Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Veckans nyhetsmagasin som förklarar så att man förstår.
Världen

Vi förklarar vad Palestina är

Publicerat fredag 31 oktober 2014 kl 12.42
Detta är Palestina
(5:18 min)
Manifestation på Sergels torg i Stockholm under 2011 för att Sverige ska rösta in Palestina till att bli medlemsstat 194 i FN. Foto: Fredrik Persson / SCANPIX / TT.

Svenska regeringen säger nu att Palestina ska ses som ett riktigt land. Regeringen hoppas att Palestina och Israel genom det ska bli jämnlika och att det ska bli fred.

Palestina består av två olika områden, Västbanken och Gaza. Mellan dessa områden ligger grannlandet Israel.

Det är oklart var gränsen ska gå mellan Israel och den palestinska staten. Men den svenska regeringen tycker att gränsen borde gå på samma ställe där den gick år 1967. Det betyder till exempel att israelerna och palestinierna skulle få var sin del av staden Jerusalem.

FN ville ha en palestinsk stat Redan år 1947 bestämde Förenta nationerna, FN, att det skulle bildas två nya stater i Mellanöstern, Israel och Palestina. Israel skulle vara ett land där det judiska folket kunde bo och Palestina skulle vara för det palestinska folket.

Palestinierna pratar arabiska och är antingen muslimer eller kristna.

Israels arabiska grannländer vägrade att gå med på FN-beslutet om två nya länder. Därför blev det krig mellan araberna och judarna. Judarna vann kriget och lyckades behålla sitt land Israel. Men grannländerna tog områdena Västbanken och Gaza, så det blev aldrig någon palestinsk stat den gången.

Israel blev större År 1967 blev det återigen ett krig där Israel fick slåss mot alla sina arabiska grannländer samtidigt. Men på bara 6 dagar lyckades Israel besegra sina fiender. Då tog Israel också makten över områdena Västbanken och Gaza.

Efter det här kriget har massor av israeler flyttat till Västbanken. Nu bor det en halv miljon israeler där.

Israel har lämnat tillbaka Gaza till palestinierna. Medan Västbanken idag är uppdelat. Vissa områden styrs av Israel och vissa styrs av palestinierna.

Palestinska myndigheten År 1993 bildades Palestinska myndigheten. Den godkändes av både Israels regering och palestiniernas politiska ledare.

Den här myndigheten har länge fungerat ungefär som en stat och palestinierna har en egen regering och en egen president. Men den palestinska regeringen kontrollerar bara mindre delar av Västbanken och ibland har regeringen haft svårt att kontrollera Gaza.

Alla vill ha Jerusalem En känslig fråga är vad som ska hända med staden Jerusalem. Där finns heliga platser som är viktiga för både judar, muslimska palestinier och kristna palestinier.

Före 1967 hade Israel den västra delen av Jerusalem. Men i kriget 1967 tog israelerna över hela staden. Enligt israelisk lag tillhör hela Jerusalem numera Israel.

Den palestinska regeringen kräver att få östra Jerusalem som huvudstad. Och det kravet stöds också av den svenska regeringen.

En del är tveksamma till den nya staten Det finns ungefär 200 länder i världen. Bland de länderna är det bara hälften som har erkänt Palestina som en stat. Både USA och många EU-länder vägrar att erkänna Palestina som en stat.

Det finns flera skäl till att en del är tveksamma till att kalla Palestina för en stat. De menar bland annat att landets gränser är oklara. Dessutom kontrollerar den palestinska regeringen bara delar av Västbanken och har ibland haft svårt att styra Gaza.

Därför menar många politiska ledare i världen att Palestina inte kan fungera som en riktig stat.

Sverige vill ha fredssamtal Utrikesminister Margot Wallström vill att både israelernas och palestiniernas ledare ska börja prata med varandra igen. Då kan de komma överens om hur det ska bli fred.

Margot Wallström tror att Israels regeringen skulle ta palestinierna på större allvar om de hade en egen stat: – Vi vill att parterna ska gå tillbaka till förhandlingsbordet. Då måste man skapa parter som har respekt, som har ett självbestämmande och att de erkänns som en fullvärdig partner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".