Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Europeisk medborgarkunskap -för alla?

Publicerat lördag 17 november 2007 kl 13.00
Berivan Öngörur deltog i seminariet

Behöver flyktingar och invandrare undervisas i medborgarkunskaper när de anländer till något EU land? Eller är det så att alla medborgare egentligen skulle behöva uppdatera sina kunskaper i de s.k. ”gemensamma grundprinciperna för integration i samhället” som man många gånger refererar till utan diskussion? NTG asyl&integration ville väcka frågan bland myndigheter och frivilliga organisationer genom ett seminarium som ägde rum i Stockholm.

Reporter:Alberico Lecchini

Dessa gemensamma grundprinciper för integration handlar mest om kunskaper om samhället man lever i, och inte nödvändigtvis om ett språktest, säger Christian Råbergh, koordinator på NTG-asyl&integration.

- Det är en komplicerad fråga. Man bör dels urskilja att medborgarkunskap i sig behöver inte innebära att man måste genomgå en test, utan om man nu vill kalla det på ett mer sympatisk sätt, då handlar det mer om att ge alla människor som bor i ett land de kunskaper och färdigheter att man kan på någorlunda lika villkor fungera i samhället, säger Råbergh.

Diskussionen i flera EU länder går ganska intensivt om dessa grundläggande kunskaper, men knappast i Sverige, tycker Råbergh. För att det ska bli fart på diskussionen har EU kommissionen för en tid sedan börjat rekommendera elva grundprinciper för integration. Bland dessa principer finns det invandringspolitiska aspekter som tas upp i Unionens integrationspolitik som kan bli kontroversiella, säger Christian Råbergh.

- Just det. Det handlar om elva gememsamma grundprinciper för integration då, som är just rekommendationer och på inget sätt tvingande för medlemstaterna, och dem antogs för att par år sen. Och en av dessa grundprinciper som berör det som vi prata om här handlar ju om att man förväntar sig respekt för de grundläggande europeiska värdena av personer som kommer hit från andra länder. De värdena är inte så märkvärdiba egentligen. De är mycket lika de s.k. universella värdena kring demokrati, rättsstatsprincip, religionfrihet,etc. Och de är snart snärlika de värder som det svenska samhället vilar på, anser Christian Råberg.

Men det finns också en motbild som präglar många länder i EU. Den misstänksamhet som drabbar t.ex. muslimer. Denna misstänksamhet mot vissa religiösa eller etniska grupper, skapar en islamofobi som är skadlig för gemenskapen i samhället för att man inte ser nyanserna mellan individer, säger Berivan Öngörur, som deltog i seminariet. Hon är jämställdhets- och mångfaldsansvarig på fackfbundet SIF.

- Islamofobin är ju väldigt utbredd, inte minst efter 11 september. Och jag är muslim själv och jag kan rätta mig på att man som så många andra grupper i samhället att vi tror att muslimer är en homogen grupp. Jag menar muslimer kommer från vitskilda länder, olika kulturer, olika språk. Det finns olika grenar av islam som gört att man utövar religionen på olika sätt. Det är också en fördom att vi tror att alla muslimer har samma värderingar eller tänker på samma sätt, säger Berivan Öngörur.

Bland de länderna som har antagit egna språkstester och krav på grundläggande medborgarkunskap finns Danmark, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Frankrike. De flesta kräver ett språktest som inte till varje pris är kopplat till medborgarskapet. I Sverige var det Folkpartiet som föreslog ett språktest för medborgarskap men det blev för kontroversiellt och debatten ebbade ut.

Men varför ska dessa krav ställas bara till nyanlända invandrare? frågar vi Christian Råbergh.

- Visst är det så. Och det är en av våra poänger i den här skriften som vi gärna lyfter fram naturligtvis, varför ska dessa krav bara ställas på nyanlända invandrare eftersom det handlar om principer som ska gälla självklart alla, och en kunskap som behövs för att uppfylla principer och kunna fungera på ett lika och demokratisk sätt i samhället. Det skulle alla behöva. Och i synnerhet om man tänker på den europeiska dimensionen, vilket borde vi och EU-kommisionen gör -när vi pratar om europeisk medborgarkunskap- ja då finns det stora anledningar att fundera på hur många svenskar kan och vill anamma den kunskap och de principerna, och då skulle man då kanske tänka sig att medborgarkunskap skulle på bred front introducerats som ett ämne i princip för alla medborgare.

Förra april tillsatte den svenska regeringen en utredning om flyktingmottagandet, som ska se över hur nyanlända invandrare/flyktingar ska få relevant samhällsinformation och vad denna ska innehålla. Samtidigt har Sveriges Kommuner och Landsting nyligen föreslagit i en rapport inrättandet av ett prov för att mäta de nyanländas kunskap om det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar.

--------– 

Bakgrund:

Den Nationella temagruppen asyl & integration (NTG) är ett projekt inom EU-programmet Equal.

Temagruppens arbete syftar till att utifrån goda exempel, erfarenheter och resultat från utvecklingsprojekt inom främst Equal och Europeiska flyktingfonden, samt bidrag från annan relevant forsknings- och utvecklingsverksamhet, förbättra system och policies samt främja kunskaps- och opinionsbildning på asyl-, flykting- och integrationsområdet.

http://www.temaasyl.se/

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".