hade knappt hunnit uträtta något, istället var det ett sätt att uttrycka förhoppningar om hans presidentskap.

Men valet av finländaren och fredsmäklaren Martti Ahtisaari var mindre kontroversiellt och mer traditionellt.

Även klimatarbete och fattigdomsbekämpning har belönats. Nobelkommittén överraskade 2006 genom att ge priset till ekonomiprofessorn Muhammad Yunus och Grameen Bank i Bangladesh.

De var helt okända namn för de flesta, och förekom inte i förhandsspekulationerna.

De belönades för arbetet med att skapa en social och ekonomisk utveckling genom att ge små lån till fattiga som vill starta företag, så kallade mikrokrediter.

"Varaktig fred kan inte skapas utan att stora folkgrupper finner vägar till att bryta sig ut ur fattigdom. Mikrokrediter är en sådan väg. Utveckling underifrån främjar demokrati och mänskliga rättigheter", stod det i motiveringen.

Första gången arbetet för miljö lades in i fredsbegreppet var 2004.

Då gick priset till den för många okända kenyanska miljökämpen och professorn i biologi Wangari Maathai. Hon fick priset för sitt arbete med att främja demokrati, en bärkraftig utveckling och mänskliga rättigheter.

I motiveringen betonade Nobelkommittén hennes insatser med att engagera kvinnor att plantera 30 miljoner träd i Kenya.

Nobelinstitutets direktör har också sagt att det kan bli aktuellt att ge fredspriset för insatser på medieområdet.

Vidgat fredsbegrepp

Många har välkomnat ett mer modernt tänkande av Nobelkommittén. Miljöorganisationer har korkat upp champagneflaskorna.

Precis som Nobelkommittén har vidgat fredsbegreppet, har också säkerhetsbegreppet vidgats, både i den politiska och akademiska debatten samt inom många länders försvar.

Efter kalla krigets slut talar man inte bara om väpnade konflikter som hot mot säkerheten utan också miljöhot, terrorhot, klimathot, hot mot IT, infrastruktur samt ekonomin.

Nobelkommittén har flera gånger hamnat i besvärlig sits när priset gått till personer för fredsuppgörelser som sedan inte hållit.

Vissa medlemmar i den norska Nobelkommittén ville till och med att priset till israelen Shimon Perez skulle kallas tillbaka på grund av hans agerande mot palestinierna.

Men alla är inte lika förtjusta över att fredsbegreppet har vidgats.

Vissa fredsforskare till exempel anser att fredsbegreppet har blivit urvattnat, priset tappat sin betydelse och att den norska Nobelkommittén inte alltid lyckats förklara kopplingen till fred tillräckligt väl i motiveringarna.

Politiker väljer pristagare

Utöver medlemmarna i norska Nobelkommittén kan nomineringar även göras av bland annat ledamöter i parlament och regeringar, medlemmar av internationella domstolar, tidigare pristagare och ledare av fredsforskningsinstitut och professorer i vissa ämnen.

I Norge är det till skillnad från i Sverige en politiskt tillsatt kommitté som utser vinnaren. Nobelkommittén offentliggör inte namnen, men många av dem som lämnar in förslag väljer att öppet berätta vem eller vilka de har fört fram.

Under några år under första och andra världskriget delades inte priset ut alls. En enda gång har en vinnare vägrat ta emot priset. Det var den nordvietnamesiske chefsförhandlaren Le Duc Tho som 1973 inte ville dela priset med USA:s utrikesminister Henry Kissinger.

Firandet ingen tävling i elegans

Det norska Nobelfirandet äger rum under tre dagar i december. Till den norska traditionen hör bland annat att fredspristagaren håller en egen presskonferens dagen före prisutdelningen.

Journalister från hela världen sitter bänkade i en av norska nobelinstitutets salar. Ofta samlas ett gäng demonstranter med plakat utanför för att visa sitt stöd eller missnöje. Deras rop brukar höras upp till presskonferensen.

I Norge är Nobelfirandet mer folkligt än i Sverige. Krig och fred är komplicerade ämnen och hör inte ihop med överdådigt festande, tycker Nobelkommittén.

På det sättet hoppas norska nobelinstitutet nå ut med fredsbudskapet utanför de fina salongerna och till barn och unga.

Barn får ställa frågor till fredspristagaren. Vinnaren har flera gånger också stått på en scen huttrande i den norska vinterkylan framför Rådhuset vid Oslofjorden och lyssnat på när barn sjungit norska fredssånger.

Osloborna hedrar också fredspristagaren med ett fackeltåg i vintermörkret som avslutas på gatan Karl Johan där pristagaren vinkar från balkongen på Grand Hotel innan Nobelmiddagen börjar där.

Den norska Nobelmiddagen spelar inte i samma högtidliga division som i Sverige med direktsända kommentarer om balklänningar och blomsterdekorationer.

Det är en stilfull tillställning, men den har betydligt färre gäster än den svenska. Dessutom är det smoking som gäller, inte frack som i Stockholm.

Maten serveras på tallrikar, inte på silverfat. Tidigare var inte kungligheterna med men numera gästar kung Harald, drottning Sonja och kronprinsparet Haakon och Mette-Marit den norska middagen.

Stjärnglans i Oslo

Det norska kalaset är mer personfokuserat än det svenska som har så många pristagare.

Det syns också i de små detaljerna. När den amerikanske före detta presidenten Jimmy Carter fick fredspriset 2002 till exempel, lagade den franske kökschefen på Grand Hotel en dessert med jordnötsgrädde till chokladkakan, eftersom Carter växte upp på en jordnötsfarm.

Hela det norska fredskalaset avslutas med en stor konsert med världsstjärnor.

Konserten tv-sänds till hundratals miljoner hushåll i hela världen och artister som Sting, Katie Meluha, Joss Stone och Bruno Mars är bland de som uppträtt.

Den första fredspriskonserten hölls 1994. Pristagaren får själv önska några av artisterna, ofta kommer de från det egna hemlandet.

Många rördes av hur Muhammad Yunus dotter Monica Yunus sjöng opera för sin far på scenen.

Filmstjärnorna Anjelica Houston, Sharon Stone, Tom Cruise, Julianne Moore, Katarina Zeta Jones, Anthony Hopkins och Meryl Streep är bland de världsstjärnor som lett nobelkonserten.

Vissa kritiker anser att norska Nobelkommittén helt är i händerna på de amerikanska tv-bolagen när artisterna väljs ut och att det därför ofta är alldeles för många amerikanska och västliga artister.

Kung Harald invigde 2005 Nobelsenteret i Oslo, ett toppmodernt museum om fredspriset och världens konflikter.

Just det året uppmärksammades också relationen mellan Sverige och Norge - 100 år efter den fredliga unionsupplösningen mellan våra länder. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".