Stora skillnader i Sjuhärad
Herrrljunga är en av de sämsta kommunerna när det gäller att sortera matavfall. Borås, Bollebygd och Mark är bäst i klassen och de andra kommunerna liger mitt emellan. Det visar P4 Sjuhärads granskning.
Ekonomin styr sophanteringen
Herrrljunga är en av de kommuner som inte hämtar hushållens matavfall för återvinning, utan samlar istället allt i en påse - för förbränning. Det är det delvis en ekonomisk fråga, eftersom ett sådant system är dyrt att bygga upp, säger kommunalrådet Kurt Hårsmar (C).
"Kan inte betala vad som helst"
"Kan inte betala vad som helst" (1:41)
En majoritet av kommunerna i Sjuhärad lever inte upp till det nationella miljömålet att 35 procent av hushållens matavfall ska återvinnas genom biologisk behandling 2010.
Herrljunga är en av de kommuner som inte hämtar hushållens matavfall för återvinning, utan samlar istället allt i en påse - för förbränning.
I Herrljunga är det delvis en ekonomisk fråga, eftersom ett sådant system är dyrt att bygga upp, säger kommunalrådet Kurt Hårsmar (C):
Reporter Jenny Hellström, Sveriges Radio Sjuhärad, 2011-01-31
Måndag 31 januari 2011 kl 07:37 (Nyheter P4 Sjuhärad)
– Det klart att vi skulle kunna sortera den delen och betala vad det kostar så att säga men man måste ju hela tiden ha med sig ekonomin i det här också, jag tror inte konsumenterna är villiga att betala vad som helst, säger Kurt Hårsmar (C), kommunalråd i Herrljunga.
2010 skulle 35 procent av hushållens matavfall återvinnas biologiskt, enligt det nationella miljömål som riksdagen satt upp men än är det långt kvar. Bara cirka 22 procent av matavfallet återvinns idag.
Enligt en undersökning som Sveriges Radios lokala stationer gjort är det bara 132 av landets 290 kommuner som erbjuder hämtning av hushållens källsorterade matavfall. I Sjuhärad är det till exempel bara kommunerna Bollebygd, Borås och Mark som erbjuder den här möjligheten.
Herrljungas gamla soptipp i Tumberg används idag mest som en omlastningsstation - för vidare transport av soporna så att de kan brännas. Tillsammans med Vårgårda, Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn erbjuder Herrljunga nämligen inte hämtning av hushållens källsorterade matavfall - allt samlas istället i samma påse för förbränning.
Precis som Herrljungas kommunalråd Kurt Hårsmar anger flera av kommunerna ekonomin som en anledning: eftersom det inte finns något lagkrav har man valt en billigare lösning.
De här kommunerna har istället satsat på ett system med hemkompostering och menar att man på så sätt tar sitt ansvar. Kurt Hårsmar igen:
– Men vi nöjer ju oss inte med det, vi håller hela tiden och jobbar på att förbättra det. Och sedan en liten kommun, det är väl ganska mycket begärt att vi skulle gå i bräschen och uppfylla målen först, säger Kurt Hårsmar.
Tre kommuner klarar målen
I Borås lever man upp till miljömålen med råge, här återvinns 77 procent av hushållens matavfall. Men det kan bli ännu bättre. Mycket sopor som läggs i de vita påsarna skulle kunna återvinnas, säger Hans Skoglund på Borås Energi och miljö. Både Mark och Bollebygd ligger nära de siffrorna och dessa tre kommuner lever upp till de nationella målen.
"Det hänger på motivationen"
"Det hänger på motivationen" (1:41)
Det är stora skillnader i hur kommunerna i Sjuhärad tar hand om hushållens sopor. Flera av kommunerna lever inte upp till riksdagens mål att 35 procent av matavfallet ska återvinnas biologiskt.
I Borås lever man upp till målen med råge, här återvinns 77 procent av hushållens matavfall.
Men det kan bli ännu bättre.
Mycket sopor som läggs i dom vita påsarna skulle kunna återvinnas, säger Hans Skoglund, Borås Energi och miljö:
Reporter Jenny Hellström, Sveriges Radio Sjuhärad, 2011-02-01
Tisdag 01 februari 2011 kl 07:54 (Nyheter P4 Sjuhärad)
– Det kan vara en 20-30 procent förpackningar i den vita påsen, och matavfallet kan också ligga i den storleksordningen, säger Hans Skoglund, Borås Energi och miljö.
"En fossilbränslefri stad" är kommunala energibolaget Borås Energi och miljös slogan och man har kommit en bit på väg, den biogas som tillverkas av hushållens matavfall på avfallsanläggningen Sobacken driver idag både bilar, bussar och sopbilar i stan.
Men även här finns en hel del kvar att göra, och det är också något som pekar på ett mer allmänt problem. En stor del av vårt hushållsavfall hamnar nämligen på fel ställe.
– Här står det plastförpackning, men här är det pappersförpackningar, säger Julia Ekblom, som noggrant sorterar ut de olika förpackningarna hemma i lägenheten men hon hör till ovanligheterna.
När Borås har analyserat soppåsar från olika området visar det sig att den vita, brännbara påsen innehåller så mycket som 10-15 procent matavfall och cirka 20 procent förpackningar - material som egentligen skulle återvinnas men som nu bränns. Att justera taxan är något som diskuterats för att få bukt med felsorteringen men Hans Skoglund, Borås Energi och miljö tror inte att det är rätt väg att gå:
– Jag tror det hänger på motivation, vi har ju märkt det under vissa tider att vi har haft olika typer av miljöengagemang ute i samhället. Nu växthuseffekten och det märker vi av när det gäller hur bra folk sorterar, säger Skoglund.
En orsak till att det läggs mycket i den brännbara påsen som skulle kunna återvinnas, kan vara att det inte alltid är så lätt att få det rätt. Det visar det sig när fd miljöchefen i Mark, Sven Erik Bergström, får sortera en påse blandade sopor...
Fakta
50 procent av hushållen i Herrljunga kommun komposterar hemma, enligt kommunens beräkningar innebär det att cirka 30 procent av herrljungabornas matavfall återvinns (att jämföra med det nationella 35 procentsmålet).
Vårgårda hemkomposterar 40 procent av hushållen, 25 procent av matavfallet återvinns.
Tranemo kommun når upp till målet att 35 procent av matavfallet ska återvinnas, här hemkomposterar cirka 80 procent av hushållen.
När det gäller Svenljunga och Ulricehamns kommuner finns inga exakta uppgifter om hur många som hemkomposterar. Svenljunga säger att de inte når upp till det nationella målet.
Fakta sophantering
Även kommunerna Bollebygd och Mark använder Boråssystemet med svarta (matavfall) och vita (brännbart) påsar för sin sopsortering. Bollebygd har inte gjort någon plockanalys. Mark har gjort en enklare plockanalys som inte går att jämföra med Borås, Marks analys visar dock att många sorterar "fel" i den brännbara påsen även i Mark, till exempel läggs glas, metall och pappersförpackningar i den brännbara påsen.
Samtliga tre kommuner, som alltså är de i Sjuhärad som hämtar hushållens matavfall, lever dock upp till det nationella målet om 35 procent fast det är bara Borås som har en så exakt siffra som 77 procent men de övriga två kommunerna säger att de ligger i närheten.
Här kan du se hur det ser ut i övriga delar av Sverige. Flera andra P4 stationer har kartlagt sopsorteringen runt om i landet.
