Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Gömda flyktingar får jobba vitt

Publicerat fredag 9 november 2007 kl 10.10
Städjobb är mycket vanlig bland odokumenterade arbetare

Personer som fått avslag på sin asylansökan, och därmed ska lämna Sverige, kan fortsätta jobba här med sin svensk skattsedel.

Orsaken är att Skatteverket inte stämmer av med Migrationsverket, och därför kan någon som nekats asyl utan problem förnya sin skattsedel som man har rätt att få under asylprocessen.

Reporter: Alberico Lecchini

Teresa, en boliviansk kvinna som fått nej på sin asylansökan, berättar hur hon lyckats jobba flera år i Sverige...

- ” När du får ditt LMA-kort som asylsökande har du har rätt att begära en A-skattsedel och det kvittar om du har arbetstillstånd eller inte. Du får A-skattsedeln inom en vecka. Det är det enda som de flesta arbetsgivarna kräver när man söker jobb - och varje månad bidrar man med sin skatt till staten som alla andra medborgare i landet. Efter att man får sin asylansökan avslagen är skattesedeln fortfarande giltig och man kan förnya det varje år och det tillåter dig att fortsätta jobba”, berättar Teresa..

LMA... det står för Lagen om Mottagande av Asylsökande... och varje asylsökande i Sverige har rätt till ett så kallat LMA-kort.

Och med det kortet kan man vända sig till Skatteverket och få en A-skattesedel - nåt som alla seriösa arbetsgivare kräver för att kunna ge en anställning.

I och med detta får man också ett s.k. samordningsnummer - och det här samordningsnumret räcker sedan för att förnya A-skattesedeln - oavsett om man befinner sig illegalt i Sverige eller inte.

På Skatteverket säger man att det är arbetsgivarens sak att kontrollera den anställdes giltiga tillstånd. Pia Blank är tjänsteman där.

- ”Ja, det riktigt. Har man ett samordningsnummer som visar att man är registrerade i Sverige då är det inget större problem förnya sin A-skattsedeln. Det framstår som lite konstig, men A-skattsedeln talar inte om folk har rätt att jobba eller inte, utan det är arbetsgivares som bör kontrollera på andra sätt. Sen är det också så att dessa två lagar som har att göra med rätten att få stanna i Sverige och arbetstillstånd samt skatterätten är två separata stupprör som löper vid sida av varann. Och det är så att om man vistas i Sverige illegalt men jobbar här, är man skatteskyldig för de pengarna här, även om man inte hae rätt att jobba i Sverige”, berättar Pia Blank.

Men om Skatteverket skulle vilja, finns inga hinder mot att skicka en förfrågan till Migrationsverket om en viss person befinner sig legalt eller illegalt i landet. Marie Andersson är pressansvarig på Migrationsverket.

- ” Svaret på den fråga är Ja. Skattemyndigheter liksom andra myndigheter och även andra personer i Sverige kan ställa frågan till Migrationsverket om en nemngiven person har ett gällande uppehålsstillstånd i Sverige. För det handlar om myndighetsutövning om Migrationsverket har beviljat ett tillstånd eller inte. Om vi får uppgifter som tillåter att vi kan se vilken person det handlar om då kan vi svara på det här frågan

Ingen vet hur många personer som befinner sig illegalt i Sverige, hur så kallade papperslösa eller odokumenterade personer som finns...

Mellan 10 och 20 tusen är en vanlig uppskattning...

Teresa valde att stanna i Sverige efter att Migrationsverket avslog hennes asylansökan och jobbar ibland vitt eller på den svarta arbetsmarknaden. Men hon tvingas till långa arbetspass på 10-12 timmar varje dag utan röda dagar eller helger. Hon är utbildad industrisnickare men jobbar som städare eftersom är det enda typ av jobb som hon kan få som odokumenterade i landet, säger hon. Och de flesta arbetsgivare som hon jobbade åt var också invandrare, berättar hon.

- ” De flesta företagare som jag jobbade åt var invandrare från olika länder. Turkar, greker, latinamerikaner m.m. När jag kom till Sverige träffade jag en person som anställde mig. Han hade en risig bil som man trodde den skulle falla i bitar. Efter några få år flyttade han från en förort och köpte en villa i ett charmigt område och en lyxig bil. Som mellanhand fick han 200 kr per timme för var och en som jobbade i hans företag. Men vi fick bara 60 kr per timme för vårt jobb, en lön som bara tillåter dig överleva”.

När Teresa, som är utbildad industrisnickare, kom till Sverige för några år sedan hade hon en drömbild av det svenska samhället. Men den finns inte längre, berättar hon efter den långa väntan på att få stanna och jobba... utan alla dessa bekymmer som ingår i hennes tillvaro med två söner som går i skolan.

- ” Ibland frågar jag mig: hur länge ska jag stå ut med det? När jag pluggade till industrisnickare pratade man i Bolivia om ett annorlunda land, där mänskliga rättigheter var ett stort begrepp. Det är många som frågar mig om jag vill stanna i Sverige. Och jag svarar, Ja, jag vill stanna här. Jag kom inte till Sverige för att gå på utflykt. Jag vill stanna här. Mina barn finns hos mig. De har den stora illusionen att leva här i Sverige, och jag försöker att de inte ska se alla de hårda villkoren som vi måste leva med”,  säger Teresa medan hennes ögon börjar tårfylldas.

Teresas röst på svenska: Emma Lundenmark

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".